- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Bergsvetenskap /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

mest framgångsrika. Uppgifterna ha huvudsakligen
varit kartering av magnetiska skiffrar, men även
malmer ha blivit lokaliserade, såsom t. e. den först
påträffade malmen i Kuorbevare-Adak. Drag, som
kunna misstänkas härröra från malmer, mätas senare
ofta även elektriskt, i synnerhet vid större jorddjup.
Även Bolidenbolaget har utfört omfattande
magnetiska mätningar.

Möjligheten att utnyttja i Sverige befintligt
magnetiskt kartmaterial.

Jag vill nämna några ord härom, då denna fråga
varit under diskussion de senare åren. Vi ha ju i
Sverige ett mycket stort antal magnetiska kartor,
visserligen i regel förvarade av olika gruvbolag, men
också till stor del i privatpersoners ägo. De statliga
myndigheterna torde endast ha ett ganska begränsat
material, i synnerhet beträffande Bergslagen. Det
kan ju nu synas närliggande, att allt detta material
tillvaratages och utnyttjas. Men man bör då först
klargöra, vad värde detta material kan hava, ty
redan själva insamlandet, i synnerhet om kopiering
eller fotografering skall ifrågakomma, kostar pengar.

Materialet är naturligtvis heterogent. Många
goda kartor finnas, konnekterade till gruvkartor,
försedda med konstantuppgifter, årtal etc. samt
fullständiga både beträffande vertikal- och
horisontalintensiteten samt fria nålens ställning. Men andra
kartor äro ej i samma goda skick, och det blir väl
närmast dylika kartor, som skulle räddas undan
försvinnande vid ett eventuellt insamlingsarbete. Vidare
får man ihågkomma, att på de flesta ställen, där
lovande drag förefinnas, ha dessa drag undersökts,
och det ligger i sakens natur, att de kartor, som
finnas utanför gruvbolagens krets, hänföra sig till de
fyndigheter, som ha obetydligt ekonomiskt värde.
Vad de kartor beträffa, vilka ägas av gruvbolagen,
så hänger ju hela frågan på bolagens ev.
tillmötesgående i fråga om att ställa sina kartor till
förfogande.

Huvudvikten får alltså läggas på materialets värde
ur andra synpunkter än direkt malmletning, t. e. för
underlättande av magnetometriska studier eller för
geologisk kartering. Det lämpligaste sättet att
utreda detta värde torde kanske vara att Sveriges
Geologiska Undersökning vid ett av bergslagsbladen
sökte insamla allt magnetiskt kartmaterial, som
ägarna härav äro villiga att ställa till förfogande,
konnektera detta material till den nu avslutade
jordmagnetiska mätningen av Sverige, utnyttja kartorna
för geologisk kartering, samt därefter bedöma
huruvida detta tillvägagångssätt medför tillräckliga
fördelar för systemets fortsättande. Naturligtvis borde
de malmmagnetometriska synpunkterna därvid få
komma till sin rätt så att de verkliga orsakerna till
dragen utredas. Det är ju bekant att redan nu
magnetiska kartor utnyttjas av S. G. U.; det nya i
detta åsyftade försök skulle vara att konnektera
kartorna och systematisera deras utnyttjande. Jag
vill tillägga, att vad jag nu sagt hänför sig till
kartmaterialets värde ur teknisk och geologisk synpunkt;
naturligtvis kan en stor del av kartorna ha historiskt
värde, men det är en helt annan sak, vilken
visserligen är viktig på sitt sätt, men som ligger utanför
den ovannämnda diskussionen.

NOTISER

Exporten av krommalm från Nya Kaledonien.

1918 ............................53 961

1925 ............................18 554

1929 ............................59 147

1931 ............................38 273

1932 ............................14 235

1934 .............. 37 210

1935 .............. 73 971

Av tabellen framgår att exporten varierar mycket,
och detta beror huvudsakligen därpå att frakterna
till konsumenterna bli höga. De europeiska staterna
taga sina behov från bättre belägna gruvor. Här
nedan följer en specifikation av totalexporten för år
1935:

Förenta staterna. . 61 238 ton

Holland ........ 4 674 „

Tyskland ....... 2 540 „

Australien ...... 1 547 ,,

Japan .......... 1 613 ,,

E. R—s.

Nickelmalm i Syd-Afrika. Enligt Industrial
Minerals, augusti 1936, utgiven av Union of South Africa,
Department of Mines, kontrolleras en del
nickelmalms-förekomster belägna nordväst om staden Rustenburg,
Transvaal, av The South African Minerals Company.
Ett ansenligt antal kroppar av
nickelkopparsulfid-malmer ha lokaliserats inom området och några äro
föremål för undersökningsbrytningar.

E. R—s.

Exporten av krommalm från Syd-Afrika.

April—Juni 1935 April—Juni 1936
Destinerat till Short tons Short tons
£ £
England........................ 1 014 2 535 3 675 7 034
Frankrike.................... ___ — 411 966
Tyskland .................... 7 984 16 342 7 271 14 227
Holland ........................ — — 20 50
Jugoslavien ................ — — 2 616 5 040
Förenta staterna....... 5 697 9 130 31 575 55 866
Totalt 14 695 23 007 45 568 83 183

Produktionen och värdet är ungefär 3 ggr större
samma tid 1936 än för motsvarande tid 1935.

E. R—,5.

Världsproduktionen av bauxit (i 1 000 ton).

Land 1932 1933 1934 1935
Frankrike................... 401,4 490 5 528,4 512,8
Förenta staterna........ 97,9 156,7 160.4 237,7
Ungern ........................ 111,6 72,4 185,0 210,5
Jugoslavien ................ 67.1 80,9 86.0 190,0
Italien........................... 86,6 94,8 131.3 170,1
Holländska Guayana 126,5 106,4 101,0 110,0
Brittiska „ 84,8 42.0 65,9 75,0’
Tyskland .................... 1,6 12,0 19,3 40,8
Summa 892,7 1 013,7 1211,4 1 546,9

i Uppskattat.

E. R—S.

112

11 aprii. 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936b/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free