Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
6’:*o]/o7
[o] ■ws
6
4
2
O
detta avseende, vilket också utförda
undersökningar lia visat.1
Bessemerprocessen.
Intressant och upplysande är att jämföra
den sura martinprocessen med den sura
bessemerprocessen. Vid den senare tillföres
ju hela tiden rikligt med gas, varför
koloxidavgivningen i hög grad bör gynnas.
Dessutom är koloxidens partialtryck i gasen
under koket endast ca 0,25 atm., vilket bör
medföra, att jämviktsläget för
kolreaktionen, dvs. produkten kol X syre, sjunker till
ca 25 % av värdet vid atmosfärtryck. Om
jämvikt kunde inställa sig, skulle alltså
syrehalten vid 1 % kol bli under 0,001 %.
Emellertid motverkas jämviktslägets
inställande i detta fall i särskilt hög grad
genom den snabba tillförseln av syre till
badet. Syrehaltens verkliga läge i tre
besse-mercharger framgår av de i tabell III
upptagna analysresultaten. Produkten kol X
X syre synes av de fåtaliga proven att döma
ligga något högre vid sur bessemer än vid
sur martin, varför man ur denna synpunkt
kunde vänta sig ett slaggrenare stål vid
martin än bessemer. Bessemerstålet är
emellertid känt för stor slaggrenhet, och kanske
får man här icke förbise den omständigheten,
att bessemerslaggen är avsevärt
järnfatti-gare än den normala sura martinslaggen,
vilket bör minska den ovannämnda risken för
åter-oxidation vid stålets tappning i skänken. I varje
fall är det intressant, att man genom inblåsning
av gasfas i konvertern kan hålla nära nog samma
syrehalt under färskningen som i martinugnen, trots
att färskningshastigheten är omkring 25 gånger så
stor och fritt syre tillföres.
I)en basiska martinprocessen.
Vid den basiska martinprocessen synes syrehalten
vara betydligt mera oberäknelig. Detta framgår
tydligt av de i fig. 4—6 återgivna chargeförloppen, vilka
blivit undersökta genom välvilligt tillmötesgående
från Sandviken och Surahammar. Produkten av kol
och syrehalt synes visserligen vid de ganska
måttliga färskningshastigheter det här varit fråga om.
ibland gå ned till samma storleksordning som vid
de sura chargerna, men man har svårt att finna
en lika påtaglig lagbundenhet. Chargerna B och
I) i fig. 5, som färskats inom samma kolhalts-
1 En mera utförlig behandling av syrets förhållande vid
den sura martinprocessen, grundad på resultat erhållna genom
Jernkontorets tekniska forskningsverksamhet, kommer senare
att lämnas i J. K. A.
Sur martincharge
Forskning med Mn-stig. Häg inkokad Si-halt
Fe-brand
Fig. 3.
område som de sura chargerna och med ungefär
samma hastighet, visa en avgjort högre syrehalt i
stålet efter nedfärskning till ca 1 %. Ehuru man
naturligtvis icke kan draga några generella slutsatser
utan att undersöka ett betydligt större antal charger,
tyda dock resultaten på en väsentligt större
svårighet att behärska syrehalten i den basiska ugnen än
i den sura vid framställning av hårdare stålkvaliteter.
Vid färskning ned till låga kolhalter framträda icke
den sura processens fördelar lika tydligt vad syre-
halten beträffar. Vid kolhalter under 0,20 % har
kol-syre-jämvikten i det närmaste blivit uppnådd vid
samtliga de undersökta chargerna, ehuru en viss
inbördes olikhet dock kan spåras. Chargerna E och
F visa sålunda en genomgående lägre syrehalt än
chargerna A och C vid samma färskningshastighet.
Då de förra chargerna drivits vid avsevärt högre
temperatur, kan detta tyda på, att en hög
temperatur befordrar koloxidens avskiljande och därmed
jämviktens inställande. En ingående utredning av
denna omdiskuterade fråga vore önskvärd.
Av de visade chargeförloppen kan icke någon be-
stämd slutsats dragas angående sambandet mellan
färskningshastighet och syrehalt. Man får bekräftelse
Tab. 111. Sur bessemer.
Charge Prov ur Temp. c Si Mn 0 [C] % X [O] % N
"Pyro[.to % % % % %
12 1 510 0,12 0,02 0,49 0,037 4,45X10-3 0,020
II2 1 1 515 0,56 0,12 0,52 0,010 5,6 X10—3 0,011
II2 2 1510 0,18 0,07 0,23 0,030 5,4 X10-3 0,011 (?)
III3 3 1 380 1,71 0,08 0,57 0,0035 6,0 X10-3 0,004
III3 5 1405 0,89 0,04 0,26 0,010 8,9 X10—3 0,009
Ur examensarbete vid K. T. H. av K. F. Nilsson och Ulf Nothini.
Ur examensarbete vid K. T. H. av I. Forsslund och N. Wahlberg.
12 sept. 1936
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
