Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1936 - Vertikalsvängning hos kontaktledningar, av Th. Thelander - Bärfrekvensförbindelser på ledningar, av A. Westling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Fig. 18.
Stagningssystem, sum äro gynnsamma med hänsyn till dämpning
av svängningar.
gärder. Dessa böra då riktas direkt mot
system-svängningarna.
Medel mot systemsvängningar.
Uppstå systemsvängningar ur ledningens
horisontala vindavdrift på det sätt, som ovan angivits,
gäller det givetvis i första hand att begränsa nämnda
avdrift, så att svängningen förebygges. Detta sker
enklast därigenom att spännvidderna avkortas. Ett
stolpavstånd av 50 m medför sålunda, under i övrigt
identiska förhållanden, avsevärt mycket mindre
svängningstendens än ett stolpavstånd av 60 m. På
långa spann insatta avhåll hava enahanda verkan.
Stor dragspänning är även till fördel. Den
nedsätter den horisontella avdriften, minskar bärlinans
nedhängning och ökar samtidigt dämpningen. Liknande
resultat uppnås med profiltråd av sådan form, att
dess luftmotstånd är det minsta möjliga. Elliptiska
trådsektioner torde i detta avseende vara lämpliga.
En grov ledning, uppspänd med samma specifika
dragpåkänning som en smäcker, är också
fördelaktigare än denna, detta beroende därpå, att vid
växande ledningsarea vindfånget tilltager mindre
hastigt än arean.
Oberoende av det sätt, på vilket
systemsväng-uingen genereras, är effekten av en ojämn
spannindelning utomordentligt god. Den utövar på
systemsvängningen samma verkan som den ojämna
bär-trådsindelningen utövar på partialsvängningen: en
fortlöpande vågrörelse sönderbrytes. Detta
verifieras bl. a. av det faktum, att systemsvängningar aldrig
iakttagits på bangårdar eller på linjesträckor, där
avvikelser från normalspännvidden äro rikligen
förekommande. Av denna anledning bör t. e. en
indelning med omväxlande 59 och 61 m långa spann vara
förmånligare än en reguljär 60 m-indelning. Likaså
medför ett avhåll, insatt på något avstånd från
spännets mittpunkt en effektivare verkan än ett på
spannmitt anbragt sådant.
Den ojämna spannindelningen är emellertid till
olägenhet vid byggnadsarbetet ocli insatta avhåll
verka fördyrande samt föga tilltalande. Då de icke
heller böra anordnas, förrän erfarenheten visat, var
ledningens svaga punkter skola sökas, uttänja de
arbetet på ett i organisatoriskt och ekonomiskt
avseende mindre gynnsamt sätt. Det är därför önskvärt,
att företrädesvis användas andra medel, vilka, utan
att göra ingrepp i den reguljära spannindelningen,
motverka systemsvängning. Av sådana medel må,
utöver här ovan redan nämnda, angivas några
försöksvis provade anordningar, vilka visat sig
medföra goda resultat i form av ökad dämpning.
Ifrågavarande dämpning har studerats på det sätt,
att systemsvängningar upparbetats på artificiell väg
och registrerats med tillhjälp av en till
kontaktlcd-ningen ansluten ritapparat.
Granskar man sådana för olika
ledningsanordningar upptagna kurvor, visar det sig, att
dämpningen är mycket oregelbunden. Det kan t. o. m.
inträffa, att en och samma anordning, anbragt på
olika ställen, giver från varandra helt avvikande
värden. Denna skenbara inkonsekvens beror
huvudsakligen därpå, att svängningen dör ut. icke blott till
följd av dämpning på det spann, där den
impulse-rats, utan även till följd av dämpning på andra
spann, till vilka den vunnit spridning.
Spridningsmöjligheterna äro m. a. o. av största betydelse. Ett
ledningsystem, som lätt fortplantar och samtidigt
kraftigt dämpar uppstående systemsvängningar är
sålunda fördelaktigt.
Utförda försök hava visat, att stagningar,
principiellt utförda enligt figurerna 16, 17 och 18, synas
ägnade att förläna ledningssystemet sådana
egenskaper. I mån av behov kunna alltså dylika stag införas
såsom komplement till den ojämna, rationellt
genomförda bärtrådsindelningen och andra anordningar.
Ovanstående framställning gör icke anspråk på
originalitet. I vissa delar är den nämligen ett
referat av iakttagelser och undersökningar,
verkställda av ett flertal personer inom och utom landet,
Såsom ett försök till sammanfattning av alla de
faktorer, som äro bestämmande för vertikalsvängningen
och dess bekämpande, torde redogörelsen det oaktat
äga berättigande.
Bärfrekvensförbindelser på led ningar.
Av A. WESTLING.
Bärfrekvenstekniken är ingen uppfinning av idag
och tarvar ingen presentation för de ingenjörer som
ha någon beröring med interurbantelefoniens problem.
Utanför denna krets av specialister är den emeller-
tid föga känd. Först på senaste tiden har det bland
andra elektrotekniker uppstått ett visst intresse för
bärfrekvensteknikens möjligheter att skapa billiga
förbindelser för fjärrmätning, fjärrindikering, fjärr-
26
1 febr. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
