Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 5 dec. 1936 - Ekonomisk översikt, av F. Oberger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Ekonomisk översikt.
Konjunkturutvecklingen i vårt land fortskrider
alltjämt på ett synnerligen tillfredsställande sätt.
Arbetslöshetssiffran visar visserligen en stegring av antalet
hjälpsökande arbetslösa från 21 000 till 25 000 under
oktober, men densamma är helt säsongmässig.
Arbetslösheten inom fackförbunden är en aning högre än under
1929. Septembersiffran för arbetslösheten inom
fackförbunden med säsongarbetslösheten borträknad är
dock den lägsta för året eller 7,8 mot 8,o månaden förut
och 10,2 proc. för september samt 9,8 för juli i fjol. Av
de större facken visa utan hänsyn tagen till
säsongförhållandena järnbruk, papper och cellulosa samt
textiler något minskad arbetslöshet, medan densamma för
verkstäder stigit en ren obetydlighet, från 5,2 till 5,3
proc. Sågverk visa sedvanlig stegrad arbetslöshet efter
sommarens höga sysselsättning; arbetslöshetssiffran är
28,7 proc. mot 22,5 under augusti, men en förbättring
har likväl ägt rum gentemot föregående år, då
septembersiffran var 33,7 proc.
Socialstyrelsens undersökning över sysselsättningen
inom industrien ger vid handen, att indexen för denna
stigit sedan andra kvartalet från 3,83 till 3,01, vilket
innebär en för industrien genomsnittligt god
arbetstill-gång. Även om jämförbarheten av dessa tal år från år
måhända icke är alltför stor, är det tydligt att siffran
avspeglar en högkonjunktur, som av allt att döma är
starkare än den under 1929. Industriförbundets
produktionsindex talar för en omkring 30 procent högre
produktionsvolym för närvarande än 1929. Generalindex visar
en siffra på 110 för september mot 108 en månad
tidigare och 101 för september i fjol. Stegringen är
genomgående för de stora branscherna såväl jämfört med
närmast föregående månad som samma månad i fjol.
Massa- och pappersindustrien företer en stegring från
110 till 111 (f. å. 100), järn- och stål från 107 till 110
(f. å. 99), och maskinindustrien från 114 till 116
(f. å. 105).
Socialstyrelsens sysselsättningsindex, som visar
antalet under rapporttiden sysselsatta arbetare i procent
av antalet i medeltal under åren 1926/30 anställda
arbetare ger också en synnerligen tillfredsställande bild av
utvecklingen under det senaste kalenderkvartalet.
Siffran är 111,1 mot 109,2 för andra kvartalet och 104,6
för tredje kvartalet i fjol. Det av samma statsorgan
beräknade löneindexet utgör för september 120,3 mot
114,3 månaden förut samt 111,4 ett år förut. En
jämförelse mellan utvecklingen av löneindex och
sysselsättningsindex ger vid handen, att den förra stigit något
starkare än den senare och att alltså penninginkomsten
för arbetskraften stigit. Då levnadskostnadsindexen
däremot är oförändrat 157 synes realinkomsten ha något
ökats.
De senaste produktionsstatistiska data antyda ingen
försämring av det förmånliga produktionsekonomiska
läget. Malmskeppningssiffrorna för den tilländalupna
oktober månad äro väl i nivå med de bästa
månadssiffrorna i år och nära 80 procent större än de för oktober
i fjol. Såväl exporten som införseln visar de högsta
siffrorna för året. Utförselvärdet har stigit från 122 för
oktober i fjol till 145 mill. kr. i år; septembersiffran var
140. Införseln nådde hela 160 mill. För att återfinna
oktobersiffror av denna höjd måste man gå tillbaka till
senaste högkonjunktur. Som man med hänsyn till den
allmänna handelspolitiken kunde vänta, har varuutbytet
med utlandet icke utvecklats i samma snabba takt som
produktionens omfattning. Såsom naturligt är med
hänsyn till vårt lands handelspolitiska inställning, har
importen — givetvis inom de gränser som
betalningsbalansförhållandena medger — lättare att hävda sig och
dess siffror avvika icke så starkt från 1929 års som
exportens, ökningen av införseln fördelar sig praktiskt
taget på alla statistikens rubriker med undantag för
animaliska livsmedel. Huvuddelen av importens
stegring kommer på industriella råvaror och material och
importen för kapitalvaruindustriernas behov har haft
särskilt stor omfattning. Bland
konsumtionsvaruindu-strierna har dock textilindustriens råvarubehov varit
påfallande stort.
