Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1936 - Sovjetunionens mineraltillgångar, av F. H. Stenhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 8. Tilloppskanalen till Niva II under utförande 1933. (A.-b.
Vattenbyggnadsbyrån foto.)
da lia nyligen stora oljefält upptäckts i
Transkauka-sus varjämte de oljeförande vattenlagren visat sig
rika på radium, mesotorium, jod, brom och bor. I
norra Kaukasus ha lager av tertiära kol påträffats
och nära Samara stora fyndigheter av bl. a. svavel,
gips och asfalt.
Uralbergen ha ju sedan äldsta tider betraktats som
Rysslands skattkammare, såväl ur rent vetenskaplig
som teknisk synpunkt. Likväl överträffa de nya
upptäckter som gjorts allt vad man tidigare kunnat
vänta sig. I förbigående skall endast nämnas de enorma
järnförekomsterna på över 1 milliard ton av
Kubatyp i södra Ural, associerade med Ni och Cr, och de
stora fyndigheterna av hydrotermal koppar i samma
region på omkring y2 mill ton. Längre norrut, vid
Solikamsk, har den upptäckt gjorts, som måhända
ställer alla andra i skuggan. Genom rent teoretiska
överläggningar på basis av översända borrkärnor, och
med kännedom om områdets allmänna geologi, hade
akademiledamöterna N. S. Kurnakov och P.
Preobra-schensky kommit till slutsatsen, att detta område
borde uppvisa lager av liknande slag som Stassfurt,
Undersökningar ha på ett glänsande sätt verifierat
dessa antaganden, i det att man påträffat lager av
kali- och magnesiumsalter vars mäktighet kan
uppskattas till 16 X 10® ton K,0 med en utbredning av
1800 km2 och liggande på ett djup av endast 100—
350 m. Lagren karakteriseras av exceptionellt’låg
halt av sulfat men hög halt av magnesium, klorider,
brom och rubidium. Till jämförelse kan nämnas, att
samtliga tidigare kända kaliförekomster i världen
uppskattas till ungefär en femtedel av dessa
nyupptäckta lager (Stassfurt 2 X 109 ton K,0). I samband
härmed uppträda även mäktiga lager av gips,
bitumen, asfalt och olja såsom lämningar efter laguner
och kustformationer från permperioden utmed Urals
västsida. Områdena längst norrut av Ural
(Pet-schora, Ussa) äro ännu tämligen outforskade, dock
har man redan konstaterat att de talrika oljehaltiga
vattenlagren i dessa områden äga en mycket hög
halt av radium och mesotorium i närvaro av barium
och frånvaro av S04-joner. Denna karaktär
överensstämmer med de oljeförande vattnens i Kaukasus
och har möjliggjort ett utvinnande av dessa
värdefulla grundämnen i industriell skala på ett enkelt
sätt, huvudsakligen bestående i en utfällning genom
tillsats av sulfat. I Petschora-distriktet ha stora kol-
lager upptäckts, vilka stamma från olika geologiska
perioder och därigenom uppvisa varierande koltyper.
Denna region, vilken väntas bliva ett stort
industricentrum, gränsar till arktiska Ural, som uppvisar rika
förekomster av bl. a. Cu, Zn och Pb, jämte andra
värdefulla mineral och malmer. Hela detta område,
ända upp genom öarna Novaja Semlja och Severnaja
Semlja och västerut mot Fennoskandia, inklusive
Kolahalvön och Vitahavskusten, äger en rikedom på
industriellt värdefulla mineral av olika slag. På
grundval härav har redan uppstått ett industricentrum
i Kirovsk på Kolahalvön med omkring 40 000
innevånare, vilket genom Murmanskbänan står i
förbindelse med Karelen och Leningraddistriktet. Med
undantag för undersökningar av den finske geologen
W. Ramsay åren 1889—94 har detta område tills helt
nyligen förblivit tämligen okänt. Genom tillkomsten
av Murmanskbanan, vilken byggdes under
världskriget för strategiska ändamål, har detta arktiska
område blivit tillgängligt, och under de sista 15 åren ha
ett stort antal geologiska expeditioner genomforskat
detta med hänsyn till sitt läge för oss skandinaver
speciellt intressanta gebit, Impulsen till
Chibinmas-sivets exploatering på Köla gavs av upptäckten åren
1923—25 av en apatitförekomst, som lovade att bliva
av industriellt värde, och som därjämte syntes giva
vid handen att även andra värdefulla mineral borde
stå att finna genom mera ingående
prospekterings-arbete. År 1929 påbörjades anläggandet av staden
Chibinagorsk. sedermera omdöpt till Kirovsk. utmed
stranden av fjällsjön Vudjaur. Staden står genom
automobilvägar i förbindelse med gruvorna. Dess
40 000 innevånare erhålla tillförsel av föda från ett
närbeläget jordbruksdistrikt vid sjön Imandra, varest
boskapsbete åstadkommes genom nya mosskulturer,
som tillkommit med hjälp av nefelin- och
apatit-göd-ning från gruvorna. Staden, som är belägen 2° norr
om polcirkeln i ryska lappmarken, torde i en del
avseenden påminna om Kiruna och visar, att det
numera icke erbjuder några omöjligheter att kolonisera
polarländernas ödemarker när de ekonomiska
förutsättningarna föreligga.
I områdets gruvor brytes bl. a. det nyupptäckta
mineralet lovkorrit innehållande sällsynta jordarter,
magnetkis, som användes för framställning av
svavelsyra, molybdenmalmer och speciellt
apatit-nefe-linmineral som f. n. brytas i en kvantitet uppgående
til! 2 millioner ton årligen och enligt den andra
5-års-planen skall uppgå till 7 mill. ton omkring 1937.
Bergarten underkastas bl. a. klassering och
koncentrering vid ett anrikningsverk i Kirovsk med en
kapacitet av 1 mill. ton rent apatitpulver och ca
0,5 mill. ton renad nefelin. Omkring 100 km
söderut, vid Vita havets strand i Kandalaksfjorden lia
anlagts ett antal fabriker för tillverkning av olika
produkter med nefelin som råmaterial, bl. a. soda,
pottaska och ren aluminiumoxid för elektrolytisk
framställning av aluminium. Halvön är rik på
vattendrag och norr om sistnämnda fabriker anlägges
f. n. i Nivaälven ett antal kraftstationer med en
sammanlagd kapacitet av 150 000 kW, som skola, förse
industrier och samhällen med billig och konstant
energi. Kraftanläggningarna i Nivaälven komma att
omfatta tre kraftverk längs densamma, utnyttjande
13, 37 och 78 m fallhöjd resp. Av dessa påbörjades
det mellersta, "Niva II", om 60 000 kW, uppdelat på
544
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
