- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
496

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 43. 24 okt. 1936 - Påläggsvetsning vid förbättring av spårväxelkorsningar och rälsändar, av Bo Gorthon

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

Fig. 15. Strukturen i omvandlingszonen på räls, påläggsvetsad med
gassvetsning. 250 x.

Vid gassvetsning värmes större mängder av
materialet och kylningen sker, såsom förut framhållits, i
samma hastighet som vid vanlig
normaliseringsglödg-ning, varvid självfallet varken svetsgodset eller
grundmaterialet kan taga härdning. Fig. 15 visar
likaledes ett mikrofotografi av omvandlingszon strax
under bindningszonen, med tydlig ferritisk-perlitisk
normaliseringsstruktur.

Fig. 16 visar övergången mellan omvandlingszon
och värmezon vid samma gassvetsning. Även där
igenkännes den ferritisk-perlitiska
normaliseringsstrukturen med påbörjad övergång till skenans
vanliga struktur (se tidigare fig. 12 och 13).

Svetsutrustning.

En komplett utrustning för påläggsvetsning av
rälsmaterial utgöres av:

Syrgasreduceringsventil och
dissousgasreducerings-ventil (s. k. konstantregulatorer). Svetsbrännare med
full uppsättning enkla och- tvålågiga
svetsmunstyc-ken. Sammankopplingsrör för två
dissousgasbehål-lare. 10 m gasslang för vardera gasen.
Ventilnycklar. Handskar och glasögon. Skjutmått.
Bänkhammare. 1 kg. Planhammare. Slägga, lätt. Stålborste.
Skaftmejslar. Stålskala. Mall, gjord efter normalt
sliten hjulkrans.

Om ej dissousgas användes utan i stället ett
litet, transportabelt högtrycksgasverk, behövs ingen
dissousgasreduceringsvent.il, men i gengäld måste
karbid och vatten för gasverkets beskickning
medioras.

Förberedelse för svetsningen av
spårväxel-korsningar.

Med tillhjälp av stålskalan, som bör vara
tillräckligt lång för att räcka över området i nedanstående
skiss, kontrolleras var nötningen i förhållande till de
anslutande rälerna börjar och slutar. Dessa ställen
utmärkas med kritstreck.

Ej alltid bör en nedsliten korsning påläggas till
samma dimension som en ny sådan, utan
påläggsvetsningens höjd skall vara beroende av de anslutande

rälerna, som ju i hela sin längd äro likformigt
avnötta. För att enklast och säkrast kunna bestämma
avnötningen, använder man sig av en mall, som
utvisar hjulkransens form, när den är normalt sliten.
Stålskalan, som på ena sidan är försedd med en
dubb i vardera ändan, placeras över korsningen, som
visats i fig. 17. I mallen finns en urtagning, i botten
försedd med en ställbar skruv. Stålskalan justeras
så att mallen, påsatt därpå, ligger an mot rälsen i
punkterna A1 och A2 liksom hjulet självt.
Dubbarnas läge fixeras genom små körnslag för att man
efteråt vid kontrollmätning av det pålagda skiktet
skall få exakt samma utgångspunkt. Genom att föra
mallen fram över stålskalan kan man i varje punkt
på ledrälen och korsningsspetsen mäta huru mycket
material, som bör påsvetsas, för att ytan skall kunna
bära hjulet i detta läge. Härigenom sker hjulets
övergång från korsningsspets till ledräl eller omvänt
utan slag, genom att de båda ytorna äro så höga i
förhållande till varandra som motsvarar hjulkransens
lutning. Spetsens yttersta del skall liksom vid en
ny korsning sänkas, så att den så småningom av-

Fig. 17. En stålskala placeras enl. Ai—A2 och B,—Bo för att visa
avnötningen på en spårväxelkoraning.

lastas eller pålastas vid övergången. Regeln härför
är att korsningsspetsen, från det ställe där
hjul-kransen börjar taga på ledrälen får behålla sin nivå
en bit framåt, så att de båda samtidigt uppbära
hjultrycket. Ca 150 mm längre fram är hjulkransen så
långt inne på ledrälen, att denna ensam förmår
uppbära lasten, varför spetsen, som samtidigt smalnat
och ej är dimensionerad för att uppbära stora tryck,
måste avlastas genom att sänkas. Ytterst bör den
ligga 6—8 mm under ledrälerna, för att ej bliva av-

496

26 sept. 1936

Fig. 16. Strukturen i övergången mellan värmezonen och det
opåverkade grundmaterialet på räls, påläggsvetsad med gassvetsniDg. 250 x.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free