Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 47. 21 nov. 1936 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Tekniska föreningen i Jönköping, av rf. - Kalmar teknologklubb, av T. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Te kn isk Ti ds kri ft
Matton, lektor F. Olsson och överingenjör S. Hagberg,
tör maskinteknik ingenjör E. Hjort jämte
civilingenjörerna K. Söderlund, E. Teffil, N. Weibull och E.
Hogfors, för väg- och vattenbyggnadskonst kaptenerna
G. Traneus och E. Augustinsson jämte
civilingenjörerna N. Kjellström, A. Jerdén och C. Willén, för
allmänna ärenden civilingenjörerna C. Lamberg och
C. E. von Seth, lektor G. Arvidsson, direktör H.
Ståhl-brandt och förste stadsingenjör E. B. Hübe, ledamöter
av ceremoniutskottet ingenjörerna V. Månsson, G.
Gunnarson och C. A. Nilsson jämte disponent N. S.
Hellner och direktör G. Mazetti-Nissen och slutligen
kommitterade för samarbetet med Dansk
Ingeniørforening hamndirektör G. Edlund och civilingenjör C.
Lamberg med överingenjör Ch. Birch-Iensen och
kapten G. Traneus som suppleanter. Kvällens föredrag
hölls av föreståndaren för Maskintekniska
institutionen vid Lantbrukshögskolan ingenjör Nils Berglund
om "Moderna maskiner och metoder för grödans skörd,
och bärgning". Av alla maskintekniska frågor, som
beröra jordbruket, är den angående skörden viktigast,
enär resultatet står i så starkt beroende av klimat
och väderlek. Vid jämförelse mellan industriens och
jordbrukets maskinella utrustning får man komma
ihåg, att den förra kan utnyttja sina maskiner under
2—3 000 timmar årligen, medan t. e. en
slåttermaskin på en 20 hektars lantgård endast tages i bruk
20 timmar på ett år. På större gårdar kan
användningstiden för en plog stiga till 200 timmar, för en
traktor till 4-—700 timmar årligen. Den för svenskt
lantbruk viktigaste grödan är höet. Detta bör
skördas tidigt, enär äggvitehalten då är störst, men
förvaringen möter då också de största svårigheterna.
Upphängning på hässjor medför risker vid storm, regn
eller t. o. m. snö, varför man prövat andra metoder:
torkning med varmluftsbehandling, eventuellt efter
föregående söndermalning, jäsning i slutna behållare
vid närvaro av syror m. m. Beträffande sädesskörden
dominerar den av Mac Cormick uppfunna maskinen
för avskärningen, men man har på många håll och
även i Sverige (Axelvold i Skåne) använt
kombinerade skörde- och tröskmaskiner. De största av dessa
kräva en dragarflock på 30 hästar, men man har
numera mindre maskiner, som dragas av traktor.
Sädens rensning blir dock sämre än i moderna stationära
tröskverk. Trots skördearbetets oerhört stora betydelse
utgör det endast 1,8 % av det mansarbete och 1,2 %
av det hästarbete, som totalt kräves för grödans
producerande. Efter förhandlingarna intogs gemensam
supé, efterföljd av ett angenämt samkväm. Bland de
inbjudna gästerna märktes många framstående
representanter för det skånska jordbruket. Dessas tack
framfördes av professorn vid Alnarps lantbruksinstitut
L. Porsberg.
F. M.
Tekniska föreningen i Jönköping-
höll den 25 sept. sitt första sammanträde för
höstterminen, denna gång i form av ett gemensamt
sammanträde med Jönköpings fotografiska förening.
Sammanträdet inleddes med att ordföranden, tekn. dr
R. Lindqvist, hälsade de närvarande välkomna igen till
föreningsarbetet, varvid han särskilt vände sig till
närvarande medlemmarna av Jönköpings fotografiska
förening och uttryckte sin glädje över det samarbete, som
genom detta sammanträde inletts mellan de båda
föreningarna.
