- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Allmänna avdelningen /
589

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 19 dec. 1936 - Tekniken 1936, av Axel F. Enström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

några andra jämte ett antal universitetsinstitutioner och
föreningsinstitut samt några privata av typen Mellon
Institute är det huvudsakliga framstegsarbetet
lokaliserat till de stora industrikoncernernas laboratorier,
General Electric, Westinghouse, American Telephone
& Telegraph Co., Radio-Corporation,
Dupontkoncernen m. fl. Den amerikanska tidskriftslitteraturen ger
ett vältaligt vittnesbörd om det amerikanska
forskningsarbetets snabba utveckling både i kvantitativt
och kvalitativt avseende. Särskilt anmärkningsvärt
är amerikanarnas framträngande på det
kemisk-tekniska området.

I Sverige har den teknisk-vetenskapliga
forskningen likaledes i stor omfattning omhändertagits av
de stora industrikoncernerna. Ett nytt
cellulosalaboratorium med karaktär av gemensamhetsföretag har
emellertid under året tillkommit (lokaliserat till
Tekniska högskolan). I våra grannländer har den
till de tekniska högskolorna knutna forskningen att
glädja sig åt betydande penningmedel i form av
privata donationer. I Danmark torde mera än 1 mill.
kronor om året stå till förfogande.

Inför dessa fakta måste man med bekymmer och
oro konstatera, att den svenska
teknisk-vetenskapliga forskningen i stort sett icke är tillgodosedd i den
omfattning tiden kräver. De högre tekniska
läroanstalterna äro i trängande behov av ökade medel för
moderniseringar och utvidgningar (materiella och
personella) icke blott för att fylla sina
forskningsuppgifter utan lika mycket för att kunna hålla
undervisningen på en nivå, som motsvarar tidens krav.
Jag vågar påstå, att Sverige f. n. är deciderat på
efterkälken på detta område, redan i jämförelse med
våra grannar, och att det behövs ett krafttag för att
vi skola kunna tänka på att bevara den position
såsom industrination, som vi likvisst lyckats uppnå.

I fråga om kraftalstringen i stora kraftverk kan
konstateras ett på nytt vaknande intresse i och med
den ekonomiska konjunkturens förbättring. Härvid
fullföljes de tekniska utvecklingslinjer, som
kännetecknat de senare åren. Inom
ånganläggningstekniken hava de höga trycken (100—125 atö) och de höga
temperaturerna (500°) definitivt befästat sin ställning.

Ångpannornas eldstäder utföras ju allmänt
vattenkylda för att utnyttja strålningsvärmet och minska
underhållskostnaderna. För att därvid erhålla en helt
kyld eldstadsvägg har man under många år använt
s. k. fentuber, som emellertid i längden ej visat sig
driftsäkra. Under året har en
ersättningskonstruktion kommit i marknaden, de s. k. gaffelrören, vilka
bl. a. installerats i Klingenbergverket, och möjliggöra
användning av tättliggande tuber. I Västerås
kraftverk har en liknande konstruktion kommit till
användning.

Helt kylda eldstadsväggar möjliggöras även av
tuber med tvångscirkulation, vilka finna allt större
användning såsom komplement för belastningsstegring
å redan befintliga pannor som vid nykonstruktioner.
Pannor, helt byggda för tvångscirkulation, ha utförts
för upp till 50 ton ånga per timme, och en 100 t/h
panna är beställd för Wiens elektricitetsverk. Den
första dylika pannan i Sverige är i dagarna färdig.

I Tyskland har Krämers "Mühlenfeuerung" (en
sammanbyggnad av kolpulverkvarn och eldstad)
ytterligare förbättrats och vunnit stor spridning. Den
är framförallt lämpad för fuktiga och askrika
kolbränslen och ger då god verkningsgrad, ringa skötsel
och ett lågt malningsarbete, beroende på
kolmaterialets torkning och förvärmning medelst rökgaserna.

Det har t. o. m. lyckats att förbränna småkol
svävande i eldrumsatmosfären utan att anlita finmalning.

För att undvika saltbeläggning i överhettarna och
å turbinskovlarna iakttar man allt större omsorg att
erhålla torr ånga från pannan före överhettaren.
Samma orsak har den alltmera framträdande tendensen
att vid mottrycksanläggningar använda omformare
för högtrycksångan, varigenom ett rent matarvatten
för högtryckspannan erhålles.

I Grosskraftwerk Böhlen ha kolpulvereldade
pannor
, som tidigare lämnade 70 t/h, ombyggts för över
200 t/h. Sista delen av överhettaren har därvid med
gott resultat utförts som strålningsöverhettare.

I Västerås bygges en strålningsångpanna för ca 300
t/h (eldyta ca 600 m2).

En jätteturbin på 165 000 kW (ca 250 000 hkr) har
uppställts i Richmond station (Philadelphia). I
övrigt synes man återvända till måttligare storlekar.
Ett flertal högtrycksturbiner ha såväl i Europa som
Amerika uppställts såsom buffert framför befintliga
anläggningar med konventionellt tryck.

I Sverige ha tillkommit ett par viktiga och modernt
utrustade stora kraftverk, Malfors och Krångede
vattenkraftstationer samt Sydsvenska kraftaktiebolagets
ångcentral. Den senare, vid vars planering professor
T. Lindmark tagit verksam del, utvisar en mängd
intressanta drag.

Den hastigt gående dieselmotorn har under det
senaste året tagit ett bestämt steg framåt. Små
enheter för bildrift, även för personvagnar, ha kommit i
bruk ocn med numera tillfredsställande resultat. Även
för luftfartsändamål har dieselmotorn kommit i
praktisk användning.

För fartygs- och järnvägsdrift har dieselmotorn i
större enheter fått ökad användning. Atlas Diesel
har bl. a. utvecklat en fartygsmaskin med relativt
högt varvtal, som med kuggväxel driver den
långsamgående propellern. Järnvägsdieselmotorn får
alltjämt ökad användning för snabbtåg och
motorvagnar. Elektrisk överföring dominerar. I Sverige
har inom Asea konstruerats ett uppmärksammat
regleringssystem Asea-Åkerman, vid vilket
Leonard-kopplingen kompletterats med automatiskt verkande
organ
, som förhindra överbelastning av dieselmotorn.
Härigenom torde man ha träffat kärnpunkten i de
tidigare svårigheterna med avseende på
driftsäkerheten. — I Amerika har byggts ett godslokomotiv med
en 2 000 hkr dieselmotor. Ett annat har två enheter
på tillsammans 3 600 hkr.

Pump- och fläktmaskinerier ha vunnit ökad
betydelse och nya användningsområden.
Hastighetsregleringen, som hittills i regel skett förmedelst den
elektriska motorn, har man till undvikande av de stora
förlusterna börjat sköta medelst ledskenor, direkt
påverkande mediet. Ett utomordentligt stort
tillämpningsområde utgör den s. k. luftbehandlingen, dvs.
framställning av luft med reglerad temperatur och
fuktighetshalt icke blott för industriella processer och
lokaler, utan också för bostadsändamål. Särskilt i
Amerika har denna uppvärmningsteknik slagit
igenom och aggregaten standardiserats, så att större
sådana kunna sammansättas av ett flertal
enhetselement. Apparaterna äro ofta så inrättade, att luftens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936a/0599.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free