Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Synpunkter beträffande värdet av elektrisk kraft alstrad i vattenkraftverk, av Charles Hässler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
jämförelsevis lågt kraftpris, vilket i sin ordning
förutsätter ett lägre värde på kraften i kraftstationen.
Möjligheten att leverera kraft till ett lågt pris i
norra Sverige underlättas av att
överföringskostnaderna per kWh eller kW i medeltal äro lägre i
norra Sverige än i södra Sverige, detta beroende på
att distributionen i norra Sverige är mera begränsad
än i södra Sverige, varest högspända
distributionsledningar äro framdragna praktiskt taget överallt.
Vidare erinras om att outbyggd vattenkraft är
avsevärt större i norra Sverige än i södra och
mellersta Sverige, varför kraft från de norrländska
kraftverken i större eller mindre omfattning kommer att
överföras till sydligare trakter. Då råkraftpriset i
huvudsak bestämmes av försäljningspriset i de
trakter där kraften konsumeras — priset på överförd
norrlandskraft bestämmes således av prisläget i de
sydligare trakterna — måste råkraftpriset vid de
norrländska kraftverken på grund av
överföringskostnaderna bli lägre ju längre norr ut kraftverken
äro belägna.
Olikheterna i kraftvärdet på grund av kraftverkets
geografiska läge kunna uttryckas genom att det
enligt formeln
„ , 25
beräknade värdet å primakraften multipliceras med
en faktor som bestämmes till:
kx = 1,10 för kraftverk i Götaland.
kx = 1,00 „ ,, „ Svealand.
Ä1, = 0.85 „ „ „ Norrland upp till
Ångermanälven inkl.
kraftverken i Ångermanälven.
/>■, = 0,75 „ ., „ Norrland mellan
Ångermanälven och Pite älv
inkl. kraftverken i Pite
älv.
kt — 0,65 „ „ „ Norrland norr om Pite älv.
I den mån kraftverken komma att förbindas med
varandra och ett allt intimare samarbete och
kraftutbyte kommer till stånd torde olikheterna i
kraft-värdet inom olika delar av landet komma att
utjämnas och variationerna av faktorn fc, att minskas.
Korttidsregleringens inverkan på kraftvärdet.
En korrigering av kraftvärdet p måste göras för
korttidsreglering av tillgänglig vattenmängd
(dygns-och veckoreglering), ty eljest skulle kraftvärdet i ett
strömkraftverk (utan någon magasineringsmöjlighet)
bliva detsamma som för ett magasineringskraftverk
(med avsevärda regleringsmöjligheter). Ju större
möjligheten till korttidsreglering är desto mera ökas
kraftvärdet; en energimängd, som efter behag kan
uttagas exempelvis enbart under dagtid, har i de
flesta fall ett större värde än samma kraftmängd,
som endast kan uttagas jämnt fördelad under 24
timmar. Den för värdesättning av
korttidsregleringen nedan använda korrektionsfaktorn k„ kan
därför lämpligen variera med storleken av
korttids-regleringen enligt formeln
k, — 0,2 r + 0,9
där r är förhållandet mellan regleringsmagasinets
storlek i kWh och den per dygn med 9 mån.
vattenmängden producerbara energimängden i kWh (fig. 2).
Fig. 2. Kurva för korrektionsfaktorn k2,
avsedd att korrigera för korttidsreglering,
magasinets storlek i kWh
dygnsenergien i kWh vid 9 mån. regi.
Värdet av korttidsregleringen är emellertid
beroende även av andra omständigheter än som
uttryckas av förhållandetalet r, exempelvis av storleken
och antalet av eventuella periodiska variationer i
belastningen under dygnet. Korttidsregleringen är
sålunda värdefullare för kraftverk med regelbundet
återkommande variationer i dygnsbelastningen och
mindre värdefull för verk med utjämnad
dygnsbelastning; till denna senare omständighet kan
emellertid knappast hänsyn tagas vid en generell
behandling av frågan om kraftens värde. Då
korrektionsfaktorn k., sålunda även påverkas av andra
förhållanden än av regleringsmagasinets storlek, och då
25
vidare redan i kraftvärdet v = 0,6 + - ingår vär-
S/P ’
det av viss normalt förekommande dygnsreglering,
så kan k2 för många kraftverk sättas till 1,0 (enligt
formeln ändras k2 ej mer än med ca 8 %, då r
varierar mellan 0.3 och 0.7, dvs. med ca 133 %); andra
värden på k2 än 1,0 torde endast behöva tillämpas
för kraftverk, vid vilka r mera avsevärt avviker från
0,3 resp. 0,7.
S. k. långtidsreglering — exempelvis årsreglering
av ett sjösystem — påverkar förhållandet mellan
tillgänglig primakraft och sekundakraft; hänsyn har
redan tagits härtill.
Kraftverkets samhörighet med andra kraftföretag.
För alla kraftverk — större såväl som mindre —
bestämmes primakraftvärdet av formeln
25
p = 0,6 + .
V’P
Det värde som enligt formeln erhålles för
mindre kraftverk, som distribuera den producerade
kraften inom begränsat område, kommer ganska nära
det pris som gäller för kraft överförd från större
kraftverk, varför det enligt formeln erhållna priset
torde vara ett lämpligt uttryck för kraftens värde för
Det med hänsyn till korttidsreglering korrigerade
värdet på primakraften blir då k.,p.
Enligt formeln ändras k2 vid variationer av r
rätlinjigt mellan sitt lägsta värde 0,9, som gäller för
kraftverk, vid vilka r är noll, dvs. för kraftverk utan
korttidsreglering (strömkraftverk) och sitt högsta
värde 1,25, som gäller för kraftverk, vid vilka r
är = 1,75 eller ännu högre.
K,
1.3
4 jan. 1936
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
