Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1936 - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
daude sfär i ett homogent fält. Ett särskilt kapitel är
ägnat dielektrikas allmänna fysikaliska egenskaper,
såsom dielektrisk hysteresis och elektrisk hållfasthet, och
förhållandevis många sidor upptagas av
undersökningar rörande "svaga punkter" i det elektriska fältet.
Andra huvuddelen (kap. 5) behandlar efter ett kort
omnämnande av begreppen förskjutningsström (av
förf. kallad "dielektrisk (induktions-) ström) och
konvektionsström, den stationära ledningsströmmen och
därmed sammanhängande frågor. Yid sidan av mera
triviala moment förekommer här bl. a. beräkning av
vissa ledningsmotstånd (t. e. motståndet mellan tvenne
parallella, cylindriska elektroder) grundad på analogien
mellan den stationära strömmens fält och det
elektrostatiska fältet.
Sjätte kapitlet, omfattande magnetostatiken, börjar
med en allmän jämförelse mellan de elektriska och
magnetiska fenomenen. Efter presentation av de
magnetiska grundbegreppen diskuterar förf.
fältförhållandena vid en likformigt magnetiserad ellipsoid m. fi.
kroppar och inför i samband därmed begreppet
"demag-netiseringsfaktor". De sista paragraferna äro ägnade
åt ferromagnetikas speciella egenskaper.
Den fjärde huvuddelen, dvs. "elektromagnetismen"
enl. anmälarens beteckningssätt, är uppdelad på tre
kapitel med titlarna: "Elektromagnetism",
"Elektromagnetisk induktion" och "Energiström". Strömmens
magnetiska verkningar beskrivas på basis av Ampère’s
lag om kraftverkan på ett strömelement i ett
magnetfält (i huvudsak densamma som Biot-Savart’s lag),
varpå en del tekniska tillämpningar givas. Uttrycket
på linjeintegralen för magnetiska fältstyrkan längs en
kraftlinje runt en rak, oändligt lång strömledare tages
(i denna speciella form) till definition på den
magnetiska "potentialskillnaden" (sic!) eller
magnetomoto-riska kraften; likheten ifråga betecknas av förf. såsom
"den första elektromagnetiska ’huvudsatsen’
(Maxwells l:sta lag)" och tillmätes i fortsättningen vid
beräkning av magnetkretsar m. m. allmängiltighet.
Kapitlet över "Elektromagnetisk induktion" tager till
utgångspunkt den empiriska lagen om den inducerade
spänningen i en ledare, som befinner sig i rörelse
relativt ett magnetfält. Genom ett heuristiskt
resonemang söker förf. därifrån komma över till "den andra
elektromagnetiska ’huvudsatsen’ (Maxwells 2:dra lag)",
vilken framställes i den form, som vanligen brukar
kallas Faraday’s induktionslag. Begreppen självinduktans
och ömsesidig induktans definieras allmänt, och
uttrycket för energiinnehållet i fältet från ett system
strömbanor härledes. Några induktansformler för
spolar meddelas utan bevis, medan
självinduktionskoeffi-cienten för en cylindrisk dubbelledning fullständigt
härledes på basis av energiuttrycket.
I det sista kapitlet (9) redogöres knapphändigt för
innehållet i Poynting’s sats, och energistrålningen
utefter en dubbelledning beskrives. En enhetstabell
avslutar boken.
För anmälaren synes det vara en given sak, att prof.
Lindströms bok bör betraktas och bedömas såsom en
kortfattad och elementär-teoretisk inledning till
väsentligen den s. k. starkströms-tekniken. Dess förtjänster
komma då bäst till sin rätt, och man har mindre orsak
att anmärka på förf. sätt att utvälja och disponera
lärostoffet. Från denna synpunkt kan sålunda knappast
invändas mot, att den fysikaliska sidan av innehållet är
lagd på en något föråldrad grund; den räcker ju väl till
för de i boken gjorda tekniska tillämpningarna. F. ö.
meddelar förf. i företalet, att ett par angivna äldre
arbeten tjänat honom som förebild och förbereder
läsaren på, att några fysikaliska nyheter icke äro att vänta.
