Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Med denna smältning avsågs att så mycket som
möjligt efterlikna en verklig produktionssmältning,
och resultatet är mycket tillfredsställande, ehuru
naturligen de många uppehållen för provtagning,
varigenom en onormal avkylning uppstått, måst
kompenseras genom en något längre smälttid än den
normala. Att det på förhand beräknade resultatet
kommit att så nära ansluta sig till det slutliga, trots att
skrotsammansättningen hade måst uppskattas, måste
förklaras med att felen utjämna varandra, vilket
enligt vad praktiken visar är normalt vid chargerande
av flera järnsorter samtidigt. (Jämför det vid
kupol-ugnssmältning vanliga förfarandet att samtidigt
char-gera flera sorter tackjärn för att vid framställning
av högklassigaste gods ernå jämnaste
sammansättning!)
Protokoll från smältning nr VI. (I sammandrag.)
Kl. 0,00 Ugnen förvärmd. Chargering av:
Stålskrot och plåtskrot, ca 50: 50. En
del skrotstycken vägde upp till omkr.
30 kg, plåtskrotet, %"—%" i stycken
om Vé.—ca 2 kg ...................... 1 524 kg
Gjutjärnsskrot, mest gamla gjutformar
o. d.................................. 1 524 „
Mald koks ........................... 89 „
Petrolkoks i styckeform .............. 32 „
Kalk ............................... 36 „
Slagg 1 styckeform .................. 36 „
(Tillsättning av litet slagg från föreg, smältning
hade visat sig underlätta slaggbildning, minska
avbrännan.) Stålskrotet chargerades
tillsammans med koksen närmast brännaren, där
värmen var intensivast.
„ 0,20 Tändning. Ugnen stillastående.
„ 0,45 Ugnen vändes % varv med frånslagna fläktar,
för att icke kokspulvret skulle blåsa bort.
„ 1,10 Ugnen vändes % varv med frånslagna fläktar.
„ 1,20 Ugnen vändes V2 varv med pådragen eldning.
„ 1,25 Ugnen roteras kontinuerligt.
„ 1,59—2,07 Till den nära smälta chargen sattes 90 kg
mald koks på den nedåtgående sidan, så att
koksen drogs ned i badet.
„ 2,30—2,40 Metallprov, analys VI/1. (Se tabell!)
Tillsättning av 90 kg FeSi i styckeform, fuktad.
90 „ styckekoks.
22,5 „ FeMn.
„ 3,01—3,07 Badet omrört i längsriktningen medelst
raka.
„ 3,12 l:a tappning. Drag- o. böjprov. Analys VI/2.
(Se tabell!)
„ 3,20 2:a tappning. I skänken 13 kg grovt träkol.
Skänken efter fyllande med 1 ton järn
överstjälpt i annan skänk före provtagning.
Analys VI/3. (Se tabell!)
„ 3,30 3:e tappning. Samma prov utfört som vid 2:a
tappn. Analys VI/4. (Se tabell!)
„ 3,38 4:e tappning.
„ 3,42 Ugnen urslaggad och redo för ny chargering.
Som av tabellen framgår kan man lugnt säga, att
denna smältning utfallit mycket gynnsamt. Järnet
visade sig vid gjutning av större stycken vara
lättgjutet och icke ha någon speciell benägenhet att "suga’\
Det kan betraktas som ett synnerligen högklassigt
maskinjärn.
Smältning nr VII.
Avsikten med denna smältning var att på basis av
föregående erfarenheter framställa gjutjärn av
stålrik charge och utan tillsats av ferromangan: i stället
skulle manganhalten erhållas genom användande av
manganrika gjutjärnspån. (Analys 1/0!) Vidare
önskades en medellåg fosforhalt, varför enbart
uppkol-ning av stålskrot ej var tillräckligt.
Eftersträvad analys: C omkr. 3,0 % minst,
Si „ 1,5 „
Mn „ 0,5 „
P 0,15/0,20 „
S så låg som möjligt.
Kl. 0,00 Ugnen förvärmd. Chargering av:
1 906 kg stålskrot, delvis i styckevikter om 30
—40 kg.
635 „ gjutjärnsspån, analys 1/0.
76 „ mald kupolugnskoks = 3 %.
28 „ petroleumkoks = ca 1 %.
32 „ kalk.
32 „ Brackelbergsslagg.
„ 0,22 Start. (Ugnen stillastående med pådragen låga.)
„ 0,47, 1,12 och 1,22 vändes ugnen % varv med
eldningen frånslagen i avsikt att ej blåsa bort
kokspulvertillsatsen.
„ 1,37 Kontinuerlig rotation av ugnen börjar.
„ 2,03—2,08 tillsättning av 76 kg mald koks till det
delvis med fast gods bemängda badet; tillsatsen
lägges på den sida av badet, som befinner sig
på väg mot nedgående väggen, så att
koksmjölet neddrages i badet. Tillsatsen göres från
vardera sidan av ugnen.
„ 2,39—2,48 analysprov av badet. Analys VII/1.
Tillsättning av 101,6 kg FeSi i styckeform.
50,8 „ styckekoks.
„ 2,59—3,02 Tillsättning av 50 kg "karburit" i fyra
stycken, varav icke hälften förtärdes.
„ 3,19—3,21 omröring av badet i längsriktningen
medels raka. Uttagning av karburitresterna.
„ 3,27—3,34 l:a tappning. 1 445°C. Böjprov. Analys
VII/2.
„ 3,41 2:a tappning. 1 ton. I skänken 4,5 kg mald
petrolkoks. Tappningstemperatur 1 445 °C.
Böjprov. Analys VII/3.
„ 3,47 3:e tappning.
„ 3,54 Ugnen urslaggad.
„ 4,12 Ugnen färdig för ny chargering. (Smältning nr
VIII följde omedelbart.)
Trots att alltså smältningen ej förlöpt med den
snabbhet, som kan åstadkommas med absolut
förstklassigt malda kol — kolkvarnen relativt sliten —
och trots att på grund härav oxidationen längre
kunnat inverka på chargen, har alltså, se
sammanställningstabellen, en god uppkolning erhållits från,
genomsnittligt räknat, 1,1 % i chargen till 3 %.
Smältningsförloppet för smältningarna I, III, VI
och VII framgår av diagrammen, fig:a 1—4 resp.
Mikrofotografierna, fig:a 5 a—12 b, giva en
representativ bild av vart och ett av de viktigare
gjut-ningsresultaten.
Hållfasthetsresultaten framgå ur
sammanställningstabellen över smältförsöken. Ur denna tabell samt
diagrammen kunna följande viktigare slutsatser
dragas, nämligen beträffande
A. Kemiska förändringar i chargen i ugnen och vid
tappningen.
a) Kolhalten.
Denna måste skyddas såväl under chargens
smältning som sedan chargen nedsmälts. En tillsats av
minst 2 %, hellre 3 % och vid stålrika charger 4 à
5 % koksmjöl, väl inblandat i chargen, i den mån
detta är möjligt med hänsyn till godsets beskaffenhet.
11 aprti, 1936
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
