Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg svetenskap
Jag gjorde då en del försök med homogena massor,
huvudsakligen en sådan bestående av krita, vax och
vaselin i viktsmängder 73 :9 :18, vilken massa efter
stelning var ganska hård, dessutom gjordes försök
med en betydligt mjukare massa bestående av
pulvriserad lera sammanrörd med rovolja.
Pressämnena byggdes upp enligt fig. 2. Ämnet bestod av
omväxlande färgade och ofärgade skikt och de
färgade skikten voro i sin tur sammansatta och
sammansmälta av på olika sätt färgade ringar, vars
genomskärning framträder i figuren som rutor.
Pressämnets diam. var 152 mm och längden 225 mm.
Axialsnittet är således uppdelat i smådelar, som äro
lätta att känna igen och identifiera efter
deformationen. Sådana preparerade ämnen pressades nu i
en särskild apparatur. Pressningen avbröts efter
vissa steg, provet skars upp i längdled och
deformationen undersöktes, varefter ämnet pressades vidare
etc. Figurerna 3, 4, 5 och 6 visa vilka förändringar
som försiggått under pressningens förlopp. Det
synes att en deformation endast har inträffat i ett
område inom pressämnet, som ligger nära
matrisöppningen. De övriga partierna äro så gott som
oförändrade. De ursprungligen horisontella skikten ha
i den pressade stången antagit en trattliknande form.
Vi se vidare, att alla skikten, som redan flutit ut i
stången, hava en förbindelse kvar med cylinderns
inre. Det skiktet som bildar stångens yta låg
ursprungligen i cylinderbotten närmast matrisen. Inget
skikt lämnar cylindern fullständigt, vilket är en
synnerligen intressant företeelse. I de av
cylinderväggen och matrisskivan bildade hörnen har
materialet endast stukats ihop, flytningen resp.
deformationen därstädes är rätt svag. Fig. 6 visar en
del tvärsektioner av den pressade stången. Som är
att vänta består sektionen av koncentriska ringar,
vilket ju är självklart eftersom allt är
rotations-symmetriskt. Till höger om denna bild finnes ett
prov tillhörande en försöksserie med mindre
öppningsdiameter. Vi se att även här äro i princip
samma förhållanden rådande. Stångens längdsektion
verkar sammansatt av parallella strimlor, vilka dock
i verkligheten hava en svag lutning mot varandra.
Huvuddeformationen är vid denna serie ännu mera
begränsad till ett litet område i omedelbar närhet
av matrisöppningen.
Strömlinjebilden vid homogen massa.
Enklast och överskådligast ställa sig förhållandena
om man konstruerar en strömlinjebild av hela flyt-
ningsförloppet. Vid ifrågavarande försök gick jag
så tillväga att jag kopierade lägena av de genom de
färgade inläggen markerade punkterna vid de olika
presstegen på genomskinligt papper, varigenom jag
erhöll en bild enligt figur 7. Om vi förbinda de
lägen som en och samma punkt intager före och efter
pressningen med en rak linje, så representerar denna
linjes längd direkt partikelns hastighet, om man
sätter presskolvens motsvarande väg lika med
hastigheten och lika med ett. Draga vi nu linjer så att
dessa överallt ligga i samma riktning som partiklar-
Fig. 7. Konstruktion av strömlinjerna.
nas elementarvägar. så äro dessa uppenbarligen
strömlinjer längs vilka flytningen äger rum. Rita vi
nu sådana strömlinjer utgående från kolvsidan, så
erhålla vi en bild, som visas å fig. 7 till höger.1 Dessa
strömlinjer motsvara i alla avseenden de i
hydro-dynamiken välbekanta strömlinjerna för viskosa
vätskor. Där två strömlinjer närma sig varandra,
blir strömröret trängre och det genomflytande
materialets hastighet större i motsvarande grad. Fig. 8
visar oss sådana strömlinjebilder av utförda
pressförsök med en homogen massa. Bilden innehåller det
för problemet väsentliga. I cylinderns övre del råder
samma hastighet överallt, nämligen densamma som
kolven själv har. Strömlinjerna ha samma avstånd
från varandra, där äger således inga relativrörelser
rum partiklarna sinsemellan. I närheten av matris-
1 Ritas strömlinjerna utgående från kolvsidan så att deras
inbördes avstånd är omvänt prop. mot deras avstånd från
cyl.-axeln, så är de ringformade strömkanalernas
sektionsarea lika under kolven. Inom hela flytningsområdet är då
hastigheten på varje ställe omvänt prop. mot strömrörets
sektion. För vårt ändamål är det dock mera överskådligt
att rita strömlinjerna med samma avstånd under kolven.
Fig. G. Vaxmassa. Vänster : tvärsektioner av ståDgeD, höger :
flytning vid öppning med liten diameter.
Fig. 8. Strömlinjebilder vid utförda pressförsök (vaxmassa).
14 nov. 1936
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
