- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Automobil- och motorteknik /
2

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Ti dskrift

Önskar man samtidigt bibehålla den äldre
typbeteckningen, kan denna kombineras med den nya. Så
t. e. kan en olja med den äldre typbeteckningen BB
nu betecknas M 115 (BB).

Oljorna skola hava egenskaper enligt tabellen.

Normerna avse att lämna garanti för att en olja,
som uppfyller ovanstående fordringar under oljans
beteckning, är en smörjolja av fullgod beskaffenhet,

väl lämpad att användas till förbränningsmotorer
resp. växellådor och bakaxlar.

Det är avsett, att dessa normer skola underkastas
revision med lämpliga tidsmellanrum, i den mån
teknikens utveckling så kräver.

Beträffande använda enheter och beteckningar
hänvisas till meddelande nr 64 från Statens
provningsanstalt.

Utnyttjandet av flygmotorers effekt jämte
där-m ed samman hä ngande spörsmål

Av ingenjör ARNE MÖRTSELL.

Den snabba utvecklingen under de senare åren inom
flygmotortekniken har redan i ett relativt tidigt
stadium åstadkommit en del begrepp, vilka gjort de
teoretiska och framför allt de praktiska synpunkterna å en
god flygmotor klara.

Man vet vilka fordringar, som kunna uppställas på en
flygmotor och man strävar målmedvetet att få den
utvecklad i den önskade riktningen. I huvudsak kunna
dessa strävanden sammanfattas i följande tre punkter.

1.

och lättaste motor erhålla

att ur minsta möjliga
största möjliga effekt.

2. att erhålla lägsta möjliga bränsleförbrukning.

3. att handhavandet av motor såväl under drift som
under förvaring och översyn blir enkelt och billigt.
Följande tabell åskådliggör ungefärligen utvecklingen

de sista 15 åren.

den förra effekten hänför sig till normalvarvantalet och
den senare till maximalvarvantalet eller det maximalt
tillåtna varvantalet.

För praktisk användning av uppgifter beträffande
bränsleförbrukning och effekt måste i många fall vissa
justeringar företagas. I det angivna diagrammet
åskådliggöres en maximaleffektkurva (a), vilken dock, först
sedan specifik effekt, medeltryck, bränsleförbrukning
osv. parallellt kunna avläsas, kan bedömas vid
jämförande med annan motor.

Med normaleffekt för en flygmotor bör menas den
högsta effekt som tillåtes vid kontinuerlig drift. Det
motsvarande varvantalet benämnes normalt varvantal.
Av motorfabrikanterna angivas ailtid även en högsta
effekt, vilken då endast får begagnas under en
begränsad tid (vanligen 5 minuter). Denna effekt benämnes

Tabell.

Är Norm. varvantal varv/min. Medel kolvhaat, m/aek. Effektivt medeltryck kg/cm" Hkr/lit. Hkr/100 min. lit. slagvolym Motorvikt Kg/hkr Kompr. förhåll. E Timantal mellan översyner
j 1920 ................ 1400 8 7 11 0,8 1,3 4,5 100
1 1925 ................ ...| 1600 9 8 15 0,9 1,0 4,5-6 100/150
1930 ................ 1 900 10 8 15-20 1—1,2 0.9 5-6 150/300
1935 ................ 2 200 13 9-11 20-35 1-1,5 0,75 5—6,5 200/500

Kurvorna i fig. 1 representera utvecklingen för en
viss motortyp och ge en god bild av utvecklingen i
allmänhet under de sista 4 åren.

De effekter, som man kan uttaga ur en flygmotor
utnyttjas för drivande av flygplanet medelst propeller.
Diagrammen (fig. 2) åskådliggöra de effekter, som
härför äro utnyttjbara.

En flygmotors effekt angives på olika sätt och oftast
mer eller mindre för högt. Vanligen angives effekten
dels som normaleffekt, dels som maximaleffekt, varvid

maximaleffekt och det till denna effekt svarande
varvantalet benämnes maximalt varvantal.

Den angivna effektkurvan kan, frånsett skillnaden i
motorkonstruktionen, beroende på yttre justeringar bli
indragen var som helst mellan de streckade
maximal-effektkurvorna, med andra ord den verkliga
maximal-effektkurvan har en viss elasticitet, vilken i vissa fall

l95o

»SI »SE

Fig. X. Utvecklingsdata under åren 1931—1934.

,953
iSSi-örhol.

Soco rviehor.

Fig. 2. Utnyttjbara effekter vid 5 olika motorer.

18 jan. 193G

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936am/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free