Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Berg svetenskap
perimentellt fastställande av den strömstyrka som
erfordras för att hålla en viss partikelgrupp i
suspension. Det ligger nära till hands att tänka sig att
de experimentella anordningarna icke tillräckligt
överensstämma med de i naturen verksamma
processerna. Ett önskemål vore det givetvis att vid
försöksanordningarna kunna variera och registrera
vir-velströmseffeikten. Ännu mer kompliceras försöket
om man samtidigt söker uppgifter på partiklarnas
"dragbarhet".1 Även bör påpekas att den i naturen
förekommande strömmens innehåll av partiklar är
beroende av dess erosionseffekt vid tidigare tillfälle
samt det eroderade materialets sammansättning.
Slutligen är att märka att det icke är möjligt att
återföra på vatten det strömstyrkefall som avsatt en
eoliskt utfälld korngrupp som helhet betraktad. I
följd av dessa svårigheter föreslog jag 19242
utförandet av direkta mätningar på ett visst mineral,
nämligen den i sediment och sedimentära bergarter
rikligt företrädda kvartsen. Denna metodik
granulome-trien, har senare utvecklats och befunnits ha ett högt
korrelationsvärde för de regionala sedimenten.
Innan jag går att beskriva granulometriens
arbetsmetoder skall jag med några ord omnämna
ytterligare några klassificeringsuppgifter som funnit
betydelse i korrelationsarbetet. Sedan den
mikroskopiska petrografien alltmer begynt tillämpas även på
sedimentära bergarter uppmärksammades en
beständighet i vissa lagers innehåll av accesoriskt
förekommande tunga mineral framför allt de titanrika:
ilme-nit, anatas, rutil etc. På grund därav har senare ett
anrikningsförfarande med tunga vätskor
(bromo-form) utarbetats, så att procenthalten av de olika
tunga mineralen i prov utan större svårighet låta sig
bestämmas, förutsatt att bergartens cement låter sig
utlösas. Analysen kombineras ofta med ovan
omnämnda bestämningar av mikroorganismer.
Givetvis måste en större sammanhängande lagerserie
studeras på detta sätt innan några slutsatser kunna
dragas i korrelationshänseende.
Partiklarna av de tunga mineralen måste vara
mindre än de med dem samfallande största
kvartskornen. Då kvartssanden i det distala området
sjunker i kornstorlek, inträffar därvid en gräns
under vilken de tunga mineralen till följd av sina
små dimensioner ej längre låta sig bestämmas. På
grund av att vissa av dessa mineral lia hög resistens
mot såväl avnötning som krossning, försvinner
emellertid koncentrationen av dessa i den distala
suspensionen. Den laterala utsträckningen av de tunga
mineralens korrelationsvärde är därför ganska
begränsad. Även den procentuella vanligheten av de mer
allmänt förekommande mekaniskt sedimentära
mineralen lia genom att de kvantitativa
uppskattningsmetoderna vunnit en allt större betydelse på detta
område befunnits vara mindre dikterad av tillfälligheter
än man tidigare trott. Vid slipprovsundersökningar
lia vi i den Rosiwalska mikroskopiska
linjetaxerings-metoden ett sätt att bestämma halten av olika
mineral i en bergart. Det kan anmärkas att i en
sandsten är det mången gång tillräckligt att bestämnia
1 Med dragbarhet inbegriper jag förmågan hos kornet att
släpas, rullas eller förflytta sig studsande.
2 Hagerman, Tör H., En metod för bedömning av
kornstorleken och sorteringsgraden inom finkorniga mekaniskt
scdimentära bergarter. Geol. för. förh., 1924.
det relativa kornantalet av mineralen i st. f. den på
endimensionell mätning grundade volymprocenten,
varigenom arbetet förenklas högst betydligt. Numera
finnas ändamålsenliga apparater konstruerade för
olika uppgifter vid geometrisk analys.
Vissa egenskaper hos mineralkornen t. e.
inneslut-ningar och undulösiteten hos kvartskornen har även
kunnat följas i ett lager. En annan egenskap som
tillkommer transporterade partiklar är deras
av-rundningsgrad. Ett exakt bestämmande av densamma
är emellertid ett mycket tidsödande arbete, varför, så
vitt jag vet, några praktiska resultat baserade på
statistiska bestämningar av denna faktor ännu icke
föreligga. Att den torde lia ett betydande värde
känner man dock redan från undersökningar i fält,
där geologen är van att ungefär bedöma densamma.
Den av mig utarbetade bestämningen av relativa
bredden hos kornen kan vara beroende av
avruncl-ningsgraden men behöver det icke.
Vid uppsökande av olje- och vattentillgångar i en
sedimentserie är kännedomen om de enskilda lagrens
porositet och därav beroende permeabilitet utav
största betydelse. Av denna orsak utföras ofta
sådana fysikaliska bestämningar på borrprofilernas
prover. Porositeten är givetvis beroende av
korn-formsfördelningen i sandigt material. Dess
användbarhet som korrelationsfaktor är givetvis mycket
växlande. Den linsformiga strukturen i proximala
sandstensbankar begränsar mången gång dess
absoluta korrelationseffekt (konnektionen) till något
hundratal meters avstånd, medan i mer distalt
material samma avstånd kan vara högst betydande.
I direkt samband med permeabiliteten stå de skilda
saltvattenhorisonter som en lagerserie för, och som
karakteriseras genom lösningens halt av skilda
ämnen. Självfallet äro dessa infiltrationers
korrelationsvärde osäkrare än permeabilitets- och
porositets-bestämningarna då man här har att räkna med den
felkällan att en saltlösning passerar genom
förkastningar, filtrering etc från en nivå till en annan.
En funktion av de olika lagrens sammansättning,
såväl deras fasta element som deras nyssnämnda
flytande innehåll är deras elektriska ledningsförmåga.
Svenska elektriska nialniletningsbolaget har sedan
flera år begagnat sig av ledningsförmågans
variation genom en lagerserie för utförande av
korrelations- och strukturbestämningar i regionala sediment.
Allt slags korrelationsarbete är grundat på
sannolikhetsbedömning. Där influera även de allmänna
strukturella drag som en viss sedimenttyp bygger
upp. Först sedan förhållandet mellan nämnda
strukturella drag och sedimentets sammansättning i smått
fastställts kan man tala om en verklig insikt i sedi
mentationsproblemet.
De vägar som stå oss till buds för att tränga dessa
frågor närmare in på livet äro många som framgår
av det föregående. En metodik som synes lia
mycket stora förutsättningar såväl i det direkta
korrelationsarbetet som i belysandet av de genetiska
frågorna har granulometrien visat sig vara.
Granulometrisk arbetsmetod i k.
De av inig föreslagna och begagnade metoderna för
karakterisering av kvartskornförande mekaniskt
sedimentärt material, basera sig på statistiskt
företagna uppmätningar av utsträekningselement hos
14 nov. 1936
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
