- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Automobil- och motorteknik /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

som ligger ca 0,125 mm under det önskade på den
färdiga detaljen. Den etsas därefter med syra och gives
på elektrolytisk väg ett kromöverdrag med en tjocklek
av 0,25 à 0,3 mm som fästes väl vid den härdade
stålytan. Genom efterföljande slipning och justering
erhålles önskat mått. Är kromlagret tunt kan enbart
polering vara tillräcklig.

En förkromning av vevtapparna på vevaxeln visade
sig dock medföra vissa svårigheter. Kromskiktet blev
nämligen betydligt tjockare på vevtappens mittendel än
mot ändarna. För att efter bearbetning ej erhålla ett
för tunt kromskikt på tappens mittendel där
slitningen är störst, slipar man numera ned mittendelen
till ett undermått av ca 0,io. Härigenom kan ett
fullgott kromöverdrag erhållas.

För lagertappar som löper i vitmetallager räcker en
polering av den svagt förkromade ytan under det att
bly—brons lager erfordra slipning av ett tjockare
kromskikt.

Hårdheten hos kromskiktet uppgår till ca 650
Brineil-enlieter. För att utnyttja denna egenskap för högt
belastade lager måste lagertapparna härdas före
förkrom-ningen.

Livslängden för förkromade vevaxellager synes vara
betydande. Så t. e. har vevaxeln i en dieselmotor för en
omnibus ej uppvisat någon mätbar förslitning efter
83 000 km körning.

Förkromandet av cylinderytan visade den ovan
nämnda svårigheten att erhålla ett likformigt kromskikt i
väsentligt förökad grad. Det tjockaste kromskiktet
erhölls vid cylinderns ändar och väsentligt tunnare i
mittendelen. För att förhindra detta måste såväl anodens
form som avstånd från cylinderytan noga utarbetas och
övervakas enär en efterföljande avslipning av
kromskiktet ej synes vara möjligt.

För att erhålla ett fullgott kromskikt måste det
absorberade vätet bortskaffas. Detta sker genom en
upphettning av cylinderblocket till en temperatur av
150—300 °C under en tid av %—2 tim. Sker ej detta
brister lätt kromskiktet samt förhindras en ny
förkromning av ytan.

Förkromade cylinderlopp visa en avnötning, som
endast är V10 av den vanliga gjutjärnsytans och Vs av
avnötningen för nitrerat gjutjärn. Till stor del torde
detta bero på kromytans korrosionsbeständighet.

Automobilutställningarna i Paris och London hava
i dagarna avslutats.

Parissalongen har tidigare ofta innehållit en hel del
tekniska nykonstruktioner och utgjort den plats där
dessa först blevo förevisade för en större allmänhet och
en mera kritisk bedömning. I år synes dock dessa
nyheter hava varit mycket fåtaliga och i stället
huvudintresset varit inriktat på den seriemässiga produktionen
från storfabrikanternas sida.

Londonutställningen har framför allt visat, att den
engelska marknaden nu blivit något mera inriktad på
större motorer. Det engelska intresset för småvagnar
synes därför dock ej hava avtagit, utan hava dessa
blivit avsevärt förbättrade. Den nämnda övergången till
större motorer synes framför allt ligga vid de
medelstora motorerna, som tidigare haft en cylindervolym av
ca 2 liter. Detta sammanhänger givet med att en viss
ändring ägt rum i de engelska skattebestämmelserna.

Det för oss största intresset kommer dock
utställningen i New York att erbjuda. Man har anledning
förvänta åtminstone en del rätt intressanta rön från
denna, enär de få vid de europeiska utställningarna visade
vagnarna ej utgjort annat än smärre ändringar på de
nuvarande modellerna. De amerikanska nyheterna
förbehållas nämligen den amerikanska utställningen.

En redogörelse från New York-utställningen kommer
att inflyta i nästa nummer av Automobil- och
motorteknik.

LITTERATUR

Bilboken har utgivits som bilaga av en av våra
veckotidningar. Densamma avser att giva ungdomen en
populär och framför allt lättfattlig och intresseväckande
lektion i trafikkultur. Bilboken har redigerats av
undervisningsrådet Ruben Wagnsson och folkskolläraren
Hjalmar Rimby samt är avsedd att utgå i en upplaga
av 165 000 exemplar.

Initiativet och uppslaget att på detta sätt hos det
uppväxande släktet väcka ett intresse för trafikkultur är
värt det allra största erkännande. Man får även hoppas
att härigenom ett stort steg är taget på vägen att
nedbringa de många olyckor och faromoment, som den
moderna trafiken bjuder.

Bilboken innehåller även en redogörelse för "Bilens
konstruktion och verkningssätt". Tyvärr är detta
kapitel ej i klass med innehållet i övrigt.
Framställningen innehåller en del felaktigheter både i sak och i
uttrycksform. Genom den stora spridningen blir
olägenheten av dessa felaktigheter betydande.

Vad speciellt den använda nomenklaturen beträffar
kommer de använda, många gånger olämpliga uttrycken
att strida mot vad som i vårt språk anses vara rätt och
som inom en ej allt för avlägsen tidpunkt kommer att
bliva fastställt. Det blir ett drygt arbete att bortarbeta
dessa felaktiga uttryck hos allmänheten.

Framställningen är dessutom ej konsekvent vare sig
i uttryck eller i sak. Till och med behandlingen av
svenska språket förefaller på ett par punkter att vara
mindre korrekt.

Vid utgivande av en dylik stor upplaga av en
tekniskt betonad skrift hade det varit önskvärt, att den
varit just ur denna synpunkt fullt korrekt. Värdet
hade därigenom blivit avsevärt ökat. De kostnader, som
kunna hava varit förbundna med en dylik granskning,
hade säkerligen varit överkomliga. G.

FÖRENINGSMEDDELANDEN

Avdelningen för Mekanik avhöll ett extra
sammanträde tisdagen den 17 ds. Detta sammanträde var
ägnat motorfrågor och hade anordnats genom
avdelningens automobil- och motortekniska kommitté.

Föredrag hölls av mr C. G. Williams över ämnet
"Recent researches into the wear of motor cylinders".
Mr Williams är Director of the Research Department
inom det stora laboratorium i London som drives av
The Institution of Automobile Engineers. Mr Williams
namn är framför allt f. n. knutet till de
undersökningar över orsakerna till cylinderslitningen som blivit
gjorda på nämnda laboratorium. De tidigare vunna
resultaten hava ingående refererats i Teknisk
tidskrift av docent Norlin.

I samband med besöket i Stockholm höll mr
Williams även ett föredrag inför
Ingenjörsvetenskapsakademien med titeln: "The Research Work of the
Institution of Automobile Engineers."

Ett referat av dessa mr Williams föredrag kommer
att inflyta i Teknisk tidskrift.

Vid sammanträdet inom avdelningen för Mekanik
lämnade även docent Norlin ett preliminärt
meddelande från de undersökningar som pågår hos oss för
att undersöka cylinderslitningens beroende bl. a. av
olika smörjmedel. Dessa försök utföras under
ledning av Kungl, automobilklubbens kommitté för
tekniska angelägenheter.

I samband med mr Williams besök ordnades även
en del konferenser med intresserade, varför man får
hoppas, att hans besök i Sverige givit oss en del
impulser.

62

21 nov. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936am/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free