Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil- och Motorteknik
liga bensinmotorer kunde giva ett gott resultat. Så
har även visat sig vara fallet. Av föregående kapitel
synes dock framgå som om stundom någon ökning
av bränslemunstycket skulle kunna erfordras. I
verkligheten ställer sig detta något annorlunda. Det
stora flertalet automobilmotorer äro redan utrustade
med något för stora munstycken för bensin. När
man därför övergår till lättbentyl förefinnes redan
det för detta bränsle erforderliga munstycket för
erhållande av maximieffekt. Därför minskar även
bränsleförbrukningen vid övergång till lättbentyl
emedan luftbristen reduceras. Att ytterligare
minskning av munstycket reducerar bränsleförbrukningen
ligger i sakens natur, men därvid minskar även
motorns effekt.
Knackningsvärde och kompressionsförhållande.
Under de sista tio åren har bensinbränslenas
kvalitet undergått en väsentlig förbättring i flera
avseenden. Framför allt har deras knackningsvärde
eller oktantal höjts väsentligt. Hand i hand med
denna förbättring ha även motorerna förbättrats och
särskilt deras kompressionsförhållande höjts. Vid
periodens början var medelvärdet på
kompressionsförhållandet 4,8. År 1935 var det uppe i 6,01 och
innevarande år synes det vara en eller annan
tionde-del högre.2 Förbättrade bensinsorter och ökade
kompressionsförhållanden ligga alltjämt i tävlingskamp
med varandra. Knackningsförbättrande ämnen ha
därför, trots bensinkvaliteternas oavbrutna höjning,
alltjämt sin betydelse. Alkohol är ett utmärkt sådant
medel. Fig. 20 visar alkoholtillsatsens betydelse för
höjning av kompressionsförhållandet för fyra olika
motorer enligt kanadensiska försök. En tillsats av
20 % alkohol höjer det användbara
kompressionsförhållandet med mera än 1 enhet och en tillsats av
25 % med nära 2 enheter. Försök av Peters, fig. 21,
och av Nash, fig. 22, visar att alkoholens värde som
knackningsundertryckare är dubbelt så stort som
bensolens.
En undersökning3 över knackningsvärdet har
utförts vid Kungl, tekniska högskolans
förbränningsmotortekniska institution. Bensinsorterna ha varit
1 Jfr Teknisk tidskrift, Automobil- och motorteknik, häfte
46, 1935.
2 Medelvärde för år 193G 6,15. Red. anm.
3 Av Bo Nilsson och B. Sandelius under ledning av
förste-assistenten civilingenjör Molin.
10 15 20
% alkohol
[-Kompressions-förhållande-]
{+Kompressions-
förhållande+}
Bens in fPe ter)
Jensil 1tillsats
25 30 35 40
tO 15 20
’/• ////sats
Fig. 21.
vid olika bensinstationer i Stockholm år 1935 inköpta
prover (desamma som tidigare anförts). Fig. 23
visar att den bästa bensinen i den använda
försöksmotorn tillät ett kompressionsförhållande av 5,5
under det att den sämsta tillät 4,9. Övriga lågo
mellan 5,35 och 5,5. Inverkan av alkoholtillsatsen vid
den bästa och sämsta bensinen framgår av övre och
undre kurvan. De övriga ligga omkring den
mellersta kurvan.
Uträknas sambandet mellan
kompressionsförhållande och oktantal erhålles kurvan fig. 24 i vilken
även med streckade linjer är indraget ett av Ricardo
angivet samband. Andra uppgifter, exempelvis av
Pye, ligga mellan de två i fig. 24 angivna kurvorna.
Uppritas med hjälp av fig. 24 sambandet mellan
oktantal och alkoholtillsats erhålles fig. 25. Med
Ok/anta!
80
Fig. 20.
15 20
% ////so/s
Fig. 22.
18 JULI 1936
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
