- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
25

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1936 - Vertikalsvängning hos kontaktledningar, av Th. Thelander

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

Fig. 12.
ESK-stan-dardkontakttråds-profil (rundträd).

framgått, att den vanliga 8-formade trådsektionen är
mindre fördelaktig än en rund, uppslitsad sektion
enligt fig. 12. Därmed är dock icke sagt att denna
senare trådform är i alla avseenden idealisk. Vissa
uppgifter i den tekniska pressen tyda på möjligheten
av förbättringar. Utvidgade vindtunnelförsök i
förening med långtidsprov i stor skala, vartill S. J. tagit
initiativ, torde vara bäst ägnade att definitivt avgöra
de fördelar, som står att vinna med olika trådtyper.

Ökad dragspänning höjer partialsvängningens
frekvens och därmed även dess av luftmotstånd och
molekylararbete beroende dämpning.
Vid höjd dragspänning fordras m. a. o.
en större vindeffekt, om svängning
skall uppstå och underhållas.
Dragspänningen måste emellertid
begränsas med hänsyn till materialets
hållfasthet och avvägas efter önskemålet,
att töjningen hos bärlina och
profil-tråd skall vara densamma.

Utförda undersökningar visa, att båda dessa
villkor torde innehållas, om för bärlina och profiltråd av
koppar väljes en specifik påkänning av omkring 10
resp. 7,5 kg/mm2. Häremot svara alltså vid 50 resp.
80 mm2 area totalpåkänningar om 500 resp. 600 kg.

Ombesörjes fördelningen av den av spännvikterna
alstrade dragspänningen med tillhjälp av en
vinkelarm enligt fig. 13, åstadkommes lätt önskad
kraftrelation, vilken dessutom bekvämt kan finregleras
medelst en spännskruv, det senare beroende därpå,
att hävarmarna a och b förändras olika hastigt, när
vinkelarmen vrider sig. Erfarenheten visar
emellertid, att denna i och för sig värdefulla
regleringsmöjlighet kan medföra olägenhet. Föreligger olikformig
töjning hos bärlina och profiltråd kommer nämligen
hävarmen självmant att vrida sig med påföljd, att
kraftrelationen förändras. Detta sker visserligen
automatiskt på sådant sätt, att den mest töjda parten
avlastas, men samtidigt stramar eller slakar
bärlinan, vilket har till följd, att profiltråden höjes resp.
sänkes ur sitt korrekta läge relativt spåret.

Dessa olägenheter bortfalla, om. kraftfördelning
åstadkommes med tillhjälp av en dubbeltrissa enligt
fig. 14, vilken emellertid omöjliggör varje
efterregle-rinc av kraftfördelningen.

därav följande fördelar. Av praktiska och
ekonomiska skäl bör bärtrådsavståndet icke understiga 4
och icke överstiga 10 m. Mindre avstånd än det
förstnämnda vålla onödigt stora anläggnings- och
underhållskostnader utan att medföra nämnvärda
fördelar, större avstånd än det sistnämnda medföra
lätt så stor nedhängning hos profiltråden, att
ström-avtag-ningen härav störes.

SOOk$.

1100 kg.

Profiltråd
Högerslogen lina

Vdnsterslogen lina
Fig. 14. Fördelning av dragspänning genom dubbeltrissa.

Kritisk svävning uppstår vid oregelbunden
bär-trådsplacering, när skillnaden mellan
partialsvängningarnas frekvenser sammanfaller med någon av de
mera lättupparbetade systemsvängningarnas
period-tal. Då partialsvängningarnas frekvenser kunna
beräknas, och systemsvängningarnas periodtal låta sig
experimentellt bestämmas, är det icke alltför
komplicerat att fastställa tillrådliga
bärtrådsindel-ningar.

Det bör här framhållas, att resonans mellan en
svävning och en systemsvängning icke ovillkorligen
är till olägenhet. Svävningspunktens läge på
spännet har nämligen avsevärd inverkan. Uppträder t. e.
svävningen på mitten av ett spann och har en rytm,
sammanfallande med den systemsvängnings, vars
nod (jfr fig. 3) är belägen i spannmitt, föreligger
påtagligen ingen större risk, att svävningen skall
upparbeta ifrågavarande svängning.

Vid införandet av ojämn bärtrådsindelning tala
vissa skäl för en sådan anordning, att varandra
närbelägna, frisvävande profiltrådsdelar icke vid
svängning erhålla gemensamma övertoner. Dessa kunna
nämligen giva upphov till mera utbredda och därför
besvärande partialsvängningar. Förhållandet
antydes i fig. 15. Denna synpunkt motiverar indelning
enligt "primtalsprincip", dvs. med bärtrådsavstånd
varierande i relationen 3, 5, 7, 9 m. Då övertonerna
alltid bliva mycket högfrekventa och därför kraftigt

Fig. 13. Anordning av vinkelarm för fördelning av
drag-spänning på kontakttråd och bärlina.

Fig. 15. Ojämn bärtrådsindelning, som ej fyller sin uppgift.

En stabil kraftfördelning mellan bärlina och
profiltråd har stort värde bl. a. av det skäl, att bärlinan
och profiltråden vid viss kraftfördelning erhålla
identiska egensvängningstal. Försiktigheten bjuder, att
sådan kraftfördelning undvikes.

Bärtrådsplaceringen inverkar, såsom i det
föregående blivit nämnt, såväl på partialsvängningarnas
frekvens som på betingelserna för kritiska
svävningar.

Tät bärtrådsplacering medför hög frekvens med

dämpade av luftmotstånd och molekylararbete, torde
emellertid denna indelningsprincip i verkligheten
icke få tillmätas alltför stor betydelse.

Den ojämna, med hänsyn till svävningsrisken
avpassade bärtrådsindelningen, i förening med lämplig
dragspänning och trådform, bör vara ett synnerligen
gott medel till förebyggande av såväl partial- som
systemsvängningar. Även om så är, kan det
emellertid tänkas bliva nödvändigt att i enstaka särskilt
ogynnsamma fall tillgripa ytterligare säkerhetsåt-

1 febr. 1936

25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free