- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
507

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1936. Specialnummer: Byggnadsintressen - Utvecklingsplaner för Stockholms stad, av Axel Dahlberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

31 OKT. UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 44

1 9 3 6 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 66

INNEHÅLL: Utvecklingsplaner för Stockholms stad. — Ingenjörerna och husbyggnadsfacket. — Modern
stadsbyggnad i huvudstaden. — Industriens lokalisering inom storstaden. — Sanera varsamt! —
Ingeniörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst. — Notiser. — Litteratur. — Sammanträden.

Specialnummer: BYGGNADSINTRESSEN.

Sedan fackavdelningen för husbyggnadskonst år 1922 upphörde att finnas till i
Teknisk tidskrift, hava många dess läsare, såväl ingenjörer som arkitekter uttalat
sin saknad av denna i vårt ledande tekniska organ självskrivna avdelning.

Det torde icke heller komma att dröja länge förrän ett återupptagande av den
nedlagda avdelningen sker, men intill dess vill tidskriften på sin allmänna avdelning
i mån av utrymme tillmötesgå kraven från dem, som även i Teknisk tidskrift
önska möta artiklar från detta betydande område för teknisk verksamhet. Det
är emellertid givet, att spontant uppträdande "specialnummer" ej kunna ersätta
en periodisk publikation, och det föreliggande häftet gör heller inga anspråk i den
vägen. Däremot avser det, att som en blygsam början dokumentera
tidskrifts-ledningens vilja att tillmötesgå dem, som ropa på byggnadskonstens behöriga
uppmärksammande i Teknisk tidskrifts spalter.

Red.

Utvecklingsplaner för Stockholms stad.

En framtidsblick, som åsyftar att visa den
kommande utvecklingen av Stockholms bebyggelse,
måste i bakgrunden låta framskymta inte endast
huvuddragen av stadens nuvarande utseende utan också
konturerna av den utvecklingshistoria, varigenom
"Stockholm av i dag" har skapats. Jag vill därför
låta denna framtidsblick på utvecklingen föregås av
en hastig återblick på hur den moderna
stadsutbyggnaden tillkommit huvudsakligen genom ett
återgivande av några med denna utveckling
sammanhörande, av densamma härflytande eller på densamma
inverkande företeelser.

De båda kartor, som här finnas reproducerade,
giva en snabbteckning av stadens bebyggelsehistoria.

Den ena kartan (fig. 1) visar bebyggelsens
omfattning år 1750 samt dess fortsatta utbredning under
tidsperioderna’ 1750 intill 1850 samt från 1850 till 1936.

Å den andra kartan (fig. 2) åskådliggöres
bebyggelsens omfattning före, respektive efter år 1920.

Bebyggelsens utbredning har givetvis betingats av
befolkningens tillväxt. I Stockholms historia ha
hittills förekommit två perioder av en mycket kraftig
temporär folkökning. Den första perioden inföll
under stormaktstiden. På 1600-talet 5- à 6-dubblades
folkmängden sålunda under några decennier. Det
var då som bebyggelsen på allvar vällde ut över
malmarna och i stort sett tog den omfattning, som
den enligt kartan fortfarande ägde omkring år 1750.
Stockholm hade vid mitten av 1700-talet ungefär
samma storlek i ytinnehåll, som den s. k. inre staden
bibehållit långt in på 1800-talet. Ännu år 1850 hade
huvudstaden endast 93 000 invånare.

Den andra perioden av kraftig befolkningstillväxt
sammanhänger med industrialismens genombrott.
Det är under de senaste sjuttio åren som Stockholm
vuxit ut till en storstad. Folkökningen har sedan
1880-talet varit mycket snabb och kraftigast under
tioårsperioderna 1881—1891 samt 1921—1931, då
den medförde ett tillskott på resp. 77 000 och 82 000
personer. Från 1/1 1921 har folkmängden ökat med
114 000 personer eller med en befolkning vida större
än hela Stockholms ännu vid mitten av 1800-talet.

Även under denna andra starka utvecklingsperiod
fortsatte bebyggelsen att i huvudsak utbreda sig på
malmarna.

Stadens byggnadsmässiga utveckling fram mot
sekelskiftet karakteriseras sålunda av en fortgående
successiv utbyggnad av det befintliga äldre
stadsområdet. Gata efter gata färdigställdes, och
bebyggelsen skedde kvarter efter kvarter. Intet annat
anmärkningsvärt utmärkte denna till synes regelbundna
utveckling än att dagens uppfattning i
stadsplane-och byggnadsfrågor satte sin stämpel på densamma
och att äldre på malmarna befintlig gles och låg
bebyggelse fick giva vika för hyreskasernernas
oemotståndliga framtåg.

Genom järnvägarnas tillkomst på 1870-talet gav
sig emellertid ett oroande moment tillkänna i den
till synes så regelbundna utvecklingen. Järnvägarna
skapade möjligheter för en bosättning utanför
stadsområdet. En sådan började också så småningom
komma till stånd. Före sekelskiftet hade denna
bosättning emellertid icke tagit någon större
omfattning. Den var dock tillräcklig för att skapa en för-

24 okt. 1936

507

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free