Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
dan för flera år sedan sammanslutit sig i en
organisation som kallas Bilverkstädernas riksförbund, som i
sin tur är indelat i flera lokalavdelningar. Detta
förbund arbetar bland annat på att höja medlemmarnas
kompetens för att på så sätt vinna allmänhetens
förtroende, vidare har det utarbetats standardprislistor
för de vanligast förekommande märkena;
lärlingsutbildningen står även på förbundets program och i
samarbete med Hantverksinstitutet anordnas varje år
mästarekurser och svetsningskurser för reparatörer
flerstädes i landet.
De yrkesskolor, som numera finnas på olika platser
ha aven kraftigt bidragit till att öka
yrkesskickligheten. I Stockholm finnes sedan några år
tillbaka en skola, som meddelar undervisning till både
yngre och äldre arbetare. För äldre arbetare äro
aftonkurser anordnade under två terminer. Dessutom
finnes en teoretisk kurs på 35 timmar. För de yngre
finnes en verkstadsskola, i vilken undervisningen
bedrives på dagarna. Utbildningen är här 11 månader.
I denna kurs äro inlagda fyra teoretiska ämnen
nämligen förbränningsmotorlära, elektroteknik, teoretisk
behandling av automobilens detaljer samt
författningskännedom. Detta senare emedan eleverna under
kursens gäng utbildas till bilförare och avlägga prov
för erhållandet av körkort.
Lärlingsutbildningens grundläggande betydelse, när
det gäller att skapa en arbetarstam, som i framtiden
skall kunna taga hand om bilarna, kan icke
överskattas. Fordringarna på att snabbt och säkert kunna
analysera ett fel ha stigit och tvingat fram en mängd
olika mätinstrument. Noggrannheten i tillverkningen
ökas alltmera, den gamla metoden att "på känn"
passa delarna till varandra vid en reparation kan
inte längre användas. Det är inte tillräckligt att
ha en eller annan förman på verkstaden, som kan
handha en mikrometer eller avläsa en ampèremätare.
Den enskilde arbetaren måste icke blott kunna utföra
mätningar och prov, utan måste även veta varför ett
förlopp sker på ett visst sätt. Meddelandet av denna
kunskap är en av lärlingsskolornas största uppgifter.
Jag vill nu övergå till att nämna några ord om
moderna verkstäder och verkstadsorganisation. Ur det
kaos, som varit betecknande för bilverkstäderna under
många år här i landet, börjar man nu kunna skönja
tre olika verkstadstyper, som hålla på att
kristalliseras ut.
Den minsta typen, som vuxit ut från
bensinstationerna, tillgodoser bilens så att säga dagliga behov.
Vid dessa snabbservicestationer, som man med en
direkt översättning från engelskans
quick-service-station skulle kunna kalla dem, förekomma påfyllning
av bensin, olja, vatten, pumpning av ringar,
tvättning, utbyte av lampor samt andra mindre justeringar,
men däremot icke egentliga renoveringar eller
reparationer.
Nästa typ representeras av den medelstora
verkstaden, dels fristående, dels i samband med en mindre
bilförsäljningsfirma. Där utföras samma arbeten som
vid den första typen, men dessutom reparationer av
olika slag. På grund av sin begränsning — ofta
beroende på bristande möjlighet på platsen att erhålla
större kundkrets — måste emellertid många arbeten
utföras hos fristående hantverkare, t. e. lackering,
svetsning, kylarereparationer etc. och sådana arbeten,
som fordra dyrbara specialmaskiner, såsom
cylinderborrning och vevaxelsslipning måste överlåtas till
någon specialfirma.
Det tredje slaget skulle jag vilja kalla den
kompletta verkstaden, som har så stor omsättning att alla
moderna specialmaskiner och verktyg kunna hållas
och som i sig inkluderar alla de yrken, som kunna
erfordras för att underhålla eller reparera en bil i alla
Fig. 3. Ford Motor Co a.-b. service-skolvagn. varmed
instruktörer köra omkring till verkstäderna i landsorten och meddela
undervisning.
avseenden. Sådana verkstäder finnas endast ett ringa
fåtal i landet och de äro numera i regel anslutna till
någon större bilfirma.
Fördelarna med den kompletta verkstaden är bl. a.
att arbetet tack vare tillgången på moderna
hjälpmedel kan utföras snabbare och korrektare än pä en
mindre verkstad. Då bilen dessutom under hela
proceduren ej behöver avlägsnas från platsen finnas alla
möjligheter både att övervaka att arbetet blir riktigt
utfört och att den utlovade leveranstiden hålles. Till
de stora verkstädernas nackdel har ofta framhållits att
arbetet och behandlingen av kunderna där blir
mekaniserat och opersonligt. Vid en liten verkstad med
en mindre kundkrets och ett fåtal arbetare känner
verkmästaren personligen både bilägaren och hans bil,
varigenom han kan bättre bedöma vad som bör göras
samt dessutom bättre överblicka arbetet. Det kan
icke förnekas att en sådan fara föreligger, å andra
sidan torde det icke vara omöjligt att genom lämplig
organisation eliminera denna olägenhet.
Vid ett företag t. e. har vid reparationsverkstaden,
som omfattar omkring 70 man, sedan ett par år
praktiserats en organisationsform, som, efter vad jag
funnit, givit goda resultat i detta avseende. Jag skulle
vilja kalla den formen "att bygga in den lilla
verkstaden i den stora" och på så sätt draga nytta av
bådas fördelar.
Organisationen är i korta drag följande. Vid
ingången till verkstaden posterar ett antal mottagare,
som ha förmansställning. En av dessa tar hand om
bilägaren vid ankomsten till verkstaden, provkör
vagnen om så påfordras, och skriver ut en
arbets-order, på vilken allt som skall utföras är i detalj
angivet. Denna arbetsorder överlämnas därefter till en
fördelare, som i huvudsak har att fördela arbetet och
se till, att det blir utfört inom den utlovade tiden.
Kontrollen av arbete samt förhandlingar med kunden
om eventuella ändringar under arbetets gång
omhän-derhaves av mottagaren, som även avsynar bilen efter
slutförd reparation och därvid i regel gör en provkör-
19 sept. 1936
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
