Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1936 - Sovjetunionens mineraltillgångar, av F. H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Gruviave vid koppargruva i Kalata (Sverdlovskregionen). Fig. 3. Laven "Kapitalnaja" vid Krassnouralsk. Vid denna
gruva brytes 700 000 ton kopparmalm pr år.
Teknisk Tidskri fi
i korthet nämnas upptäckten av cer- och
zirkon-förekomster i Ural ävensom utarbetandet av en
metod för det samtidiga utnyttjandet av Fe, Ti och V
i Urals titano-magnetiter.
Ett omnämnande av det mineralogisk-geologiska
arbete soin utföres av Sovjetunionens forskare vore
ofullständigt utan ett par ord om den geokemiska
skolan, som i detta land kan räkna sitt upphov från
den ovannämnde akademiledamoten V. I.
Vernad-skys banbrytande skrifter. Sedermera ha dessa
idéer bl. a. upptagits och fullföljts av den nuvarande
direktören för Lomonosovinstitutet A. E. Fersman,
vars stora arbete "Geokemi" i fyra delar nyligen
fullbordats. Geokemien har av allt att döma haft den
största betydelse för det systematiska
mineralogiskgeologiska forskningsarbete som bedrives inom
Sovjetunionen och några ord om denna torde därför
vara på sin plats.1
Geokemien räknar sitt ursprung från den
schweiziske forskaren Schönbein, som redan för hundra år
sedan framhöll behovet av att skapa geokemien,
såsom en kunskap om de lagar vilka bestämma ej blott
materiens förflyttningar på jorden utan även denna
materias uppkomst och gestaltning. Det dröjde
emellertid nära hundra år innan Schönbeins geniala
tanke slagit igenom, måhända delvis till följd av att
först på de sista tjugo åren kännedomen om
atomernas struktur och dennas fundamentala betydelse för
molekylernas byggnad blivit så pass fullständig, att
man kunnat få en inblick i det genetiska
sammanhanget mellan atom och mineral. I nyare tid har
sålunda geokemiens principer alltmera kommit i för-
1 Intresserade hänvisas därjämte bl. a. till en uppsats av
S. Landergren "Den geokemiska forskningsmetodiken och dess
betydelse för bergshanteringen" i fackavd. Bergsvetenskap,
h. 5 och 6 1936, jämte därtill fogade litteraturförteckning.
grunden bl. a. genom Goldschmidt i Norge, makarna
Noddack i Tyskland, Lindgren. Emmons och Spurr i
U.S.A. m. fi.
I U.S.S.R. har Fersman under fullföljande av
Ver-nadskys arbeten blivit den främste representanten för
den geokemiska skolan, till vilken ett stort antal
yngre vetenskapsmän slutit sig. I korthet kan man
säga, att geokemien avser studiet av atomernas
vandringar i jordytan och de därav betingade
mineralogiska omvandlingarna. Härigenom har geologien
i sin helhet blivit mera dynamiskt betonad. På
grundval av Mendelejevs periodiska system har man
i den kristallografiska forskningen kunnat påvisa de
betingelser enligt vilka de olika kristallsystemen
uppbyggas. Samma lagar, som länge varit kända
till sina verkningar för den praktiskt arbetande
me-tallurgen och kemisten, ha befunnits gälla för hela
jordskorpans omvandlingar, ja för hela kosmos.
Betydelsen av att så att säga kunna överblicka hela
jordytan som en stelnad smälta i vilken
omkristalli-seringar och urlakningar pågått efter samma lagar
som man är förtrogen med i laboratoriet, ligger rent
praktiskt däri, att man med allt större säkerhet lär
sig urskilja de villkor som måste vara uppfyllda för
närvaron av olika atomslag, och den därav
betingade uppkomsten av olika mineraltyper. "I
stället för 1028 teoretiskt möjliga kombinationer av
element (och motsvarande antal mineralarter) ha vi i
verkligheten endast att göra med omkring 2 000".
(Fersman). Man har ej heller varit sen att i
Sovjetunionen draga nytta av dessa betraktelsesätt vid
det intensiva arbete för inventering av landets
tekniskt användbara mineraltillgångar, som redan
bedrivits under en följd av år. Resultaten ha mer än
väl rättfärdigat de stora summor som nedlagts på
dessa forskningsarbeten.
17 okt. 1936
541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
