Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
feknisk Tidskrift
A1203 .............. 58,6 %
Si02 ............... 11,0 %
Fe2Ö3 .............. 18,7 %
Oberbergrat Dr Waagen i Geologische
Bundesan-stalt i Wien har redan år 1916 i ett utlåtande uttryckt
den åsikten, att bauxiterna i Sydsteiermark uppstått
ur andesiter. Dittler & Kühn hava bekräftat detta
antagande på grund av talrika analyser, vilka
uppvisa alla övergångar från andesit till högvärdig bauxit.
Även i närheten av Huda Lukna vid ån Pach (NO
om Wöllan) lär bauxit förekomma, dock är dess
sammansättning hittills okänd.
I Krain finnes ett rätt stort antal bauxitlager, bland
vilka i första rummet bör nämnas den fyndighet,
genom vilken mineralet för första gången blivit känt
inom Österrike, ehuruväl detsamma på grund av vissa
kemiska avvikelser betecknats såsom Wocheinit efter
fyndområdet Wochein, trakten i närheten av
järnvägsstationen Wochein-Feistritz (Bohinjska-Bistrica)
och kring Wocheiner sjön (Bohinjsko Jezero).
De mest kända och bearbetade fyndigheterna äro
belägna på berget Rudnica på ett avstånd fågelvägen
av omkring 3 km från nämnda järnvägsstation samt
på en liöjd av 300 till 350 m över dalbottnen. Även
på höjdsträckningen S om byarna Kamnje och Polje
förekommer bauxit samt N om Wocheiner sjön på
höjden Voga Poljana, vilken senare fyndighet är
belägen på det största avståndet från järnvägsstationen.
Bauxiten förekommer överallt såsom fyllnad i
karsthåligheter i triaskalk, och täckes på många
ställen av sötvattensformationer, vilka torde falla inom
den oligocena epoken. Vid närmare undersökning
och i synnerhet genom fastställande av de oligocena
skiktresterna, under vilka i många fall ytterligare
lager torde vara gömda, är det sannolikt, att man
förutom redan upptäckta förekomster kan konstatera ett
stort antal ytterligare fyndigheter.
Bergsdirektören Stegl i den dåvarande
österrikiska geologiska anstalten har år 1915 undersökt
förekomsterna och beräknat bauxitförekomsten inom
distriktet Rudnica till i det närmaste 200 000 tons.
Sedan dess hava dock ytterligare fyndigheter blottats.
Mineralets kvalitet förefaller vara tämligen
växlande, men av offentliggjorda analyser att döma
synes det som om man genom ständig övervakning av
brytningen skulle kunna åstadkomma en god
genomsnittsprodukt.
Under världskriget har på Rudnica förekommit
gruvdrift i mindre skala inom fyra utmål. Det
utvunna materialet har gått till Schweiz och Tyskland
för framställning av karborundum.
Den första analysen på detta mineral daterar sig
från år 1865 och de senaste från krigs- och
efterkrigs-åren. Genomsnittet visar
A1„03 ............................56,45 %
SiO.,’..............................6,86 %
Ti O", ..............................2,90 %
Fe.,Ö3 ............................13,51 %
H2Ö "..............................18,30 %
Den näst största bauxitförekomsten i Krain
befinner sig, såvitt känt är, i omgivningarna av staden
Stein (Kamnik) vid ändpunkten av den bibana, som
från Laibach (Ljubljana) för mot norr till foten av
Steiner Alpen (Savinjske Alpe). N om Stein ligger
byn Stranje, och ytterligare omkring 6 km N om
denna senare påträffar man bauxitförekomsterna,
vilka även här ligga inbäddade i triaskalkens
karsthåligheter.
Bauxit har inom detta område utvunnits sedan
många årtionden. Den äldsta uppgiften härom torde
datera sig från år 1858 (II. Jahresheft des Yereines
des krainischen Landesmuseums, s. 120). Men icke
heller då har det varit fråga om en ny hantering,
enär därstädes av bauxiten sedan urminnes tider
framställts ett uppskattat metallputspulver.
N om förenämnda by Stranje ligga i övre
Feistritz-dalen gårdarna Kopise, i vilkas omgivning på de
norra och östra bergssluttningarna försöksarbeten
utförts. Den närmast belägna fyndigheten, omkring 60
m över dalbottnen, betecknades med "Pod Skalu".
Omkring 85 m högre upp låg inmutningen "Pozar".
O om Kopise, men omkring 800 m över dalbottnen,
låg i bergsmassivet Bol fyndigheten med samma
namn. NO om gårdarna låg på berget Köpas
sluttning i en höjd av mer än 150 m över dalbottnen
ytterligare en intensivt bearbetad fyndighet, vilken
emellertid redan 1916 blivit uttömd. Nya fyndigheter
hava sedan dess icke blivit gjorda.
De nu nämnda bauxitfyndigheterna hava år 1916
undersökts av Waagen och lämnat följande genom
snittsanalys:
A1.,03 ............................61,93 %
SiO„"..............................5,82 %
TiO., ..............................2,79 %
Fe2Ö3 ............................16,07 %
Glödförl........................15.25 %
En stor fördel hos detta mineral består däri, att det
kan anrikas genom handplockning, varvid analysen
ställer sig som följer:
A1203 .............. 74,92 %
SiO, ............... 2,03 %
Fe,Ö.( .............. 13,25 %
varemot det är en nackdel, att varje mineralkropp är
jämförelsevis liten (uppskattningsvis mellan 20 000
och 75 000 tons), och att transportfrågan måste för
varje fyndighet lösas för sig.
En annan förekomst i Krain är belägen söder om
stationen Podnart-Kropp (Podnart-Kropa) vid
järnvägen Laibach-Tarvis. En år 1890 offentliggjord
analys utvisar 51,36 % A1203.
Inom södra delen av Krain hava under kriget
anmälts talrika bauxitfyndigheter, i synnerhet i trakten
mellan järnvägslinjen Laibach-Triest och
Laibach-Gottschee (Kocevje), dock torde det här endast röra
sig om förekomster av mindre utsträckning och lägre
kvalitet, enär veterligen bearbetning i någon större
skala icke förekommit. I östra delen av Krain synes
finnas en förekomst av större mått, nämligen vid
järnvägen från Laibach till Karlstadt (Karlovac)
mellan stationerna Tschernembl (Crnomeli) och byn S
därom Weltschberg (Belcji vrh). Emellertid saknas
uppgift om mineralets kvalitet.
Talrika och till en del mycket vidsträckta
bauxit-förekomster hava blivit kända i det kroatiska
kustlandskapet. Den nordligaste därav, till synes rätt
obetydliga, är belägen vid Mrzla Vodica vid den s. k.
Luisenstrasse, Ö om Fiume.
De övriga förekomsterna befinna sig i det kroatiska
70
8 aug. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
