- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
14

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

1) Publication 34, I. E. C. Specification for Electrical
Machinery, 4th revlsed and enlarged edition 1935. Pris
4 sh. För traktionsmotorer äro särskilda bestämmelser
givna i publ. 48/1933.

2) Publication 49, Comparaison des Reglementations
en vigeur dans les differents Pays pour ^Etablissement
des Lignes Aeriennes, 1935 (enspråkig). Pris 4 sh.

3) Publication 50, International Electrotechnical
Vo-cabulary, Group 05, Fundamental Definitions,
prelimi-nary edition 1935. Pris 1 sh.

4) Publication 51, Specification for lndicating
Electrical lleasuring Instruments: Ammeters, Voltmeters
and Single-Phase Wattmeters, 1935. Pris 2 sh.

5) Publication 52, Rules for the Measurement of Test
Voltages at Power Frequencies in Dielectric Tests by
Sphere Gaps, 1935. Pris 2 sh.

6) Publication 53. Schedule of Information to be
given with Enquiries and Orders for Electrical
Machinery, 1935. Pris 2 sh.

Ovanstående häften kunna rekvireras från Svenska
elektrotekniska kommitténs sekretariat, adr.
Kommerskollegium, Stockholm, eller från I. E. C., Central Office,
28 Victoria Street, S. W. 1, London.

Revolution inom radiotekniken? Den bekante
"tele-visionären" Zwokykix, uppfinnare av ikonoskopet m. m.,
har på sistone publicerat en nykonstruktion, kallad
elektronmultiplikatorn. Anordningen grundar i likhet
med Farnsworth’s televisionssändare sitt
verkningssätt på den sedan länge kända och vanligen motarbetade
sekundäremissionen från kalla elektroder i vakuumrör.

Elektronmultiplikatorn består sålunda av en katod
— glödkatod eller fotoelektrisk — samt en serie anoder
med successivt stigande anodlikspänning. Samtliga
anoder med undantag av den sista äro belagda med
ytskikt av starkt sekundäremitterande karaktär.

En från katoden utkastad elektron attraheras av den
första, närmast belägna anoden och uppfångas av denna.
Vid elektronens anslag mot anodens ytskikt lösgöras
därifrån ett flertal, 5—10 st., sekundärelektroner, vilka

attraheras av anod nr 2.
Här giva var och en av
dessa upphov till 5 à 10
nya sekundärelektroner,
som i sin tur uppfångas
av fältet från nästa
anod osv. i geometrisk
progression.

Är katoden
fotoelektrisk blir
elektronströmmen till den första
anoden direkt beroende av
det infallande ljuset. En
dylik multiplikator kan
alltså användas för att
förvandla exempelvis
ljuset från ljudbandet i
en film till motsvarande
växelström och för
samtidig förstärkning därav
till erforderlig
högtalar-effekt. Användes
glödkatod, och placeras ett
styrgaller mellan denna
och den första anoden
kan multiplikatorn
användas för vanlig
förstärkning. I båda
fallen ersätter
multiplikatorn ett flertal vanliga
förstärkaresteg.
Förstärkningen erhålles i
runt tal genom att höja

antalet nya elektroner vid varje anod till den potens,
som angives av antalet anoder.

Håller uppfinningen vad den lovar, torde
rörfabrikerna inom en icke avlägsen framtid få anledning
att lägga om stora delar av sin tillverkning. Intet
oöverstigligt hinder synes möta att konstruera dylika
multiplikatorer för betydligt större effektbelopp än som
hittills förekommit, varför den nya uppfinningen bör
kunna finna avsättning inom de flesta områden av
teletekniken.

Det från engelskan direkt översatta namnet
elektron-multiplikator har här använts i brist på bättre. I
dessa rationaliseringens dagar är det väl lämpligt att

1 tid bortarbeta ett så tungt ord. Nytt namn
efterlyses alltså härmed. g.

Trolleybussar vinna terräng i London. En beställning
på icke mindre än 300 trolleybussar har nyligen
utlämnats av London Passenger Transport Board. F. n. äro
63 dylika fordon i trafik i staden. Tidigare under
föregående år hava ytterligare 120 st. beställts, varför
totala antalet, sedan nyleveranserna fullgjorts, kommer
att uppgå till ej mindre än 483 st., alla av dubbeldäckad
typ.

Samtidigt bedrives modernisering av
spårvagnsparken, för vilket ändamål reserverats ett anslag av ca

2 mill. kr. 250 vagnar skola under hand undergå partiell
ombyggnad, som huvudsakligen avser själva inredningen
— säten, golvbeklädnad, tak, belysning och
signalanordningar.

LITTERATUR

Meddelande nr 12 från samarbetsdelegationen mot
radiostörningar, omfattande förteckning över elverk och
strömdistributörer, som utfärdat bestämmelser ifråga
om radiostörningar, jämte några utdrag ur tillhörande
reglementen, har nyligen utkommit. Erhålles genom
rekvisition från telegrafstyrelsens radiobyrå. Pris 20 öre.

Teoretiska grunder för elektrotekniken, av prof. A.
Lindström. Seelig & C:o a.-b„ Stockholm 1935. 132
sid. 119 fig. Pris häftad kr. 8: 25.

En bok i elektricitetslära och allmän teoretisk
elektroteknik, avsedd för ett högre stadium än redan
förefintliga läroböcker på svenska språket i dessa ämnen,
bör givetvis mötas med stort intresse från flera håll.
Av detta slag kan prof. Lindströms ovannämnda
arbete sägas vara. Det utgör en relativt liten volym (132
s.), framställningssättet är i stort sett elementärt och
bygger icke på andra förkunskaper hos läsaren än
kännedom om grundbegreppen i infinitesimalkalkylen
samt en viss fysikalisk allmänbildning, ungefär
motsvarande studentkursen på reallinjen.

Till upplysning för den intresserade läsaren må först
lämnas en kort exposé över bokens innehåll. Detta kan
sägas sönderfalla i fyra naturliga huvuddelar: det
elektrostatiska fältet, den stationära strömmen, det
mag-netostatiska fältet samt elektromagnetismen.

Första huvuddelen är utförligast behandlad och
omfattar nästan halva boken. Efter en inledande
redogörelse för det elektrostatiska fältets allmänna
egenskaper, där sådana begrepp som fältstyrka, förskjutning,
dielektricitetskonstant (av förf. i regel kallad
"permit-tivitet"), potential och kapacitet definieras, följer ett
kapitel, där jämförelsevis ingående studeras de för
tekniken viktigaste fälttyperna; speciellt härledas formler
för kapaciteten hos luftledningar och kablar (inkl.
systemkapacitet vid symmetriska trefasledningar). Det
tredje kapitlet handlar om fält vid mer än ett
dielek-trikum; här diskuteras t. e. brytningslagen och den
inducerade laddningen på ytan av en dielektrisk eller le-

Detalj av elektronmultiplikatorn
visande de sekundäremitterande
ytorna.

Detalj av elektronmultiplikatorn
visande de sekundäremitterande
ytorna.

14

4 april 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free