Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
belt och strömkanalerna ha blivit trängre om samma
belopp.
Figur 15 är ett fotografi av ett prov från nyligen
utfört försök med aluminium. Den visar egentligen
samma problem som vi tidigare betraktat, nämligen
pressning av rundstänger. Pressgöten voro dock här
preparerade på ett annat sätt.
De voro nämligen inte sammansatta med resp.
mel-lanbrickor utan pressgötet var kluvet i längdled.
Som vi tidigare sett sker ju flytningsprocessen vid
pressning av runda stänger ur en cylindrisk
reci-pient fullt rotationssymmetriskt. Ingen flytning äger
rum tvärs över ett axiellt plan lagt genom
cylinderaxeln, alltså i tangentiell riktning. Yi kunna således
sätta ihop ett pressämne utav 2 st. axiellt delade
halvor utan att flytningsförloppet ändras det minsta.
Ifrågavarande delade ämnen hava hyvlats på
delningsplanen samt därefter försetts med ett rutnät av
infrästa spår, som voro 5 mm djupa och 2 mm breda,
avståndet mellan spåren var 20 mm. I dessa spår
inlades strimlor skurna i en utvalsad plåt bestående
av en legering med 99 % aluminium och 1 % koppar.
Halvorna beströkos med en blandning av grafit med
lera och sattes ihop med hjälp av kringlagda hylsor
av aluminiumplåt. Provgöten pressades därefter ur
en recipient med 179 mm diameter genom en skiva
med 66 mm öppning. Ett ämne pressades tills
stången hade en längd av ca 600 mm, ett annat ämne
till en stånglängd av ca 1 500 mm. Efter pressningen
var det ganska lätt att taga isär halvorna igen, vilka
sedan filades, slipades samt etsades med saltsyra.
På vilket sätt man uppbygger provämnena för att
markera punkter i deras inre är i och för sig
likgiltigt. Att preparera axiala snitt som i detta fall
är på sätt och vis något enklare, men ämnet måste
då väl passa in i recipienten, utan för mycket
glapprum, så att götets delningsplan verkligen kommer att
ligga i recipientens axialplan, då annars
osymmetrisk flytning inträffar.
Vi urskilja å fig. 15 de väsentliga dragen av
deformationsförloppet. Det är påfallande att
materialet knappast flutit vid de av cylinderbotten bildade
hörnen. Vi se igen att varje ursprungligen tvärs mot
axeln liggande skikt har i stången bildat ett rör med
avrundad botten. I götets mot kolven liggande del
har till en början endast rätt liten deformation ägt
rum. Vid nästa pressteg har dock som det
framträder på andra bilden, kraftiga förändringar uppstått
även i detta område. Där har alltså en flytning
inträffat i hörnen mellan kolven och cylinderväggen.
Det synes tydligt av de ursprungligen axiella
linjernas inbuktning att material har vandrat från ämnets
periferi längs kolven i riktning mot cylinderaxeln.
Denna egendomlighet är av stor betydelse och vi
skola närmare belysa detta längre fram.
Skillnaden i flytningen mellan en varm metall och
de homogena vaxmassorna.
Denna skillnad framgår tydligt vid betraktande av
figurerna 4 och 10. Hos vaxmassan (fig. 4) är
deformationen begränsad till relativt litet område i
omedelbar närhet av öppningen. De olika
horisontella skikten hålla sig oförändrade tills de komma in
i detta deformationsområde. Hos metallerna är detta
inte fullt fallet. Vi se på bild 10 att även de längre
från öppningen liggande skikten deformerats i syn-
nerhet intill götets periferi. Där ser det ut som om
materialet hade flutit mot kolven istället för mot
öppningen. Detta är nu faktiskt fallet. Götets yttre
mantelskikt kylas ju i recipienten så att de bliva
hårdare resp. mindre plastiska än det övriga
materialet. Detta hårdare skikt flyter på ett annat sätt,
vilket åskådliggöres genom fig. 16, som är ritad efter
en publikation av Schweissguth. Schweissguth var
den förste som observerade den märkvärdiga
vandringen av ämnets mantelskikt. Han gjorde
systematiska undersökningar däröver redan 1918.
Som figuren visar stukas det
yttre skalet ihop vid kolvens
framskridande. Denna
hopstuk-ning blir dock inte jämn
därför att friktionen mellan götet
och cylinderväggarna
motverkar. Denna friktion leder en
del av kolvens presskraft över
till cylinderväggen, så att
praktiskt taget uppstukningen
endast äger rum omedelbart
under kolven. I hörnen mellan
kolven och cylinderväggen
samlas nu allt det uppstukade
materialet från götets mantelskal och tränges
därifrån sakta i radiell riktning längs kolvens yta
och in i stångens kärna. Nu ha vi ovan sett
att det råder starka deformationer och
material-förskjutningar i närheten av matrisöppningen. På
vägen dit sker en viss temperaturutjämning mellan
det längs axeln framträngande kallare
skalmaterialet och de omgivande partierna. I så fall sker ingen
skada. Men äro de yttre mantelskikten av götet
behäftade med en oxid- eller hård gjuthinna, så
förorsaka dessa delars mindre plasticitet allvarliga
sön-derrivningar i godset när de hårda delarna passera
det omnämnda huvuddeformationsområdet ovanför
öppningen.
Fel, som förekomma vid pressningsprocessen, och
deras undvikande.
Fig. 17 visar några fel i pressade stänger, som
härleda sig från ovan omtalade oxidskals vandring. Två
av bilderna visa stänger som brutits upp och som
därvid företedde nämnda osundhet i kärnan där
materialet inte eller endast löst hänger ihop. På grund
av de i längdled utdragna fibrernas utseende kallas
detta fel ofta "trästruktur". Provet som
fotograferats i fig. 17 ovan till höger innehöll en från
gjutningen härstammande ihålighet i kärnan av "pipa".
Vi se att ihåligheten finnes kvar i stången i form av
en springa. Detta tyder på att stångens kärna inte
står under en radiell tryckspänning, för då skulle ju
inte någon öppen springa kunna förekomma.
Stångens kärna står t. o. m. under dragspänning i axiell
riktning på grund av att kärnmaterialets hastighet
tilltar i deformationsområdet mot öppningen och just
i höjden av öppningen befintliga partiklarna utöva
ett drag på de längre inåt cylindern belägna delarna
med långsammare hastighet.
Provstycket på den undre bilden åt höger i fig. 17
står inte i direkt samband med de nyss omtalade
fenomenen, men det representerar en ganska sällsynt
kuriositet, varför jag tagit den bilden med här.
Pressgötet har tydligen innehållit en stor ihålighet,
Fig. 16. Förskjutningen
av ämnets ytterskal enl
Schweissguth.
8 febr. 1936
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
