Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 28 nov. 1936 - »Flyglarm», av Ejnar Nordlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
under de mest skilda former och med användning av
snart sagt vilka grupper i konstruktivt hänseende
av-akustiska aggregat som helst. Men en sak är säker.
Vilka medel som än begagnas, så framstår för dem
alla den fordran, att deras samfällda verkan skall
åstadkomma nödvändig effekt — i det följande
benämnd minimiljudeffekt — för väckning inom
praktiskt taget varje del av det avsedda området. Detta
områdes utsträckning är beroende av det enskilda
aggregatets ljudeffektivitet samt av bebyggelsens
beskaffenhet (tätt bebyggda storstadskvarter eller
villasamhällen osv.) m. fi. förhållanden. Dessa faktorer
bestämma det enskilda alarmeringsaggregatets
effektiva aktionsradie. Densamma är sålunda för ett och
samma aggregat icke utan vidare uppmätbar såsom
en konstant.
Inom det område, som för varje aggregat uttryckes
genom dess effektiva aktionsradie, måste enligt
föregående minst minimiljudeffekt presteras. Efter
praktiska försök måste den effektiva aktionsradien
fastställas för olika huvudgrupper av bebyggelse för
att därefter ligga till grund för beräkning av det
antal aggregat, som erfordras för
alarmeringsanlägg-nings utbyggande för en luftskyddsort. Det antal
aggregat, som härvid kommer att erfordras, är
givetvis beroende av vilket system i konstruktivt avseende
av akustiska alarmeringsaggregat, som efter praktiskt
och ekonomiskt övervägande anses böra förordas.
Inom ett aggregats effektiva aktionsområde kunna
ljudskuggor uppträda, oberoende av aggregatets
ljudstyrka. Eftersom minst minimiljudeffekt är för
handen i de yttersta delarna av ett aggregats effektiva
aktionsområde, oberoende av om denna
minimi-effekt härleder sig från ett aggregat av stor eller
liten ljudstyrka, så följer härav, att betingelserna för
uppkomsten av ljudskuggor äro fullständigt lika,
vare sig en alarmeringsanläggning utbyggts med
ljudstarka eller ljudsvaga aggregat.
C. Det enskilda akustiska alarmeringsaggregatets
effektivitet.
I. Funktionering.
3. Jämte ovan anförd fordran, att det enskilda
akustiska alarmeringsaggregatets konstruktion skall
medgiva detsammas inkoppling i ett
centralmanövre-rat system, angivas här nedan vissa allmänna
fordringar och önskemål ur funktioneringssynpunkt, som
böra uppställas på ett fullgott alarmeringsaggregat
med hänsyn till dess praktiska användbarhet.
«. Alarmeringsaggregat skall avgiva ljudenergien
med kontinuerligt varierande frekvens, alltså på
sådant sätt, att tonhöjden — efter det att maximivärdet
uppnåtts — successivt förändras från maximum till
lämpligt lägre värde, exempelvis hälften, och därefter
åter höjes i successiv skala till maximivärdet osv. i
upprepade tonserier; härvid förutsättes, att
alarmeringsaggregatets konstruktion och manöverbara
inställning automatiskt medgiver, att aggregatet
kvar-ligger under för den praktiska effekten erforderlig tid
i den maximala tonhöjden.
Givet är, att ovan anförda fordran hos en fullgod
konstruktion bör uppnås, utan att ljudsvängningens
maximala amplitud vid aggregatet nämnvärt minskas
vid variationer i frekvensen. — Det av aggregatet
avgivna ljudet bör vara i möjligaste mån rent, vilket
ökar ljudets genomträngningsförmåga ävensom
medför, att detsamma lättare uppfattas av örat.
b. Då det är synnerligen önskvärt, att ljudet fråfi
alarmeringsaggregat på möjligast effektiva sätt
påverkar örat, bör alarmeringsaggregat vara så
konstruerat, att detsamma jämte ovan i punkt a
fordrade frekvensvariation i ljudet kan avgiva detta med
varierande styrka (intensitet), dvs. på sådant sätt,
att ljudstötar eller ljudsvävningar erhållas.
II. Ljudstyrka.
4. Ur jämförelsesynpunkt är det synnerligen
önskvärt, att vid alla akustiska alarmeringsaggregat en
gemensam enhet för uttryckande av ljudstyrka
kommer till användning. Utan att så sker, blir varje
riktig jämförelse mellan olika alarmeringsaggregat
omöjlig. Aggregatets maximala ljudstyrka bör
lämpligen uttryckas i decibel (phon) efter uppmätning me
delst ljudtrycksmätare på ett för alla
alarmeringsaggregat lika mätavstånd, vid viss frekvens och vid
vindstilla.
Genom praktiska försök bör, som ovan antytts, ut
rönas, vilken ljudstyrka — uttryckt i decibel (phon)
— som är erforderlig för att inom vederbörlig
effektiv aktionsradie för alla delar åstadkomma minst
minimiljudeffekt.
För att allmänheten icke — i ovetenhet om de
fordringar, som beträffande ljudstyrka böra uppställas på
ett fullgott alarmeringsaggregat — skall inköpa
dylika av mindre god kvalitet, är det synnerligen
önskvärt, att vederbörliga fabrikanter under kontroll och
med garanti enligt lag påstämpla saluförda
alarmeringsaggregat desammas ljudstyrka, uttryckt i
decibel (phon), samt använt mätavstånd och använd
frekvens.
En tabell el. dyl. bör uppgöras på grundvalen av
förut omnämnda praktiska försök, angivande
relationsförhållandet mellan decibel och effektiv
aktionsradie för olika huvudtyper av bebyggelse (t. e. tätt
bebyggda storstadskvarter, villakvarter). Dylik
tabell måste upprättas genom försorg av auktoritativ
statlig myndighet och därefter genom lag läggas till
grund för alarmeringsaggregatens påstämplande
enligt ovan. Härvid torde beaktas, att i tabellen
i fråga angiven erforderlig ljudstyrka (uttryckt
i decibel) måste vara så rikligt tilltagen, att den
angivna, motsvarande effektiva aktionsradien är
säkerställd även vid stark vind, trafik o. dyl., således
med tillräcklig kraftreserv i alarmeringsaggregatet.
Allmänheten måste sålunda beträffande
alarmeringsaggregat liksom beträffande gasskyddsniateriel
av skilda slag genom statens ingripande vara
tillförsäkrad möjligheten att inköpa fullgod vara.
III. Uthållighet (funktioneringsduglighet).
5. Alarmeringsaggregat skall vara så konstruerat
och anordnat, att det kan avgiva flyglarm
kontinuerligt under flera på varandra följande perioder på
minst 5 minuter vardera, varvid tidsintervallen
mellan sagda alarmeringsperioder kan komma att utgöra
20 à 30 minuter.
556
26 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
