Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1936 - Mekanisk beräkning av kraftledningslinor, av Sverre Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
Resultat vid 0°C, egenvikt:
Pkt a1: aAS=4,o kg per mm2.
Pkt d1: a 4 = n ’7° = 1,92 kg per mm2.
0,8852 –
Pkt c1: 0, =
2,3
0,1147
= 20,05 kg per mm2
Pkt c?11: aA =
Pkt c11: as =
Pkt bn: b =
0,40
0,8852
2,85
0,1147
7,35 m.
0,452 kg per mm2.
= 24,85 kg per mm2.
Resultat vid — 30°C, egenvikt -(- vind:
Pkt alu: <yAS— 6,25 kg per mm2.
3 80
Pkt dlil-, aA = - -’— = 4,29 kg per mm2.
0,8852 –
2,45
Plit C
111.
os =
= 21,36 kg per mm2.
Pkt b1: b = 6,05 m.
+ 50°C, egenvikt:
Vi antaga nu, att temperaturen går upp till
+ 50° C.
Kurvorna 11 och 12 (kurvblad 2 A) överföras till
kurvblad 2 C, i det man torde observera, att punkt C
ligger på 0 = 4,15 och punkt d på o = 5,85 såväl på
kurvblad 2 A som kurvblad 2 C. När temperaturen
ökar från 0°C till + 50°C, förflyttas ju punkt d
(kurvblad 2 A) 0,0023 X 50 = 0,115 %, dvs. från 0,175
till 0,175 + 0,0023 X 50 = 0,29 (kurvblad 2 C).
Punkt C (kurvblad 2 A) förflyttas från 0,175 till
0,175 + 0,0011 X 50 = 0,23 (kurvblad 2 C).
Kurvorna 11 och 12 adderas och bilda kurva 13 för
den sammansatta linan.
Nu placeras kurvblad 2 C på kurvblad 3. Härvid
skall origo för kurvblad 2 C sammanfalla med origo
för kurvblad 2. A, då detta blev placerat på
kurvblad 3.
Linans jämvikt vid -f- 50°C återfinnes nu i punkt
a11, den punkt där kurva 13 skär kurva L.
Nedhängningen återfinnes i ö11 och
spänningsfördelningen i c11 och d11.
Resultat vid + 50°C:
Pkt a11: oAS= 3,25 kg per mm2.
0,1147
Pkt ö111: b = 5,70 m.
7. Jämförelse mellan den grafiska metoden och den
vanligen använda metoden med beräknad
elasticitetsmodul och utvidgningskoefficient.
Innan vi gå vidare i vår uppgift att finna
normal-. spann och uppspänning för den här behandlade
stål-aluminiumlinan, skall undersökas, hurudana
spänningsfördelningarna i stål och aluminium bliva,
beräknade efter den vanliga metoden, samt göras en
jämförelse mellan denna sistnämnda och de verkliga
förhållandena i en stål-aluminiumlina:
Normalspann a = 240 m.
Linans egenvikt = 1,524 kg per m.
Ishöljets vikt = 2,657 „ „ „
Resulterande belastning: vind å isfria linor = 2,25 kg
per m.
Resulterande belastning: vind å isbelastade linor =
= 4,69 kg per m.
De beräknade värdena på elasticitetsmodul och
temperaturutvidgningskoefficient:
Aa ■ Es + As ■ Es
Eas =
A7
4 02,08 • 5200 + 52,I-2 -19200
454,2
= 6807 kg per mm2.
-—30 C, egenvikt, vind.
Vi antaga nu, att temperaturen går ned till — 30° C
och belastningen ändras från egenvikt till vind på
isfria linor.
Kurvorna 11 och 12 (kurvblad 2 A) överföras till
kurvblad 2 B, i det man torde observera, att punkt c
ligger på o =4,15 och punkt d på a = 5.85 såväl på
kurvblad 2 A som på kurvblad 2 B. När temperaturen
minskas från 0° till — 30°C förflyttas:
Pkt d (kurvblad 2 A) från 0,175 till 0,175 — 0,0023 X
X 30 = 0,106 (kurvblad 2B).
Pkt c (kurvblad 2 A) från 0,175 till 0,175 — 0,0011 X
X 30 = 0,142 (kurvblad 2B).
Kurvorna 11 och 12 adderas och bilda kurva 13 för
den sammansatta linan.
Nu placeras kurvblad 2B på kurvblad 3. Härvid
bör origo för kurvblad 2B sammanfalla med origo för
kurvblad 2A, då detta blev placerat på kurvblad 3.
Linans jämvikt vid — 30°C, egenvikt -f- vind.
återfinnes nu i punkt a111, den punkt där kurva 13 skär
kurva LV.
Nedhängningen återfinnes i b111, och
spänningsfördelningen i c111 och d111.
aAS = asEs-As+ aA-Ea ■ Aa _
At ■ Eas
_ 1,1 ■ 10-5 . 19200 • 52,12+2,3-10-5 • 5200 .402,08
454,2- 6807
= 1,911 X 10~5.
Här är:
Ea = aluminiumkabelns elasticitetsmodul i kg pr
mm2.
Es = stålkärnans elasticitetsmodul i kg per mm2.
EAS = stål-aluminiumlinans elasticitetsmodul i kg
per mm2.
aAS = stål-aluminiumlinans
värmeutvidgningskoefficient per C°.
De teoretiska påkänningarna vid en
tillverkningstemperatur av -f-15,6° C äro:
At ■ Ea
°A=Aa.Ea + Ä^ES X °AS =
454,2 • 5 200 • aAS
402,08 - 5 200 + 52,12 • 19200
ArEs
— 0,764 • aAS.
AA ■ EA + As ■ Es
454,2 -19200 -oAS
3 091 520
X oAS =
= 2,82 • 0AS-
Ändringar i påkänningarna som följd av olika
värme-utvidgning av stål och aluminium:
Förutsättes en temperaturskillnad t°C från
tillverk-niiigstemperaturen, erhållas följande
tilläggspåkän-ninarar i stålarean och aluminiumarean:
568
5 dec. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