Förf. säger sig också ha synnerligen eftersträvat att på
enklaste sätt åskådliggöra företeelserna i det elektriska
och magnetiska fältet med undvikande av mer eller min-
dre hypotetiska "förklaringar". Nägra hypoteser av
atorn-teoretisk natur förekomma icke heller, men däremot
finnes åtskilligt av sådana svävande antydningar och
analogibildningar, som känneteckna de äldsta klassiska
teorierna för elektromagnetismen. Härvid syftar jag bl. a.
på de viktiga begreppsbildningarna i l:a och 6:e
kapitlen, där också den primitiva eterföreställningen spelar
viss roll. Enligt anm. uppfattning skulle det varit
lämpligt, att den Faraday—Ampere—Maxwellska
teorien befriats från sin hypotetiska barlast och på
passande sätt presenterats i form av en abstrakt
fältteori. Därför behöver den matematiska
apparaten knappast bliva mer komplicerad.
Punktladdningen, dipolen och virvellinjen äro tre
fundamentala vektorfältsingulariteter, på vilka den formella
Maxwellska teorien bygger, och dä dessa begrepp äro
tillnärmelsevis realiserbara, lämpa de sig också såsom
pedagogisk grundval vid teoriens framställning. Som ett
exempel må erinras om, hur användbart dipolbegreppet
är för en klar och enkel definition av sådana storheter
som inducerad laddning, elektrisk förskjutning och
magnetisk induktion. Den magnetiska fältstyrkan har,
som bekant, samma källor som
magnetiseringsintensi-teten, och dessa källor definiera polstyrkan. Att, såsom
förf. (i § 40), betrakta polstyrkan som källan till
induk-tionsvektorn, är icke lämpligt och strider f. ö. mot
uppgiften (i § 41), att induktionsvektorns normalkomposant
"i själva verket är kontinuerlig". Dock må i förbigående
nämnas, att denna inadvertens ej sällan påträffas i för
övrigt förträffliga läroböcker i elektricitetslära.
Beträffande den fysikaliska sidan av boken skulle anm. vilja
såsom sin uppfattning framhålla, att det just vid en
framställning med det ifrågavarande syftemålet nog
skulle vara fördelaktigare att taga de Maxwellska
grundekvationerna till utgångspunkt, eventuellt med ett lagom
inslag av elektronteori. De olika företeelserna inom
elektromagnetismen finge därigenom en gemensam källa,
och fenomenens enhetliga natur skulle komma klarare
till uttryck.
I de många tekniska tillämpningarna av teorien göra
sig bokens förtjänster mer gällande, och här kan den
sägas väl fylla en lucka i den svenska elektrotekniska
facklitteraturen. Härvid tänker jag bl. a. på härledningarna
av kapacitets- och induktionskoefficienter för olika
system av parallella ledare och på användandet av teorien
för elektriska bilder. Förf. har här relativt fullständigt
framdeducerat de åsyftade uttrycken, vilket givetvis är
en pedagogisk fördel. Vid vissa andra tillämpningar
åter, t. e. vid studiet av den inducerade laddningen på en
sfär eller en cylinder i ett homogent fält, nöjer sig förf.
med att relatera vissa resultat; detta förefaller en smula
inkonsekvent, då de utelämnade bevisen icke äro mera
komplicerade än mänga andra, som utförts, och säkert
skulle varit mycket instruktiva och belysande för
läsaren.
Även den rent formella sidan av boken ger anledning
till några reflexioner. För den i matematiska symbolers
handhavande och tolkning mindre erfarne läsaren skulle
formlerna flerstädes blivit tydligare, om en särskild
vektorbeteckning använts (exempelvis ett streck över
bokstaven). Förf:s i företalet tämligen svagt motiverade
princip att konsekvent undvika horisontella bråkstreck
leder också ofta till minskad översiktlighet. Till sist
må nämnas, att den matematiska behandlingen
flerstädes är rätt schematisk, och att en del härledningar
av fysikaliska satser och sammanhang väsentligen ha
karaktären av korta verifikationer. Säkert har förf.
befarat, att boken i annat fall skulle blivit för tungläst
för många av den avsedda läsekretsen. I jämvikten
mellan abstrakt matematisk och mera åskådlig
beskrivande framställning ligger förvisso ett svårt
pedagogiskt problem vid en bok sådan som den föreliggande,
och i denna fråga torde åsikterna brytas mot varandra.
Hur som helst är prof. Lindströms arbete icke blott en
1 febr. 1936
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
