Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 31 okt. 1936. Specialnummer: Byggnadsintressen - Utvecklingsplaner för Stockholms stad, av Axel Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 1.
nimmelse av att en utbredning av stadsområdet efter
nya principer icke blott var möjlig utan ock
förestående. Det var det egna hemmet som bostadsform,
vilket krävde en tidigare knappast förutsatt plats i
Stockholms bebyggelse.
Stadens myndigheter uppmärksammade detta nya,
som trängde sig fram. De stora markinköpen på
ytterområdena, som år 1904 togo sin början och vilka
sedermera fullföljts, var den närmaste följden av detta
konstaterande. Efter några första trevande försök
att få igång en byggnadsverksamhet på de inköpta
markområdena tog sig staden med energi an
uppgiften att på dessa områden genomföra en bebyggelse
av betydenhet med enfamiljshus, ett uttryck för den
reformsyn på bostadsfrågan, som kännetecknade de
socialt intresserade från seklets början. Resultatet,
som blev tillfredsställande, föreligger i Stockholms
stads trädgårdsstäder i Bromma och Enskede. Dessa
trädgårdsstäder, som för närvarande rymma en
befolkning av cirka 47 000 personer och upptaga en
stadsplanelagd mark av cirka 1 370 har, äro en
märklig företeelse i Stockholms utveckling och bilda epok
i stadens byggnadshistoria.
Ehuru trädgårdsstädernas bebyggelse
huvudsakligen skett med enfamiljshus, har under senare år
även hyreshusbebyggelsen börjat tränga sig in.
Nedanstående tablå visar detta.
Antal eldstäder på tör
hyres-År husbebyggelse upplåten
tomtmark
1930 ................... 530
1931 ................... 580
1932 ................... 711
1933 ................... 31
1934 ................... 1012
1935 ................... 1465
1936 ................ ca 2 000 (pr d. 13/10 1 488)
Summa 6 329
Bebyggelsen i trädgårdsstäderna, som angives i
fig. 3 och 4, är hänförd till tvenne tidsperioder, tiden
fram till år 1921 och tiden efter samma år. Såsom
av kartorna framgår har trädgårdsstadsutvecklingen
i huvudsak försiggått under den senare tidsperioden.
Såsom ett led i stadens bostadspolitik
inkorporerades de församlingar, där den huvudsakliga delen
av de av staden förvärvade markområdena voro
belägna, Brännkyrka (senare uppdelad i Brännkyrka
och Enskede) år 1913 och Bromma år 1916.
Till tiden nära sammanfallande med
trädgårdsstädernas tillblivelse har en betydande
byggnadsverksamhet ägt rum även å enskilda tillhörig mark å
ytterområdena.
Medan tillskapandet av trädgårdsstäderna i de av
staden förvärvade markområdena i Bromma och En-
508
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
