Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ligt för härdning. De olika färgnyanser, som önskas
för härdning av stål av olika kolhalter eller för
härdning av skär resp. nacke å stål av en och samma
kolhalt osv., erhållas genom att reglera ljusflödet
medelst avskärmningsanordningen (fig. 15 a).
Apparaten användes huvudsakligen för att "ställa in"
ögonen på rätt härdningstemperatur resp. färg och
användes ej som löpande kontroll för härdning av
varje enskilt borr. Vid användning föres den
upphettade borrkronan upp mot det tidigare omnämnda
fönstret (fig. 15 b) och färgen jämföres å skär resp.
Fig. 16. Magnetisk indikator för bedömande av hiirdningstemperaturen.
fönster. Då risk föreligger, att det varma skäret
upphettar vätskan till för hög temperatur, vattenkyles
glasburkens framsida (fig. 15 b).
Magnetiska indikatorer för bedömandet av
härd-ningstemperaturen lia även kommit till användning
och bygga på att stålet blir omagnetiskt, då det
upphettats till den temperatur vid vilken det tar
härdning. En magnetisk indikator visas å fig. 16.
På tal om härdningsmetoder kan ej underlåtas att
som hastigast beröra "trycklufthärdning av skär å
ihåligt, legerat borrstål av oljehärdningstyp", vilket
varit föremål för en artikel i Tekn. tidskrift
Bergsvetenskap, h. 11, 1932 av bergsing. dr G. Lindroth.
Lufthärdning av denna borrstålskvalitet infördes
samtidigt med att detta stål introducerades på den
svenska marknaden omkring år 1927.
Lufthärdnings-munstycken enligt princip, som visas å fig. 17,
kommo då till användning och försöktes bl. a. i Kiruna.
Fördelen med denna härdningsanordning var, att man
kunde erhålla en mycket kort del av skäret härdad, och
genom lufthålens placering erhölls en effektiv härdning
av den del av skäret, som är utsatt för den starkaste
nötningen. Då luften träffade borrskäret under högt
tryck och effektivt fördelades i fördelningsdosan,
skedde härdningen av skäret synnerligen jämnt. Den
luft, som från kanalerna direkt träffade det
upphettade borrskäret, uppvärmdes därvid något. Vid luftens
passage ut mellan borrskär och kåpa uppvärmdes den
allt mer, och dess avkylande förmåga minskade
sålunda successivt. Detta förhållande samt det, att den
avgående luftens hastighet allt mer och mer sänktes
på grund av kåpans eller munstyckets form, voro
bidragande orsaker till den jämna övergången från
härdad till ohärdad del, som erhölls. Genom att giva
kåpan den å fig. 17 angivna formen, eller annan lämplig
sådan, kunde man erhålla en övergångszon från
härdat till ohärdat som kunde varieras inom vida
gränser men under alla förhållanden blev mycket jämn.
De nackdelar, som vid denna tid vidlådde lufthärd-
ning av borrskär, voro i huvudsak stor luftåtgång och
svårighet att erhålla torr luft. Det senare är vid
härdning av legerat borrstål av den typ, som
representeras av t. e. "Fagersta 30", "Hellefors Oil",
"Eetrok Oil" och "SKF 22" ett oeftergivligt villkor,
då närvaron av vattenpartiklar i luften ofelbart leder
till härdsprickor i skären. Svårigheterna med att
erhålla torr luft vore ju relativt lätt avhjälpta genom
att strax före lufthärdningsmunstyckena införa
effektiva vattenavskiljare, och då de erhållna
lufthärd-ningsresultaten ur teknisk synpunkt voro mycket
gynnsamma, har
lufthärdning införts vid ett
flertal gruvor, i
allmänhet på grund av lokala
förhållanden, t. e.
härdning av borrskär i
underjordssmedja. I den
ovannämnda artikeln i
Tekn. tidskrift
framhålles att "vid det
legerade, ihåliga borrstålets
härdning torde, så långt
det är förf. bekant, i
praktiken uteslutande
oljor av olika slag ...
komma till
användning ... Det har därför ansetts vara av ett visst
intresse att undersöka, huruvida icke härdning
i tryckluftström skulle kunna ersätta den illa
osande oljehärdningen i borrsmedjan." De i den
intressanta uppsatsen meddelade försöksresultaten
vore att betrakta som "en orientering i frågan
beträffande möjligheten att komma ifrån den i
vissa avseenden icke alltid så angenäma
oljehärdningen i en borrsmedja" och bekräfta således på
ett mycket gott sätt de erfarenheter, som redan
tidigare vunnits med lufthärdning av legerat, ihåligt
borrstål. Vad ekonomien av de i nämnda uppsats
beskrivna lufthärdningsanordningarna beträffar, så
torde den ej kunna mäta sig med vad som tidigare
erhållits. då lufthärdningsapparaten med sina D/2"
stora öppningar till synes bör arbeta icke oväsentligt
mindre ekonomiskt än det lufthärdningssystem, som
tidigare kommit till användning.
Tvärt emot uppgifterna i dr Lindroths uppsats att
"exempelvis de stora konsumenterna av bergborrstål
vid guldgruvorna i Witwatersrand i Sydafrika icke
gärna skulle vilja använda legerat bergborrstål på
grund bl. a. därav, att oljehärdning hittills torde
ansetts nödvändig", hade ett stort antal gruvor vid
tidpunkten för nämnda uppsats publicering övergått till
att använda legerat, ihåligt borrstål, och borrskären
härdades, på ett undantag när, i olja med mycket
goda resultat. Vid införandet av det legerade
borr-stålet vid dessa gruvor angavs alltid lufthärdning
som alternativ till oljehärdning. Då emellertid
tryck-luften här köpes från stora tryckluftcentraler, ägda av
kraftbolaget Victoria Falls Power Co., och betalas per
förbrukad kilowatt, var intresset för lufthärdning
ringa, emedan kostnaden för förbrukat! tryckluft
skulle ekonomiskt omöjliggöra metoden, om ej
luftbe-sparande härdningsmunstycken kunde erhållas.
Vid en av gruvorna ville de av lokala förhållanden
ej släppa tanken på lufthärdning, varför studiet av
denna metod ägnades ett alldeles särskilt intresse med
Fig. 17. Munstycke för lufthärdning
av borrskär.
98
14 nov. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
