- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Bergsvetenskap /
11

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergsvetenskap

t450-j–-

1700-f



*100

Förkortningar

Fig. 3. Vertikalskärning norr om Longwy genom gruvan Audun-le-Tiche.

Fig. 4. Vertikalskärning söder om Longwy-Thionville.

t300r„

tioo

o

Fig. 5. Vertikalskärning norr om Meti.

ofta föremål för diskussion. Man kallar t. e. grå
flötsen (den mest uthålliga av alla) den första
kal-kiga flöts som uppträder omedelbart ovanför de tre
kiselsyrerika, ehuru den ibland växlar karaktär. I
väster om förkastningen vid Audun-le-Tiche t. e. är
den grå flötsen kiselsyrehaltig och identifieringen
har skett med ledning från närliggande arbetsställen
eller borrningar. Någon horisont med bestämda
fossil, som skulle underlätta identifieringen av de
olika flötserna, finnes ej.

Tabell I ger en sammanställning av de olika
flöt-sernas halter.

Tabell I.

Flöts
röda
Halt av [-kisel-syre-baltiga-] {+kisel- syre- baltiga+} kalkiga gula | grå bruna svarta gröna

Fig. 2 är en karta över malmområdena. Den
upptar såväl Briey-bäckenet som Nancy-området. Längst
mot norr återfinnes hela serien av flötser. Mot
söder avtar flötsernas antal, så att omkring Metz
finnas endast svarta, gula och röda kalkiga flötserna
representerade. Briey—Longwy-bäckenet är
genomdraget av ett antal förkastningslinjer löpande i
NO—SV. Dessa, som äro markerade i fig. 2, hava
fått namn efter platser de genomlöpa.
Förkastningarna längst i norr omkring Esch i Luxemburg äro
uppkallade efter Audun-le-Tiche och Ottange.
Förkastningen vid Thionville kallas
Hayange-förkast-ningen osv. (se kartan). Fig. 3—5, som äro
vertikalskärningar ungefär vinkelrätt mot
förkastningslinjerna, visa flötsernas antal samt förkastningarnas
storlek. Av figurerna är fig. 3 en sektion tagen
strax norr om Longwy genom gruvan
Audun-le-Tiche (ungefär Audun på kartan). Fig. 4 är tagen
ungefär genom Hussigny och Florange strax söder
om Longwy, och fig. 5 är från trakten norr om Metz.
Sektionerna visa, att rätt avsevärda förkastningar
finnas samt att flötsernas antal avtar mot söder.

Fe % 26—28 24—32 22—37124—36 25—40 25 - 38 29
iCaO „ 10-13’15-20 li—20 10—24 5—10 6—1315—16
Si02 „ [30 -401 8-12 8-10; 6-19, 7—1814—20; 12

En mera fullständig analys av malm från grå
flötsen meddelas i tab. II.

(Forts.)

Tabell 11.

1 Halt ■ Si02 Fe203 FeO AljOa CaO MgO p805 SO 8 CO 2 H20 Fe
% : 7,9 45,5 0,4 28 19,0 0,5 1,7 0,1 14,3 8,0 32,0

8 febr. 1936

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936b/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free