Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
dåre skall centralen för tillverkning av flytande syre
vid Briey i korthet beskrivas.
i
Fig. 21. Dagbrott vid Hussigny. 1 = Giimmerrik märgel. 2 =
Konglo-merat. 3 = Märgel och kalk. 4 = Röda flötsen. B = Grå flötsen.
6 — Svarta flötsen. 7 = Gröna flötsen.
Dagbrotten vid Hussigny.
Brytning i dagbrott finnes ännu såväl i
Frankrike som i Luxemburg nära gränsen mellan båda
länderna, men detta brytningssätt avtar allt mera
och numera brytes endast 0,75—1 % av ali malm
i dagbrott. Dagbrytningen är billig och erbjuder den
fördelen, att även mycket tunna flötser kunna
medtagas, om ett flertal flötser brytas i samma dagbrott.
Brytningen anordnas i regel så, att de olika lagren
få bilda var sin pall.
Fig. 21 visar lagerföljden och pallarna vid
Hussigny, som äges av Société des hauts-fourneaux
de Saulnes-Jean Raty et Cie och fig. 22 är en
fotografi av lagren.
Över malmen ligga glimmerrika märglar och kon-
glomerat varefter kommer:
Järnhaltig kalk ....................................................1,80 m
Ofyndigt (kalk, järnhaltig och märglig).
Järnhaltig kalk ....................................................4,55 „
Ofyndigt (kalk, järnhaltig och märglig).
Böda flötsen ........................................................3,20 „
Märgel.
Grå flötsen ............................................................2,85 „
Märgel.
Svarta flötsen ......................................................3,30 „
Märgel.
Gröna flötsen ........................................................2,40 „
Denna sistnämnda flöts brytes ibland ej, då den
är kiselsyrerik med 30—39 % Fe, 12—20 % CaO,
5—10 % SiOo. Fosforhalten i minetterna vid
Hussigny är 0,6—0,9 % P och manganhalten 0,3 %
Mn. Malmen lämnar ett järn med 1,70—1,85 % P.
Det överliggande ofyndiga berget
borttransporterades med skrapor av Sauerman typ. Malmen
spränges med flytande syre, lastas direkt i vagnar
och fraktas till hyttorna.
Exempel på besökta gruvor.
I det följande kommer
ett par exempel att
meddelas på anläggningar vid
gruvfält, som besöktes. Vi-
Fig. 22. Dagbrott vid Hussigny. C = Kalk och märgel. R = Röda flötsen. G = Grå flötsen. N — Svarta
flötsen. V = Gröna flötsen.
sig i regel högre exempelvis 1,45 fr. pr ton med
elektriska lok i Hettange.
Schakt och orter.
Där fyndigheten kan angripas från dagen användes
stollar. Dylika finnas även av från 2 till 10 km
längd. Då märglarna falla sönder i luften, få
stoliarna muras eller betongklädas den första kilometern.
En vanlig stolldimension är 2,8 m i höjd och 3,65 m
i bredd. Där schakt användas, få dessa vanligen
drivas med frysmetod eller medels cementering, då
vanligen lösa och starkt vattenförande lager
påträffas. Den förra metoden, som är vanlig vid
kolbrytning, torde vara allmänt känd. Vid den senare
prepareras berget i schaktet etagevis (4 m etager)
med cement, innan schaktet neddrives. Man driver
vanligen 7 m djupa hål från schaktets botten snett
nedåt och utåt och regelbundet fördelade runt
schaktets periferi. I dessa hål inpressas cementbruk,
varigenom ett fast block av betong bildas, i vilket man
kan arbeta utan fara. Vid
Achenbach t. e. fordrades
för ett schakt om 6,5 m
diam. följande borrhål för
cementering och drivning
av en etage eller djup på
4 m:
140 m borrhål à 7 m för
cementering,
225 m borrhål à 2,5 m för
skjutning av 2 salvor,
vardera givande 2 m
schaktsänkning. Denna
metod fordrar en mindre
dyrbar anläggning än
frys-metoden, men den passar
ej, där berget är mycket
söndersprucket eller där
sandlager växla med
märglarna.
22
14 mars 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
