Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
BERGSVETENSKAP
Redaktör, ERNST j. a. ROTHELIUS
INNEHÅLL: Malmer och metallutvinuing i Transvaal, av f. d. bergmästare Th. Dahlbom. — Bauxitförekomsterna
i Österrike och angränsande stater, av ingenjör Jul Frank.
Malmer och metallutvinning i Transvaal,
Av TH. DAHLBLOM, f. d. bergmästare.1
Guldmalmerna.
Guld i fast klyft hittades i Sydafrika (fig. 1) första
gången år 1886. Det var någon km söder om
Johannesburg, som då bestod av några lerhyddor.
Nu fira« i nämnda stad en stor utställning till minne
av den upptäckt, som blev orsaken till dess uppkomst
och snabba tillväxt. Den har nu 250 000 vita och
några tiotusental svarta innevånare.
Som jordbetäckningen i denna del av Transvaal
har ringa mäktighet och malmen fortsatte i nästan
rät linje 35 km åt väster och 45 km åt öster om
Johannesburg var den lätt att efterfölja. Denna del
bildar det centrala Witwatersrandfältet. Efter få års
förlopp hade geologer konstaterat, att malmlagren
bilda en skål (fig. 2), varav nämnda del utgör den
norra kanten och med den södra kanten på 65—70 km
avstånd. Malmen där är fattigare och mindre
regelbunden. Utanför detta område finnas andra
skålbildningar med delvis tämligen rika malmlager, så att
kartan över "the greater Witwatersrand Goldfields"
sträcker sig över den för utmålskartor enastående
längden av 350 km (lika med avståndet från
Stockholm till norska gränsen vid Charlottenberg).
Den stora skålen, som i mitten torde nå till minst
4 km djup, är utfylld med till kolformationen
hörande bergarter, mest dolomit med åtminstone en
ganska mäktig kolflöts, belägen så nära
guldmalmlag-ren, att den övertvärats i ett par schakt till nämnda
lager. Kraftkostnaden blir därigenom ovanligt låg.
Det uppgavs, att man fick styckekolen till 5 kr. per
ton och småkol till ångkraftstationerna för kr. 2: 50
per ton.
Guldmalmerna utgöras av i kvartsit förekommande
konglomerat, bestående av rundade kvartsstycken —
pebbles — omgivna av kvarts med annan färgton.
Man särskiljer olika s. k. reefs (se fig. 3) eller
konglomeratskikt såsom "Main reef", vanligen
meter-tjockt, och 1/2 m till större avstånd åt hängandet om
detta den tunna men oftast rikare "Main reef leader".
Längre åt hängandet finnes i några delar av fältet
malmlagret "South reef", och längst i väster brytes
ett malmlager i liggandet om Main reef. Brytvärd
guldmalm kan även förekomma i kvartsiten utan
pebbles. Vid analys av borrkärnor från Randfontain
hade man funnit, att kvartsiten hade hög guldhalt
inom en mäktighet av knappt 0,1 m, och detta skikt
kunde efterföljas och utstrossas genom att borrhål
slogs till en svart skifferrand på känt avstånd
därifrån.
I mellersta delen av det egentliga
witwatersrandfältet är stupningen omkr. 35° ned till mera än 2 000
m djup (fig. 4), men i västra delen stupar malmens
övre del brantare. Stupningen är där avtagande mot
djupet till endast några få grader på 1 200 m djup.
Även i östligaste delen har malmen flackt läge.
I Village Deep mine, världens djupaste gruva,
befann jag mig fullt 4 km åt hängandet från malmens
utgående i dagen, då jag var i gruvans djupaste ort
2 580 m under jordytan, där 47:de etagen skulle
öppnas.
Man använde nu icke något från dagen donlägigt
schakt, utan lodräta schakt, som träffade malmen på
omkr. 1 200 m djup och från dylikt djup antingen
donlägiga tvillingschakt i liggandet eller från
tvärort långt åt hängandet lodrätt blindschakt (fig. 4).
Brytningsmetoder. Mest användes
magasinsbrytning, modifierad på grund av den ringa stupningen,
1 Autoreferat av föredrag hållet i Svenska
teknologföreningens avdelning för Kemi och Bergsvetenskap den 14
febr. 1936.
Fig. 1. Karta över Sydafrika med specialkarta över trakten av
Johannesburg. Skalan i engj mil.
\)ToPrtlöri7
aSffentt".
sxsbukc
12 dec. 1936. häfte 12
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
