Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekn isk Tidskrift
r
30
Fig. 26.
svarande blandningar av motoralkohol och en av
bensinerna (nr 3) och därvid erhållna resultat
bestyrka den nu dragna slutsatsen. På grund härav
föreslår kommittén följande definition på lättbentyl:
"Ur motorteknisk synpunkt definieras lättbentyl som
en blandning av 75 vikts-% bensin och 25 vikts-%
motoralkohol med en koncentration av minst 99
vol.-Yo, med en tolerans i det vid provning erhållna
värdet på halten motoralkohol av ± 3."
NOTISER
Normer för flytande bränslen. Som bekant
utarbetades av Automobil- och motortekniska kommittén under
förra året normer för smörjoljor för användning i
förbränningsmotorer, vilka normer antogos av avdelningen
för Mekanik den 19 dec. 1935. Dessa normer äro utgivna
som Svenska teknologföreningens handbok nr XLVI.
Då utvecklingen av förbränningsmotorerna även i hög
grad påkallar en normering av de flytande bränslena,
främst bensin och solaroljor, har för utarbetande av
normer för dessa tillsatts en kommitté. På förslag av
Automobil- och motortekniska kommittén har styrelsen
för avdelningen för Mekanik för sin del till
medlemmar i denna kommitté utsett docent E. Norlin,
ordförande, civ.-ing. N. Gustafsson, professor E. Hubendick,
civ.-ing. Harry Kahr, docent R. Winbladh, civ.-ing. E.
Björnsjö, överingenjör H. Pyk, civ.-ing. C. Jacobsson med
civ.-ing. S. Ejermark som sekreterare.
Orsakerna till cylinderslitningen har blivit ingående
undersökta i England. De därvid erhållna resultaten
hava publicerats av C. G. Williams i The Institution of
Automobile Engineers Journal. Ett referat av dessa
undersökningar har även lämnats i Teknisk tidskrift.
Enär de engelska undersökningarna utförts endast
på laboratorium har KAK:s kommitté för tekniska
angelägenheter ingångsatt en större undersökningsserie på
automobiler i daglig drift för att söka verifiera de
engelska resultaten.
Tekniska kommitténs provningar igångsattes
sommaren 1935 och beräknas ej avslutade förrän nästa år.
Dessa prov bliva med nödvändighet mycket tidsödande
på grund av de avsevärda körsträckor som erfordras.
Undersökningsprogrammet innefattar en
undersökning över cylinderslitningen vid användning av såväl
olika bränslen och olika smörjoljor som vissa
tillsatspreparat. Så t. e. undersökes inverkan av drift med
lättbentyl i förhållande till bensin, betydelsen av
ovan-smörjningsoljor och kolloidal grafit, inflytandet av
användning av smörjoljor av olika kvalitet och med olika
egenskaper.
Syntetisk bensin har under flera är i allt större
skala framställts i Tyskland. Stora ansträngningar
göras nu att öka denna produktion till en sådan
omfattning att landet skulle kunna göra sig oberoende av
den importerade bensinen.
Den av prof. Bergius angivna metoden genom direkt
hydrering av stenkol har hittills ej motsvarat
förväntningarna vid stordrift. Man använder numera
huvudsakligen brunkol som utgångsmaterial. Dessa kolas,
och den bildade tjäran underkastas en hydrering,
varvid olika produkter erhållas. Hydreringen inriktas
framför allt på att erhålla största möjliga bensinutbyte.
Framställningspriset på denna hydrerade bensin
uppgives till 20 Pf. pr 1, under det att marknadspriset
på bensin f. n. uppgår till 30 Pf. pr 1. Metoden synes
alltså kunna vara ekonomiskt genomförbar.
Fabrikationen är framförallt förlagd till Böhlen, strax
söder om Leipzig, och man beräknar att vid årets slut
vara uppe i en produktion motsvarande 60 % av landets
hela bensinbehov. Enligt de uppgjorda planerna skola
samtliga anläggningar vid 1937 års slut kunna täcka
hela årsbehovet.
Experiment pågå även att framställa smörjoljor på
syntetisk väg.
Vägarnas belysningsproblem. Med den allt större
betydelse som trafiken med motorfordon får i värt
samhälle har vissa frågor beträffande trafiksäkerheten
tilldragit sig en allt större uppmärksamhet. Flertalet
av dessa frågor äro ej av psykologisk karaktär utan i
hög grad att anse som rent tekniska spörsmål.
Frågan om permanent belysning av våra
huvudvägar väcktes för en tid sedan till liv genom ett
föredrag av civ.-ing. I. Folcker, vilket föredrag varit
publicerat i Teknisk tidskrift. Med anledning härav har
tillsatts en kommitté för att söka utreda denna fråga.
Till medlemmar i denna ha utsetts som ordförande
överingenjör K. Laurell, från avdelning för
Elektroteknik civ.-ing. I. Folcker och distriktsingenjör K.
Edvard E. Jacobsson, från avdelning för Mekanik
civ.-ing. N. Gustafsson och civ.-ing. B. Norlin samt frän
avdelning för Väg- och vattenbyggnadskonst civ.-ing.
B. Lidvall och kapten R. von Segebaden.
Så vitt man kunnat finna kommer kommitténs
arbete ej att uteslutande beröra anordnandet av
permanent belysning av ett eller annat slag på våra
huvudvägar, utan får även till behandling upptaga
frågan om bländning från bilarnas egna strålkastare.
Denna senare fråga har tidigare blivit ingående
studerad och behandlad av K. A. K:s kommitté för
tekniska angelägenheter, dock utan att någon lösning
kunnat finnas. Även utomlands, speciellt i Amerika
och England, har detta problem blivit ingående
behandlat med samma negativa resultat.
Ovan nämnda kommitté har redan trätt i förbindelse
med en del utländska organisationer som arbetat på
detta problem. Under senare tid synes dock vissa
lösningar av detta ur säkerhetssynpunkt så ytterst
viktiga problem kunna skönjas, och kommittén
kommer säkerligen att ägna dessa uppslag den största
uppmärksamhet.
46
19 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
