Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil- och Motorteknik
en elektrisk svängningskrets (enl. fig. 4) direkt
motsvaras av hjulets höjning li vid den mekaniska
svängningskretsen, torde icke vara riktigt eller ofullständigt,
varför resultatet måste bliva missvisande.
Förf. har satts i tillfälle att taga del av en skriftlig
utredning i denna fråga av en lärare vid tekniska
högskolan, ’Stockholm, vari klart och tydligt framlägges det
teoretiska underlaget för den allmänna åsikten, att
hjulet vid kontakten med väghindret utsättes för en skev
stöt, vilken utredning här i korthet refereras:
En viss "renodling" av problemet är vid dylika
principiella resonemang av nytta för överskådligheten.
Man kan i detta fall bortse från tröghetsmoment och
annan komplicering genom bilens 4-punktsupphängning
etc., då ett hjul råkar ett hinder. Vidare kan man att
börja med bortse från alla elastiska fjädringsorgan och
antaga, att bilen motsvaras av en homogen, isotropisk
skiva, som rör sig på en horisontell väg och där kommer
i kontakt med ett rektangulärt hinder av samma
material. Beteckningarna enligt fig. 5 användas genomgående
i detta resonemang.
Skivans vikt (bilens maximala
hjultryck) .................. Q.
Skivans radie (bilhjulets radie) B.
Hindrets höjd ................ h.
Horisontell rörelsehastighet .... v.
Ii—h
B "
Infallsvinkel .................. ß och eos ß ■■
Reaktionskraft från hindret .... P.
Skivan eller hjulet tankes röra sig utan friktion mot
hindret. Närvaro av friktion komplicerar resonemanget
utan att principiellt förändra resultaten, och på grund
av frånvaro av friktion kommer kraften P att vara
riktad mot hjulcentrum, säges i utredningen. Enligt
stöt-teorierna betyder detta, att den vid stötögonblickets
början gemensamma beröringsytan mellan
kontaktkropparna ligger i tangentplanet A—B till skivan och att den
häremot vinkelräta stötnormalen sålunda sammanfaller
med hjulradiens riktning, dvs. går genom hjulets
tyngdpunkt. Som färdriktningen för hjulet icke sammanfaller
med stötnormalens riktning blir stöten skev. (Jfr
stötens teori enl. Hütte, 26 :e uppl. sid. 294 o. f.)
Tvenne extrema fall särskiljas:
formeringsarbete. Den andra hastighetskomposanten
v eos ß förblir som i förra fallet oförändrad till storlek
och riktning. Ett kast längs kurvan II uppkommer vid
tillräckligt stor färdhastighet.
I verkligheten kommer givetvis kastkurvan
någonstädes mellan kurvorna I och II, enär e alltid är större än
0 och mindre än 1. Villkoret för att rullning — utan
Fig. 5. Illustrerar teorien om "skev stötverkan" vid
ett hjuls kontakt med ett väghinder (se texten).
Q eos ß>
(2)
kaströrelse — skall uppkomma över hindret, är uttryckt
genom
Q v2 eos2 ß
g~R ..................
Mot ovanstående resonemang invändes emellertid
här, att det sannolikt endast gäller för det fall, att
skivan glider mot hindret, vilket äger rum, då friktion
saknas. Men i närvaro av friktion rullar skivan, och varje
partikel av densamma beskriver därvid cykloidiska
banor. I förhållande till den stillastående vägen med
hindret är därvid den resulterande hastigheten i
färdriktningen av en partikel i hjulets "zenith" 2. v och i
"nadir" 0. Endast för partiklar i nivå med
tyngdpunkten är hastigheten v. Följden härav blir, att den för
stötverkan väsentliga relativa kontakthastigheten mellan
stötkropparnas beröringsytor icke blir v sin ß som i ovan-
h
stående resonemang utan endast — • v • sin ß — en stöt-
R
hastighet som vid 45 cm hjulradie och 25 mm högt
hinder endast är ungefär 2 % av färdhastigheten! I regel
kan dylik stötverkan fullkomligt negligeras, då den
varken kan ha betydelse för färdkomfort eller hållfasthet,
t. o. m. vid föga elastiskt kontaktmaterial.
2. Stötkoefficienten
s = 0:
Stöten blir härvid
fullt oelastisk och den
mot
hastighetskomposanten v sin ß
svaran-Fig.4. Motsvarande mekanisk och elek- de rörelseenergien går
trisk svängningskrets enl. dr-ing. R.Slaby belt och hållet förlorad
(från Automobiltechn. Zeitung 1931). i form av värme och de-
enlcel e fe K br. svängn. frets.
Försök till analys av kontaktförloppet
bilhjul—väghinder.
A. En oelastisk skivas rullning:
Enligt mekanikens lagar kan en kropps tyngdpunkt
endast genom inverkan av en resulterande yttre kraft
försättas i rörelse eller få sin rörelse ändrad till
riktning eller hastighetsstorlek. Ett drivande hjul erhåller
den för tyngdpunktsförflyttningen längs vägen
erforderliga yttre kraften genom friktionsmotståndet mot den i
hjulets periferi verkande "omfångskraften". Som fig. 6 A
visar, skjuter härvid hjulet på axeln. För icke drivande
hjul är förhållandet omvänt: axeln skjuter eller drager
hjulet, varvid detta under inverkan av
friktionsmotståndet mot glidningstendensen rullar framåt. / båda fallen
äro dragkraft och färdmotstdnd alltid lika stora, men
friktionsmotståndet i det senare fallet är rakt motsatt
riktat (fig. 6 B), mot vad förhållandet är för ett drivande
hjul. Färdmotståndet utgöres under rörelsens
"fortfarighetstillstånd" av luftmotstånd, avrullningsmotstånd
och pårullningsmotstånd. Det sistnämnda är en mo-
1. Stötkoefficienten s— 1:
Stöten blir härvid fullt elastisk, och ingen
rörelseenergi går förlorad.
Färdhastigheten tänkes
uppdelad i två
komposanter: en i
stötnormalens riktning v sin ß
och en vinkelrät
däremot v eos ß. Den förra
blir efter stöten
oförändrad till storleken
men rakt motsatt
riktad, under det att den
senare förblir
oförändrad till såväl storlek
som riktning. Ett kast
längs kurvan /
uppkommer vid tillräckligt stor
färdhastighet.
21 mars 1936
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
