Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Man kan däremot, genom studiet av
elementfördelningen i en malm och dess sidosten, eller överhuvud
den bergart, som misstankes stå i genetiskt
sammanhang med malmen, erhålla ett slutgiltigt kemiskt bevis
för riktigheten av en uppställd teori — eller
motsatsen. Jag har själv tillämpat en geokemisk
arbetshypotes av antytt slag vid en undersökning av en
sulfidmalms genetiska ställning i förhållande till en
pegmatit. Elementfördelningen i malmen var sådan,
att man mycket tydligt kunde fastställa den
genetiska samhörigheten mellan malmen och pegmatiten
(9). Mina nu pågående undersökningar över de
svenska järnmalmernas geokemi syftar mot samma mål:
en geokemisk klassificering av järnmalmerna som en
grund för den genetiska indelningen.
Inom malmgeologin kunna vi, tack vare den
geo-kemiska forskningen införa ett exakt moment vid
utforskandet av de med malmernas genesis
förknippade frågorna. Detta lia vi hittills saknat. I det
avseendet kommer antagligen geokemin att få utveckla
och fullfölja bevisföringen av de idéer och
tankegångar, som varit bärande i den malmgeologiska
forskningen. Detta är naturligtvis icke så att fatta,
att malmgeologin skulle deklasseras till någon slags
"tillämpad geokemi", som vissa läroboksförfattare
behagat, uttrycka sig. Malmgeologin har som bekant
andra mycket viktiga uppgifter att lösa än de rent
kemiskt-genetiska. Jag vill istället uttrycka det så:
endast genom ett intimt samarbete mellan de båda
forskningsgrenarna kan mail hoppas på goda resultat.
I den meningen har geokemin en stor uppgift att
fylla.
Vi skola föra de malmgeologiska frågorna in på
det så viktiga tekniska området. Här träder
geoke-miska forskningsmetoder och synpunkter bestämt i
förgrunden. Den tekniska betydelsen av en
element-anrikning i naturen är — åtminstone ytligt sett —
oberoende av anledningen till dessa anrikningar. För
(in tekniker är frågan om en malms geologiska
historia av en mycket underordnad betydelse. Huvudsaken
är ju, att en eller flera metaller förefinnas i brytvärda
mängder. Tillgången på för vår industriella
verksamhet nyttiga metaller och dessas rationella
utnyttjande är en viktig fråga, som i hög grad fångar
geo-kemisternas intresse. I många fall har man, genom
geokemiska undersökningar av malmer, kunnat
konstatera närvaron av nyttiga metaller, vilka som
biprodukter vid en anrikning kunna hava ett. icke
föraktligt ekonomiskt värde, för att inte tala om, vad ett
dylikt utnyttjande betyder ifråga om rationell
metall-hushållning. Metalltillgångarna i världen äro
nämligen icke outtömliga, som vi snart skola se
exempel på.
Vi lia ju flera gånger uttalat den satsen, att alla
element finnas överallt. Om vi tillämpa detta på en
malm, som brytes på en eller ett par
huvudbeståndsdelar, så betyder det, att med dessa huvudmetaller
följer ett visst antal bibeståndsdelar, men vanligtvis i
koncentrationer, som ligga under
brytvärdhetsgrän-sen. Därmed är det emellertid icke sagt, att man
skall bortse från dem. En metall kan t. e.
förekomma i en sådan koncentration, att det för ögonblicket
icke lönar sig att utvinna den, icke ens som
biprodukt vid en anrikning. Det kan emellertid mycket
väl tänkas, att metallen ifråga av en eller annan
orsak blir så eftersökt, att gränsen för dess utvinning
blir betydligt lägre. Jag vore frestad, att närmare
ingå på den inom geokemin f. n. så aktuella frågan
om världens metalltillgångar, sedd ur geokemistens
synvinkel, men det skulle föra för långt. Jag skall
därför endast belysa denna fråga med tvenne
exempel, som visar, att en skärpt metallhushållning kan
vara av nöden. Jag väljer metallerna krom och bly.
En uppskattning av världsförrådet av krom, som I.
och W. Noddack (4) nyligen företagit, visar en
ungefärlig tillgång på 1 510 • 10:l ton. Världsproduktionen
för år 1930 utgjorde för samma metall ungefär 170 ■ 10:i
ton. Med den stegring i efterfrågan på krom, som
genom det rostfria stålets alltmer stigande betydelse
faktiskt föreligger, blir det, mycket sannolikt, att vi
inom en ganska snar framtid stå inför en krombrist.
Man måste, som nämnda författare även framhålla,
betrakta de angivna siffervärdena soin mycket osäkra,
men även om siffran för världsförrådet är 100 procent
för låg, och även om man lyckas finna lika mycket
krom i nyupptäckter, så förskjutas utsikterna blott
med några tiotal år. Om man nu gör en
uppskattning av den krommängd, som är dispergerad i
jordskorpan till 1 km djup, dvs. det djup, som högst är
tillgängligt för gruvdrift, så erhåller man siffran 10"
ton —• en högst imponerande krommängd, som, enligt
geokemiska beräkningar, är dispergerad i
jordskorpan. Denna lilla utredning säger blott, att om man i
framtiden alltjämt vill räkna med krom som en för
vår hushållning nödvändig metall, så kan det tänkas,
att en generalinventering av de smärre
kromtillgångarna, där tillvaratagandet av metallen som biprodukt
kan ifrågakomma, blir en tvingande nödvändighet.
Man kan blott hoppas, att anrikningstekiiiken till dess
skall kunna anvisa möjligheter för det tekniska
tillgodogörandet.
Nästan ännu dystrare äro framtidsutsikterna
beträffande bly. Det uppskattade världsförrådet
beräknas till 13 230 • 103 ton. Världsproduktionen för år
1930 utgjorde 1 630 • 10* ton. De absoluta
blytillgångarna i jordskorpan uppskattas till 2,3 • 101- ton.
Dessa uppskattningar ställer som synes bly i en ännu
ogynnsammare dager än krom.
Ett viktigt tekniskt forskningsområde, där
geokemiska undersökningar kunna leda till praktiskt
viktiga resultat, är den modärna anriknings- enkanner
ligen flotationstekniken. Genom studiet av de skilda
elementens vandringsbanor i en selektiv
flotations-process bör viktiga upplysningar kunna erhållas,
såväl ifråga om en malms kemiskt-mineralogiska
sammansättning, som ifråga om de fördelningsprocesser,
som flotationen beror på. Teorin för
flotationsprocessens är ju en ännu långtifrån utredd och troligen
mycket komplicerad fysikalisk-kemisk fråga, och
varje även rent statistisk upplysning om elementens
fördelning i en dylik process måste vara välkommen.
Vid ståltillverkningen, där tillsatsen av bestämda,
ofta icke stora, mängder av vissa metaller ger en viss
stålkvalitet, bör det givetvis vara av största vikt att
veta, vilka av de tillsatta metallerna, som redan finnas
i den malm eller det tackjärn, som är
utgångsmaterialet. Den geokemiska forskningen har redan
ådagalagt, att de flesta av dessa tillsatsmetaller alltid äro
förhanden i järnmalmerna, och vidare, att dessas
koncentrationer kunna växla ganska avsevärt, beroende
på bl. a. malmens genesis. Därtill kommer en del
icke önskvärda element, som — över en viss koncen
12 sept. 1936
53
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
