- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
13

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Den elektrotekniska undervisningen vid Tekniska Högskolan - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

niska högskolans lärarekollegium. Kommittén har
därför ej nu ingått pà någon detaljbehandling av dessa
frågor men önskar dock i detta sammanhang framföra
vissa synpunkter.

Enligt kollegiets förslag bliva de nuvarande
professurerna i elektrisk anläggningsteknik och
elektromaskinlära oförändrade. Då det gäller att inom ramen
för den föreslagna utvidgningen fördela de olika
läroämnena på de övriga tre professurerna, måste i främsta
rummet hänsyn tagas å ena sidan till kravet på
förbättrad undervisning i till svagströmstekniken hörande
tillämpningsämnen, å den andra till nödvändigheten av
att samtliga elever erhålla en grundläggande teoretisk
undervisning. Detta senare är av så mycket större vikt,
som många av de fundamentala teorier, som utvecklats
för tillämpning inom svagströmstekniken, fått och
komma att få en alltmer stegrad betydelse även för
starkströmstekniken och vice versa.

Det hade givetvis ur många synpunkter varit
önskvärt, att undervisningen i de grundläggande ämnena,
nämligen allmän och speciell — här nedan benämnd
utvecklad — elektricitetslära, växelströmsteori och
elektronik, kunnat sammanföras under en professur.
Fördelen för de studerande vid högskolan att genom en och
samma lärare få en enhetlig framställning av dessa
olika grenar av elektricitetsläran kan knappast
överskattas. Som kollegiet i sitt yttrande framhållit, måste
emellertid omfånget av ett sådant undervisningsprogram
vida överstiga, vad som rimligen kan fordras av en enda
lärare. Härtill kommer, att det torde bliva mycket
svårt att finna en person, som fullt behärskar alla
dessa teoretiska områden.

Kollegiet har därför valt att från denna teoretiska
professur undantaga utvecklad elektricitetslära, som
sammanförts med ämnesgruppen telegrafi och
telefoni, och elektronik, som sammanförts med
ämnesgruppen radioteknik omfattande elektroakustik och
högfre-kvensteknik. Som kommittén redan anfört är det av
minst lika stor vikt, att samtliga studerande erhålla en
fullödig undervisning i de grundläggande ämnena,
utvecklad elektricitetslära och elektroteknik, som att en
mot teknikens ståndpunkt svarande utbildning i
till-lämpningsämnena elektroakustik, telegraf- och
telefonteknik samt högfrekvensteknik, meddelas de elever, som
önska fördjupad undervisning i dessa ämnen.
Uppenbarligen bleve undervisning i alla dessa ämnen allt för
omfattande för en professur. Kollegiets förslag till
fördelning av dessa ämnen på tvenne professurer synes då
vara lyckligt funnet, och kommittén finner liksom
kollegiet naturligt, att utvecklad elektricitetslära samt
telegraf- och telefonteknik sammanföras till en professur,
och att elektroteknik, elektroakustik samt
högfrekvensteknik sammanföras till en annan professur.

Även efter överförandet av nyss nämnda ämnen av
teoretisk natur, nämligen utvecklad elektricitetslära och
elektroteknik, till andra professurer kommer den först
nämnda professuren att behålla den fundamentala och
för samtliga elever gemensamma undervisningen i
allmän elektricitetslära och växelströmsteori, en
arbetsuppgift, som är av allra största betydelse för
undervisningen och som enligt kommitténs mening bör taga
innehavarens tid och krafter helt i anspråk. Emellertid
har enligt kollegiets förslag undervisningen i elektrisk
mätteknik även hänförts till denna professur. En
sådan lösning, som torde vara betingad av en önskan att
hålla kostnaderna inom viss ram, är visserligen mindre
önskvärd, men kommittén anser sig dock kunna förorda,
att elektrisk mätteknik tillsvidare hänföres till denna
professur, under förutsättning att undervisningen
begränsas till att omfatta de för alla
tillämpningsområdena gemensamma delarna av mättekniken. De delar
däremot, som äro speciella för olika
tillämpningsområden, kunna enligt kommitténs mening fördelas på de
andra fyra professurerna.

Kollegiets förslag går ut ifrån, att de studerande
företrädesvis komma att välja fördjupade studier antingen
i den starkströmstekniska ämneskombinationen
(elektromaskinlära — elektrisk anläggningsteknik) eller i den
svagströmstekniska ämneskombinationen (telegrafi och
telefoni — radioteknik). Kommittén anser att andra
kombinationer såväl ur de studerandes som ur teknikens
synpunkt äro lika ändamålsenliga och önskvärda. Det
är därför av vikt, att timplanerna för undervisningen
så tillrättaläggas, att de studerande beredas tillfälle att
efter eget val kombinera två eller flera av
tillämpnings-ämnena.

Som av det ovan anförda framgår, är kommittén av
den bestämda meningen, att ordnandet av
undervisningen i elektroteknik vid tekniska högskolan bör
baseras på följande principer:

alla studerande vid högskolans elektrotekniska
fackskola skola erhålla en grundlig, samtliga
studieriktningar omfattande insikt i elektroteknikens
grundläggande teori: allmän och utvecklad elektricitetslära,
växelströmsteori och elektronik;

alla studerande skola deltaga i allmänna kurser inom
samtliga fyra ämnesgrupper: elektrisk
anläggningsteknik, elektromaskinlära, telegrafi och telefoni samt
radioteknik;

för tillfredsställandet av olika studieintressen skall
meddelas en fördjupad undervisning i var och en av
nämnda ämnesgrupper;

timplanerna för undervisningen skola så
tillrättaläggas, att de studerande beredas tillfälle att idka
fördjupade studier inom två eller t. o. m. flera av de fyra
ämnesgrupperna efter eget val.

De synpunkter och önskemål, som i det föregående
framlagts, skulle enligt kommitténs uppfattning bliva
bäst tillgodosedda, om den uppdelning av professuren i
teoretisk elektroteknik, som på grund av utvecklingen
blivit en nödvändighet, företages på ett sådant sätt:

att professuren i teoretisk elektroteknik bibehålles
med ämnena allmän elektricitetslära och
växelströmsteori såsom huvudämnen;

att undervisningen i mätteknik tillsvidare lägges
under ovan nämnda professur;

att en ny professur inrättas för undervisning i
utvecklad elektricitetslära jämte telegraf- och
telefonteknik; samt

att en ny professur inrättas för undervisning i
elektronik jämte elektroakustik och högfrekvensteknik."

Under hänvisning till kommitténs enhälliga, i dess
helhet ovan återgivna yttrande, i vilket Svenska
elektroingenjörsföreningen till alla delar instämmer, får
föreningen i underdånighet hemställa, att de i yttrandet
framställda synpunkterna och önskemålen måtte vinna
beaktande vid ärendets slutliga avgörande.
Stockholm den 2 december 1935.

Svenska elektroingenjörsföreningen
avdelning av Svenska teknologföreningen
Hemming Johansson.

Ordförande.

Håkan Sterky.

NOTISER

Nya publikationer från Internationella
elektrotekniska kommissionen (IEC). Kommissionen har nyligen
utgivit sex nedannämnda publikationer på det
elektrotekniska standardiseringsområdet och ytterligare några
väntas utkomma inom kort. Texten är tvåspråkig,
franska och engelska, och formatet 280 X 215. De
meddelade normerna angiva så nära som möjligt den
internationella uppfattningen på respektive områden och
anbefallas till motsvarande bruk samt till beaktande vid
utformandet av nationella bestämmelser.

4 jan. 1936

13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free