Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 45. 7 nov. 1936 - Den högre tekniska undervisningen, inledning av P. O. Pedersen, A. L. Hjelmman, Fredrik Vogt samt W. Weibull, sammanställning av F. H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fabriksingenjörer................ ProgramenHg studietid Verklig studietid Program- enlig studietid Verklig studietid Verklig studietid överskott 1933
1829 1860 1829—79 1900 1895—1924 1933 Ar %
2 år 3.5 år 4,9 år 4.5 år 5,4 år 4,69 år 0,19 4
Maskiningenjörer ................ 2 „ 3,5 „ 5,0 „ 4,5 + 1 „ 6,2 „ 6,15 „ 0,65 12
Byggnadsingenjörer............ 4,5 „ 6,1 „ 4,5 5,9 „ 5,38 „ 0,88 19
Elektroingenjörer ................ — — — 4.5 4-1 „ 6,2 „ 6,07 „ 0,57 10
tiskt taget oförändrad. För de år 1933
utexaminerade civilingenjörerna översteg den verkliga
studietiden den programenliga med endast 4—19 %.
I avseende på studietidens längd är jag
fullkomligt ense med de sakkunnigas uttalande i
betänkandet rörande Chalmers tekniska instituts
omorganisation, avgivet den 12 nov. 1935, och jag tror heller ej,
att det vid Danmarks tekniska högskola finnes någon
tendens att vilja överskrida de 4,5 år som stå till
den egentliga undervisningens förfogande, sålunda
oräknat verkstadspraktik. Å andra sidan skulle det
stöta på svårigheter att vid vår högskola minska
denna tid med 1/2 eller 1 år.
Jag är också fullt ense med nämnda sakkunniga
att man saknar en säker grundval för att bedöma
det föreliggande behovet av ingenjörer. De f. n.
pågående utvidgningarna vid Danmarks tekniska
högskola förutsätter att 250 studerande skola kunna
nyantagas varje år och när denna utvidgning är
fullbordad kunna vi utan större svårigheter öka antalet
till 275 à 300.
För att bliva antagen till ordinarie studerande vid
Danmarks tekniska högskola fordras studentexamen
på den matematisk-naturvetenskapliga linjen.
Dessutom finnes i Danmark en särskild inträdesexamen
för sådana studerande som ha realexamen eller
allmänt förberedande examen. Det övervägande
antalet studerande har emellertid studentexamen.
Sålunda hade av 318 sökande år 1936 224 avlagt
studentexamen, under det att 94 avlagt inträdesexamen.
Härvid är dock att märka, att en del av dessa senare
voro studenter, som avlagt inträdesexamen för att
förbättra sina utsikter att få inträde vid högskolan.
Rörande frågan om uppdelning i studieriktningar
kan nämnas, att vi i våra normala
examensbestämmelser förutsatt följande olika linjer inom de fyra
fackavdelningarna:
F abriksingenjörer:
1. Allmänteknisk kemi.
2. Bioteknisk „
3. Teknisk kemi, cement, glas och keramik.
4. Metallurgi.
Maskiningenjörer:
1. Byggnadsstatik och järnkonstruktioner.
2. Ångmaskiner och kylmaskiner.
3. Förbränningsmotorer och kompressorer.
4. Verktyg och verktygsmaskiner, metallurgiska
ugnar.
5. Uppvärmning och ventilering.
6. Projektering av verkstäder för metallindustri.
7. Skeppsbyggnadskonst.
8. Stationära maskinanläggningar.
9. Textilindustri.
Byggnadsingenjörer:
1. Ett arbete inom byggnadsstatik och järnkonstruk-
tioner samt brobyggnad.
2. „ „ „ geodesi.
3. „ „ „ hamnbyggnad och grundlägg-
ning.
4. „ „ „ husbyggnad.
5. „ „ „ armerad betong.
6. „ „ „ vattenbyggnad för odlingsända-
mål.
7. „ „ „ uppvärmning och ventilering.
8. „ „ „ teknisk hygien.
9. „ „ ,, väg- och järnvägsbyggnad samt
stadsplanering.
Elektroingenjörer:
1. Ett arbete på elektrotekniska laboratoriet.
2. Utarbetande av förslag till en elektrisk
starkströmsanläggning.
3. Beräkning och utarbetande av
konstruktionsritningar till en eller flera elektriska maskiner.
4. Utarbetande av förslag till en elektrisk
svag-strömsanläggning och utförande av ett arbete på
laboratoriet för telegrafi och telefoni.
Därjämte kunna de studerande numera på särskild
ansökan få tillstånd att göra avvikelser från det
normala studie- och examensprogrammet. Avvikelserna
kunna omfatta såväl nya ämneskombinationer inom
de vid högskolan företrädda läroämnena som utbyte
av ett eller flera av de ordinarie ämnena mot ämnen i
vilka den studerande har åtnjutit undervisning och
avlagt prov vid någon annan in- eller utländsk av
högskolans lärare godkänd högskola.
Det fordras, att den önskade ämneskombinationen
och de därmed förbundna proven ställa minst lika
stora krav på den studerandes mogenhet och
kunskaper, som genomgåendet av den normala
studieplanens ämnen och examina. I avseende på
bedömandet av sådana prov som avlagts vid andra högskolor
äro särskilda bestämmelser utfärdade av
myndigheterna. Enligt kungl, förordningen av 1933 ha vi
även möjlighet att ordna särskilda kurser för
komplettering eller fortbildning, speciellt för dem som
avlagt civilingenjörsexamen. Över en dylik utbildning
kan även, eventuellt efter särskilda prov, utfärdas
intyg. Utöver de normala och fastställda
obligatoriska proven har examinanden även rätt att
avlägga frivilliga prov. För dylika prov lämnas
betyget godkänd eller icke godkänd och intyg härom
utfärdas först efter avslutad civilingenjörsexamen.
I avseende på fördelningen mellan antalet
föreläsningar i de grundläggande ämnena och i de
tekniska tillämpningsämnena kan nämnas, att under
höstterminen 57 föreläsningar hållas i de
grundläggande ämnena och 117 i de tekniska, under det att
528
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
