Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 14 nov. 1936 - Sovjetunionens mineraltillgångar, av F. H. Stenhagen - Notiser - Kloakvattenrening på kemisk väg, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskri fi
4 system, år 1931 och det första maskinaggregatet
igångkördes på sommaren 1934. För reglering av
vattenföringen har regleringsdamm utförts vid sjön
Peringi, tillhörande Imandras nederbördsområde,
samt arbeten igångsatts för en regleringsdamm vid
Imandras utlopp. Kraften skall överföras till Kirovsk
och Kandalakscha. I dessa arbeten ha A.-b.
Vattenbyggnadsbyråns ingenjörer tagit en synnerligen
verksam del. Ännu längre norrut, nära staden Kirovsk,
håller en svavelsyrefabrik på att anläggas.
Apatit-reserverna i detta distrikt uppskattas på basis av
noggranna borrningar till 1 milliard ton och den
tillsammans därmed uppträdande nefelinen till omkring
samma belopp. Härtill kommer ett urtitbälte med
75—85 % nefelin, som uppgår till minst 10 milliarder
ton enbart i en äv sina industriellt mera värdefulla
sektioner. Reserverna av andra ekonomiska mineral
äro även stora. Sålunda uppskattas
lovkorritföre-komsterna (innehållande TR, Th, U, Ti och Nb) till
omkring 10 000 ton. Eudialytförekomsterna (Zr, Hf)
äro ännu större. Andra industriellt värdefulla
mineral i Chibinmassiven och omgivande regioner äro
exempelvis koppar- och nickelmalmer, magnetkis,
järnmalm, eldfasta leror joch kvarts, kalksten,
diato-miter, fältspat, granat m. m. Alla dessa mineral
förekomma mom ett förhållandevis begränsat område
av 10 000 kvadratkilometer, genom vilket ett
nyanlagt vägsystem löper och som därjämte har tre
navi-gabla sjöar och rik tillgång på hydroelektrisli energi.
Avståndet utmed järnvägen till den isfria hamnen i
Murmansk är endast 150 km.
Sovjetrysslands vetenskapsmän kunna med stolthet
peka på upptäckten och utformandet av denna
industriregion såsom ett verk varav äran huvudsakligen
tillkommer dem. Omkring 10 mill. rubel nedlades
årligen under en lång följd av år på undersökningar,
provborrningar och expeditioner. Frågor av
klimatologisk, hydrologisk och hygienisk natur (nederbörd,
vind, temperatur, snöförhållanden, dricksvatten)
såväl som av biologisk och agrikulturell natur (ätbara
bär, trädplantering, skogskonservering,
skadeinsekter, renavel, kreatursfoder) måste undersökas och
utredas innan industrien kunde hålla sitt intåg.
Behovet av att kunna företaga den vetenskapliga
bearbetningen av insamlade fakta på platsen gjorde sig
snart kännbart och omkring 1932 funnos redan en
skola för gruvvetenskap och kemisk teknologi, en
försöksanläggning för anrikning, kemiskt
laboratorium och ett elektriskt försökssmältverk på platsen.
Tre år tidigare fanns här endast ödemark, skog och
mossar. Vetenskapsakademiens första försöksstation,
som snart blev för liten, ombyggdes 1932 och
omfattar numera meteorologisk station, botanisk
trädgård, museum, bibliotek och analytiskt laboratorium,
varest bl. a. undersökningar över de sällsynta
grundämnenas förekomst och utbredning företagas.
Undersökningarna av det alkaliska Chibinmassivet har
visat dess stora likhet med analoga ringmassiv vid
Pilandsberg i Sydafrika, Magnet Cove i Nordamerika,
alkalimassiven i Västgrönland m. fi. Chibinregionen
kommer att besökas av 1937 års internationella
geologkongress.
NOTISER
Kloakvattenrening på kemisk väg har i Tyskland
måst tillgripas i Niersområdet, varest spillvattnet från
industrianläggningarna icke kunde renas på biologisk
väg. Etiligt vad som meddelas av H. Jung i h. 18 av
VDI-Zeitschrift 1936, gjordes först försök med
tillsättning av järnsalter, vilket visserligen medförde god
reningsverkan men ställde sig alltför dyrt i stordrift. Man
övergick därför till försök med elektrolytisk rening,
vilken åstadkoms medels elektrisk ström, som leddes
genom järnelektroder vilka anbragtes i särskilda
klar-ningsbassänger. Härigenom gick en del järn i lösning
och utfälldes av det alkaliska spillvattnet i form av
hydroxid, varvid samtidigt vattnets smutsämnen
medrycktes. Bästa resultat erhölls vid samtidig luftning
av vattnet. Härvid var det möjligt att fullständigt rena
ett "medelsmutsigt" vatten på ca 15 min. med en
strömförbrukning av 0,15 kWh/m3 och med en järnåtgång av
50 g/m3. Elektrodkostnaden ställer sig lägre än tillsats
av järnsalter (t. e. i form av klorid) men
strömkostnaden tillkommer i detta fall. Billigare och tekniskt
enklare löste man problemet genom den nya s. k.
järn-kolsyremetoden. Den härvid använda anordningen visas
i fig. 1. I bassängen ö innehållande metalliskt järn,
t. e. svarvspån, inkommer kloakvatten a och blandas med
kolsyra, som införes genom filterbottnen e. Järn går
härigenom i lösning i form av bikarbonat och vätskan
föres vidare till luftningsbassängen c förbi skärmarna d.
Luftning sker i bassängen c genom inblåsning från
bottnen genom filtret /. Genom luftningen avdrives
kol-syreöversköttet och järnet utfälles i form av ferrihydr-
oxid, som medrycker smutsämnena, vilka få avsätta sig
i en klarningsbassäng dit vattnet inkommer genom
överloppsröret g.
Som kolsyrekälla kunna tjäna vanliga skorstensgaser
med 10—15 % CO», förbränningsgaser från motorer etc.
Hela behandlingstiden är 45 min., varav 30 min. för
järnupplösning och 15 min. för järnutfällning.
Gentemot tidigare nämnda tillsättande av järnsalter har
denna metod den stora fördelen, att vattnet icke undergår
någon som helst ogynnsam förändring till följd av
behandlingen, speciellt icke någon ökning av
surhetsgra-den. Det kemiskt renade vattnet är praktiskt taget
neutralt och kan därför utan vidare undergå en
efterföljande biologisk behandling t. e. med aktiverat siam. En
dylik kombinerad kemisk-biologisk rening är snabbare
genomförbar än enbart kemisk, speciellt vid rening
av-mycket starkt förorenat vatten. Det utfällda slammet
kan på vanligt sätt undergå efterrötning. s.
17 okt. 1936
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