Sedan föreningsangelägenheterna, innefattande bl. a.
anmälan om inträde i Tekniska föreningen av 18 nya
medlemmar, avverkats, framträdde aftonens
föredragshållare, ingenjör Erik Larsson, Jönköping, för att hålla
ett orienterande föredrag om färgfotografering. Under
den anspråkslösa titeln visade sig inrymmas en för de
flesta oanad mängd vetenskaplig lärdom,, och man måste
beundra föredragshållarens förmåga att draga åhörarna
med i teorierna utan att de själva märkte annat än att
det hela faktiskt låg inom även en vanlig människas
fattningsförmåga.
Inledningsvis erinrade talaren om att problemet
fotografering i naturliga färger var lika gammalt som
konsten att fotografera, ehuru i början svårigheterna
tedde sig nästan oöverkomliga. Föredragshållaren
övergick sedan till att beskriva de olika grundprinciper, som
blivit föreslagna, och behandlade därvid först det på
teorien om ljuset som en vågrörelse i etern grundade
Lippmann’s förfarande, varvid åhörarna alldeles gratis
fingo en liten lektion i radiovågornas och andra
etervågors natur. Från denna teoretiskt synnerligen
intressanta och eleganta men för amatörbruk mindre väl
lämpade metod gick framställningen över till det additiva
förfarandet, i sin ursprungliga form representerat av
de även för amatörer användbara autokromplåtarna med
olikfärgade, mikroskopiska korn, vilket innebar större
känslighet och framför allt möjlighet till återgivning av
biandfärger. Genom vidare utveckling av
autokromför-farandet ha flera metoder, grundade på användningen
av olika raster, framkommit, bland dem
linsrastermeto-den, till vilken man en tid satte stora förhoppningar,
men som numera synes få ge vika för andra metoder,
grundade på det subtraktiva förfarandets princip.
Denna innebär, att de tre grundfärgerna isoleras och
fotograferas var för sig, antingen efter varandra eller
samtidigt. En intressant avart av detta förfarande
utgör den i Amerika lanserade och särskilt för tecknad
film mycket använda technicolor-metoden, där färgernas
påförande på diapositivet sker på ett sätt, som liknar
offset-tryck. Den allra senaste utvecklingen
representeras av de nyligen i marknaden utkomna treskiktiga
färgfilmerna, med vilka en amatör kan fotografera som
med en vanlig film, ehuru den invecklade
framkallnings-proceduren endast kan utföras av speciallaboratorier.
Föredragshållaren slutade sin framställning med att
förutspå, att inom den närmaste framtiden färgfilmen
skulle bliva allt mera vanlig på våra biografer.
Föredraget illustrerades på ett utomordentligt sätt
av-ett stort antal instruktiva och vackra bilder, och att
den till ett femtiotal uppgående åhörareskaran livligt
uppskattade, vad de fått höra och se, därom vittnade den
hjärtliga applåd, med vilken de gåvo sin tacksamhet
tillkänna.
I programmet ingick vidare förevisning av en film
från Kodak, avsedd att demonstrera den moderna
smalfilmskamerans möjligheter. Den inledande uppvisningen
av de senaste modellerna kom det att klia i fingrarna
även på en icke förståsigpåare och ännu mera
imponerad blev man över att erfara, med vilken snabbhet en
dylik kamera kan arbeta. Filmens sista avsnitt
utgjordes av en del färgupptagningar, och man hade rikliga
tillfällen att beundra och förundras över den klarhet och
färgprakt, det numera är möjligt att åstadkomma.
Sedan ordföranden uttryckt de närvarandes tack till
föredragshållaren och till Hasselblads fotografiska a.-b.,
som välvilligt ställt filmen till förfogande, var det
lyckade sammanträdet slut och man samlades till den
sedvanliga supén.
rf.
Kalmar teknologklubb
höll lördagen den 10 okt. på Stadshotellet under ganska
stor tillslutning och under dir. Roséns ordförandeskap
sitt första sammanträde för nya arbetsåret.
Sedan en del inkomna skrivelser föredragits och lagts
till handlingarna samt ett par nya medlemmar invalts i
klubben och ordföranden i egenskap av klubbens
representant vid Svenska teknologföreningens 75-årsjubileum
i våras lämnat en kortare redogörelse häröver,
föredrogs revisorernas berättelse över gångna årets räken-
12 dec. 1936
553
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