Ifråga om exporten observerar man, att pappers- och
cellulosaskeppningen sjunkit i värde med 3,7 mill. kr.
gentemot i fjol till 36,4 mill. och var 5,3 mill. lägre än
fjolårets septembersiffra. Trävaruutförseln har haft
praktiskt taget samma värde som under föregående
månad eller 22,3 mill., vilket innebär en ökning mot i
fjol på 7,6 mill. kr. Malmskeppningen har slagit nytt.
rekord och även järnindustrien har bidragit till
exportvärdets totala ökning. Av verkstadsindustrierna har
kullager och varven i främsta rummet visat ökade
skeppningar. I ögonen fallande är att vapen- och
ammunitionstillverkningen för första gången i år företer en
avsevärd stegring gentemot i fjol av sin export.
Importöverskottet för oktober månad utgör endast
14 mill. kr. mot 23 mill under samma månad i fjol. Det
totala importöverskottet sedan årets början å 106 mill.
kr., är hela 36 mill. kr. mindre än det året förut.
Exporten har stigit 164 mill., medan importen endast ökats 128
mill. Till denna utveckling har förutom de
kvantitativa förändringarna i varuutbytet med utlandet gentemot
i fjol bidragit att exportpriserna stigit dryga 7 proc.,
medan importvarornas priser ökats endast 5 proc. Den
förmånliga utvecklingen av vår handelsbalans kommer
även till synes i den fortsatta ökningen av vårt
tillgodohavande av utländska valutor. Den trots
högkonjunkturen ringa efterfrågan på kapital har lett till, att
affärsbankernas girotillgodohavande hos Riksbanken
slagit rekord för året med 367 mill. kr. Inlåningen hos
affärsbankerna har sjunkit en aning efter
kvartalsskiftet, medan utlåningen visar en svag men dock fortsatt
stegring, i likhet med utvecklingen under de föregående
båda månaderna. Trots att industriens räntabilitet
ingalunda visar en förbättring av den storleksordning, som
den kvantitativa utvecklingen av produktionen skulle
ge anledning att förmoda, har haussetendensen varit
starkt framträdande på vår fondbörs under större delen
av det gångna året. Avmattningen under augusti har
åter bytts i kursstegringar, som varit särskilt starka
under oktober, medan däremot mot slutet av november
en tydlig olust med fallande kurser gjorde sig gällande
under intryck av den politiska utvecklingen i Europa.
Konjunktursituationen i de stora industriländerna i
Europa och i U. S. A. synes icke ha undergått några
större förändringar under den gångna månaden.
Stålproduktionssiffrorna för oktober äro de största
månadssiffrorna för året i såväl England som U. S. A., vilket
i båda fallen innebär rekord i respektive industriers
historia. För Tysklands del var tillverkningen av stål
blott en aning högre under september än under oktober,
men produktionen höll sig på den tidigare uppnådda
rekordnivån. Tackjärnssiffrorna inneburo för alla tre
länderna rekord. Särskilt i ögonen fallande var
stegringen sedan föregående månad på dryga 20 proc. för
U. S. A:s del. Antalet sysselsatta arbetare var i
England och Tyskland praktiskt taget detsamma som
föregående månad, medan det steg i U. S. A. med 220 Ö00.
Arbetslösheten i U. S. A. beräknas alltjämt uppgå till
minst 7 mill. varav 4 mill. industriarbetare.
Bilproduktionen har under innevarande månad visat en betydande
ökning gentemot i fjol och tillverkningen under perioden
mellan de båda säsongerna har haft betydligt större
omfattning än förra året. Den engelska
produktionsindexen för 3: dje kvartalet antyder en 10 proc. större
produktionsvolym än under samma tid i fjol. Stegringen
5 dec. 1936
575
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
