Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 24 okt. 1936 - Påläggsvetsning vid förbättring av spårväxelkorsningar och rälsändar, av Bo Gorthon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekmsk Tidskrift
nedböjning inträffar ej heller, emedan största delen
av det bärande tvärsnittet, foten, livet och undre
delen av huvudet ej ha sådan temperatur, att det har
någon nämnvärd inverkan på materialets
sträckgräns.
Det pålagda materialets, bindningszoiiens och
omvänd-lingszonens struktur.
För påläggsvetsning av räls användes en ny
svetsningsteknik, svetsning med kolande låga, vilket
medför, att grundmaterialet ej värmes så mycket som
vid svetsning med normal låga. Resultatet av detta
för grundmaterialets vidkommande är, att
omvandlingszonen blir mindre och att överhettning av
materialet ej äger rum så länge att den därmed samman
hängande Widmanstättska strukturen hinner utbildas.
Skillnaden i svetsning med vanlig normal låga och
kolande låga framgår av följande figurer 6 och 7.
I allmänhet är svetsaren mycket rädd för
acetylen-överskott i lågan, vilket är väl motiverat vid
vänstersvetsning, där brännarens rörelser fram och åter
vid den låga svetshastigheten medför en intim
beröring mellan låggaserna och det stora smältbadet
och på så sätt åstadkommer en uppkolning. Detta
behöver ej befaras vid högersvetsning och riktig
användning av kolande låga. Acetylenöverskottet
tjänar nämligen till att desoxidera den yta, som är
omedelbart framför smältan. Samtidigt kolas det
allra översta, tunna skiktet upp, dess smältpunkt
sänkes, och ytan börjar att "svettas". Så preparerad
halden egenskapen att kunna "fuktas" av materialet i
framförvarande smältbad. Många försök lia gjorts
att beskriva detta fuktningsfenomen. Troligen kan
den bästa illustrationen givas genom analogien med
lödning. En droppe lod på lödvarmt stål kvarliggei
som sådan och "fuktar" ej stålet. Om ett flussmedel
tillföres, förstöres oxidhinnan och ytspänningen
ändras, så att droppen icke längre kvarligger utan
sprides över ett större område. Den med kolande låga
preparerade oxidfria. uppkolade ytan är av naturen
flussad, och järnet i smältbadet kan allteftersom
svetsningen fortgår föras ut över och "fukta" det
parti, som är så varmt att det börjar "svettas".
Genom den värmetillförsel, som sker i och med att
tillsatsmaterial rinner ut över ytan, kommer denna att
smälta ytterligare något på djupet, så att
fullkomlig bindning i svetsgodset erhålles. Den uppkolade
hinnan är så tunn, att den omedelbart upplöses utan
att ha någon nämnvärd inverkan på kolhalten i det
påsvetsade materialet. Förutsättning för att
uppkolning av svetsen ej skall äga rum. är dock att den
riktiga högersvetsningen användes, så att
svetsningen går fort, och låggaserna ej längre komma i be-
siretsriktninq
uppflL/hnde oxid
konvex men tsk /
OMLpäMSJ^ /}
smält grundmaterial
stelnad btandnmc an qrundmaieria/
och suefsfrdd
Fig. 6. Svetsning med normal svetslåga. Skala 3:2.
temp.
under
si/ehninij
suehrikfajnq
konkau menisk
kolhalliq
flussad Ljta^
flussad yta löses
stelnad suefsfråd,
temp.
under
si/efsninq
100 200 300
500 600 C
Fig. B. Schematiskt diagram över slagsegheten av
räls-material vid olika temperatur.
Fig. 7. Svetsning med karburerande svetslåga. Skala 3:2.
röring med det smälta materialet. Dessutom bör
kärnlågan föras så nära smältbadet, att det ej
beröres av den yttre zon i svetslågan, som innehåller
det oförbrända kolet från överskottsacetylenen.
Emedan brännaren ej behöver hållas så länge på varje
ställe, att ett djupt smältbad bildas av själva
grundmaterialet, tränger värmen ej så långt ned.
Materialet blir föga uppvärmt och svalnar hastigt under
den för grovkristallstrukturutbildningen kritiska
temperaturen.
Med normal låga måste däremot ett djupt
smältbad hållas för att de på ytan förekommande oxiderna
skola få tillfälle lösa sig och bilda slagger, som flyta
upp. Endast om så sker, blir bindningen mellan
svetsmaterial och grundmaterial fullgod. Det djupa
smältbadet kan endast uppstå, om lågan riktas
tillräckligt länge mot grundmaterialet. Härigenom
tränger värmen långt ner
och överhettning med
åtföljande kornförstoring
äger rum i de delar, som
ej hastigt nog svalna
under den kritiska
temperaturen. Denna överhettning
är mycket skadlig,
materialet blir skört och
motstår ej slag och stötar.
Såsom visats i fig. 6 och
7 är temp. på
grundmaterialet under svetsning med
kolande låga ca 500°
lägre än om svetsningen
göres med neutral låga.
Tillsammans med den
hamring, som det pålagda ma-
26 dec. 1936
Fig. 8 Genomskärning av
på-läggsvetsad ledräl.
493
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
