Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Basiska martinchorger
3 Tid. Ti/n.
Fig. 4.
på den förut nämnda iakttagelsen, att andra faktorer
samtidigt äro verksamma, som dölja lagbundenheten
i detta avseende. Det bör emellertid framhållas att
färskningshastigheten icke i något fall varit särskilt
hög. Säkerligen blir färskningshastighetens betydelse
för syrehalten mera markerad vid högre
färsknings-hastigheter. Att en ökning av färskningshastigheten
genom malmning verkligen kan medföra en tydlig
ökning av syrehalten är ju känt och utnyttjat då det
gäller att reglera gasavgivningen vid tappningen av
otätat stål.
Den varierande och ofta höga syrehalten vid
basisk martin vid högre kolhalter kan delvis härröra
från en relativt stor halt av exogena
oxidinneslut-ningar, vilka icke så lätt kunna reduceras som vid
den sura processen, då de bestå av flera
svårreducibla oxider såsom CaO, MgO m. fi. Det är för övrigt
tänkbart, att bottnens beskaffenhet icke alltid är lika
gynnsam för koloxidutveckling som vid
surt infodrad ugn.
Mangans betydelse vid den basiska
processen kan möjligen bestå däri, att den
bildar en mera lättflytande slagg, som
erhålles i form av relativt stora partiklar i
stålbadet och därigenom snabbare flyter
upp ur detsamma. Någon inverkan på den
lösta syrehalten har däremot icke mangan
vid de halter det är fråga om under ett
normalt chargeförlopp. En ökning av
temperaturen medför emellertid en inkokning
av mangan i stålet, och om
temperaturökningen verkar sänkande på syrehalten,
råder alltså av denna anledning ett visst
samband mellan manganinkokning och
syrehalt. Hög temperatur och hög
manganhalt bruka ju också anges som villkor
för att få en god svavelraffinering under
forskningsprocessen.
Basiskt elektrostål.
Förhållandena under färskningen i den
basiska ljusbågsugnen likna dem i den
basiska martinugnen, ehuru syretillförseln i
detta fall uteslutande sker genom
malmning. Man bör därför vänta sig att
syrehalten skall förhålla sig på ungefär
samma sätt vid färskning i
elektrostål-ugn som i martinugn. Här skall endast
ett par chargeförlopp återges (fig. 7),
som belysa hur starkt syrehalten kan
påverkas, om färskningshastigheten
drives upp genom stark malmning. Det
bör emellertid nämnas, att de erhållna
syrehalterna i detta fall genomgående
ligga för högt på grund av felkälla vid
provtagningen.
Elektrostålugnen ger emellertid större
möjlighet än någon annan stålugn att
framställa stål med låg syrehalt utan
tillsats av oxidationsmedel, då man liM.r
kan arbeta med slagger, som äro i det
närmaste fria från FeO. Är slaggbadet
fritt från FeO måste ju också stålbadet
bli syrefritt, om jämvikt får tid att
inställa sig. Vid stålets tappning har man
då också den risken eliminerad, att en
återoxidation genom beröring med en oxidrik slagg
skall kunna inträda. Jag vill nämna, att utförda
analyser på färdigt stål framställt i elektrougn under vit
slagg visat syrehalter av endast 0,003 %.
Beskickningens inflytande på syrehalten.
Av de lämnade exemplen på smältningsförlopp
torde framgå, att man icke kan tillmäta den ingående
beskickningens syrehalt något inflytande på det
färdiga stålets halt av detta ämne. Man kan sålunda
icke ställa stålets kvalitet i samband med det
använda tackjärnets syrehalt. För övrigt ha utförda
undersökningar visat, att tackjärnets syrehalt, som
ju är att vänta, alltid ligger mycket lågt, varför man
numera torde kunna avskriva tanken på tackjärnets
syrehalt som någon kvalitetsfaktor av betydelse,
åtminstone då det gäller stålframställning.
Basiska martinchorger
3 Tid tim.
Fig. 5.
82
12 sept. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
