- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Automobil- och motorteknik /
58

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

motsvarar undertrycket 0 och minsta belastningen
motsvarar maximalt undertryck. Som maximalt
undertryck har för ifrågavarande motorer 500 mm Hg
ansetts vara lämpligt. (Detta är ett värde som
uppnås endast av fullgoda och absolut täta motorer.)
Man korrigerar då på så sätt att vid maximalt
undertryck 500 mm Hg är korrektionsfaktorn = 1, dvs.
ingen korrigering sker, samt vid trycket 0 är
korrektionsfaktorn lika med den som bestämmes av det för
tillfället rådande lufttillståndet. Mellanliggande
belastningar korrigeras i direkt proportion till
undertrycket i enlighet med diagram 1. I detta angives
belastningsgraden D i %, varför man endast har att
multiplicera korrektionsfaktorn med
belastningsgraden enligt formeln

Ä1/B= 1+0(^-1).

Denna metod är approximativ så tillvida att värdet
500 ej uppnås av alla motorer och man alltså även
vid minsta belastningen tillämpar korrektion. Då
emellertid såväl effekten som korrektionsfaktorn äro
små tal, har detta ej någon betydelse vid praktiska
försök.

Det ovan anförda kan synas väl komplicerat för
en så enkel sak som korrigering. Praktiken visar
emellertid att noggrann korrigering är av största
betydelse för erhållande av jämförbara resultat. Med
moderna dynamometrar är det möjligt att bestämma
effekten med en noggrannhet av 2 • 10—1 hkr vid
effekter upp till 100 hkr, och härvid är det av vikt att
felaktig eller ofullständig korrektion ej förrycker
resultaten.

Flygdieselmotorer.

Redan för 10 år sedan gjordes ansträngningar att
anpassa dieselmotorerna för flygändamål. En hel
del olika konstruktioner hava sedermera varit
föremål för prov, men av dessa har endast en blivit mera
känd, nämligen Junkersmotorn. Visserligen torde
denna motor fortfarande vara den mest använda,
men under senaste året synes även en del andra
konstruktioner hava nått en så hög grad av fullkomning,
att de blivit lämpade för praktiskt bruk.
Synnerligen stora ansträngningar nedläggas även i en del
länder för att föra denna fråga framåt. För
närvarande torde antalet fullt utexperimenterade diesel-

motorer för flygändamål utgöra 11, av vilka icke
mindre än 4 kommit i marknaden under sistförflutna
172 året.

Vid den allmänna uppläggningen av detta problem
ha två olika åsikter gjort sig gällande. Enligt den
ena har man ansett att utvecklingen skulle fordra
dieselmotorer med stora effektbelopp eller mellan
1 000 och 2 000 hkr. Den andra anser, att det torde
dröja rätt länge innan dessa stora effektbelopp bliva
erforderliga, och har därför inriktat intresset på
effektområdet 250 till 750 hkr. De flesta nya
konstruktionerna tillhöra den senare gruppen, inen i vissa

Fig. 1. Åndvy av
Napier-Junkers Culverin.

Fig. 2. Napier-Junkers Culverin 700/730 hkr.

58

21 nov. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936am/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free