Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1936 - Föreningsmeddelanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, höll tillsammans med
Avdelningen för mekanik, Tekniska föreningen samt
Elektriska klubben i Västerås sammanträde i Västerås
fredagen den 17 januari 1936.
Sammanträdet öppnades av Svenska
elektroingenjörsföreningens ordförande, direktör Hemming Johansson,
som i ett kortare anförande uttryckte sin och
föreningens glädje över att detta gemensamma sammanträde
kommit till stånd samt förhoppningen om fortsatt
givande samarbete föreningarna emellan.
Att jämte ordföranden justera dagens protokoll
ut-sågos hrr Wallér och Thorelli.
I Svenska elektroingenjörsföreningen inträdde efter
anmälan civilingenjörerna Eskil Brenke, Sven Jansson
och Gunnar Pålsson.
Från mättransformatorkommitténs ordförande,
professor Emil Alm, hade till Svenska
elektroingenjörsföreningen ingått en skrivelse med begäran om kommitténs
upplösning, enär den fullgjort sitt uppdrag och dess
förslag till normer för mättransformatorer blivit av
föreningen i vederbörlig ordning antaget.
Föreningen beslutade att bifalla
mättransformatorkommitténs anhållan.
Byrådirektör Arvid Holmgren, en av Svenska
elektroingenjörsföreningens båda medlemmar i Svenska
teknologföreningens biblioteksnämnd, hade till SEIF:s
styrelse insänt en anhållan om att bliva befriad från detta
uppdrag på grund av bristande tid. På styrelsens
förslag beslöt föreningen att bifalla denna hans anhållan
och till hans efterträdare utse byråingenjör G.
Swedenborg i telegrafstyrelsen, vilken på styrelsens förfrågan
förklarat sig villig att åtaga sig uppdraget därest
föreningen så önskade.
Ordföranden överlämnade därefter ordet till den
förste av aftonens inledare, direktör G unn Ali Wallgren,
A.-b. Nomy, vilken behandlade ämnet "Kraftöverföring
mellan elektriska motorer och arbetsmaskiner", sett ur
mekanisk synpunkt.
Föredraganden behandlade ett flertal av de
mekaniska kopplings- och transmissionselement, som i
has-tighetsreducerande syfte äro vid industriell drift mer
eller mindre ofrånkomliga. Några allmänt användbara
lösningar finnas icke, därtill äro de praktiska
förutsättningarna alltför varierande. På tal om remdrift fäste
föredraganden uppmärksamheten på kilremmen som ett
element med stor framtid för vissa behov, och framhöll
även fördelen av spännrulle-anordningar, som borde
beaktas mer än hittills varit fallet. Elastiska kopplingar
behandlades, varvid påpekades, att en verkligt god
lösning av detta problem ännu knappast kan anses
vunnen. Även hydrauliska växlar och friktionsväxlar
berördes i samband med frågan om hastighetsreglering.
Den gamla frågan om överdimensionering av motorer
för industriellt maskineri i allmänhet gav
föredraganden anledning varna för ett okritiskt anammande av
en del maskinleverantörers uppgifter.
Sedan direktör Wallgren avslutat sitt med livliga
applåder beledsagade inledningsföredrag, överlämnades
ordet till den andre av aftonens föredragshållare,
civilingenjör Hakry Calonius, som behandlade samma ämne
sett från elektrikerns ståndpunkt.
Med utgångspunkt från den historiska utvecklingen
från allmän transmissions- till grupp- och enkeldrift
redogjorde föredraganden för de egenskaper hos den
moderna elektriska motorn, som med hänsyn till start,
hastighetsreglering och samköming äro av tongivande
betydelse. Särskilt intresse ägnades härvid den kort-
slutna induktionsmotorn, vilken som bekant under
senare tid vunnit alltjämt ökad användning.
Föredraganden behandlade även mer speciella motorer, såsom
kommutatormotorer av olika slag, samt anordningar för
samköming och hastighetsstabilisering, i vilket sammanhang
bl. a. berördes selsynsystemet samt de olika systemen
för elektrisk drift av pappersmaskiner.
Efter det med starkt bifall mottagna föredraget
frambar ordföranden till aftonens föredragshållare de
närvarandes tack samt framhöll den stora såväl tekniska
som ekonomiska betydelse, som detta
kraftöverföringsproblem innebär. Härefter vidtog en synnerligen livlig
diskussion.
Ingenjör Hansson framhöll, att någon bra och billig
koppling för kraftöverföring mellan motor och
arbetsmaskin ej finnes. Talaren omnämnde därefter
betydelsen av att fabrikanterna av arbetsmaskiner angiva den
verkligt erforderliga motorstyrkan för drift av
arbetsmaskinen, så att ej som nu vanligen är fallet, en
alltför stor motor blir installerad. Ing. Hansson framhöll
därefter vikten av att maskinerna gå så tyst som
möjligt samt omnämnde att drivmotorn för större
arbetsmaskiner numera ofta ersättes med flera mindre, vilka var
för sig ombesörja vissa arbetsmoment. Talaren angav
dessutom en del metoder för åtadkommande av
hastighetsreglering vid asynkronmotorer.
Ing. Blomkvist uttryckte sin tillfredsställelse över
att båda inledarna förordade användningen av
kortslutna motorer samt gav en del exempel på
slirkopplingar utjämnande verkan vid belastningsstötar.
Direktör Wallgren framhöll, att ett svänghjul samt
eftersläpningsmotstånd å motorn kan göra samma nytta
som slirkopplingen.
Ingenjör Hansson erinrade om egenskaperna hos de
olika motortyperna, särskilt dubbellindade rotorers, vilka
tillåta en max. startfrekvens av 80—90 pr timme, samt
framhöll belastningens art vid rullgångar m. m.
Ing. Norberg kåserade under allmän munterhet om
det stillastående inom detta område av tekniken, som
att döma av inledarnas föredrag förefanns och
konstaterade att samma problem varit uppe redan på
1890-talet, samt efterlyste, om inledarna verkligen ej hade
något gott att säga om de utvägar och möjligheter som
numera förefinnas.
Sedan direktör Wallgren och ingenjör Calonius
ingått i svaromål på ingenjör Norbergs i humoristisk form
framställda frågor och ytterligare inlägg gjorts av hrr
Norberg, Thorelli, Liljeblad och Löfgren förklarades
diskussionen avslutad.
Ordföranden framförde därefter de närvarandes tack
till deltagarna i diskussionen, varefter det av c:a 140
personer besökta sammanträdet avslutades kl. 19,40.
Under middagen, som gick av stapeln under värdskap
av Asea och Metallverken, uttryckte direktör Arthur
Lindén, Asea, sin glädje över att sammanträdet kommit till
stånd och att Västeråsborna nu kommit i tillfälle att
göra något för Svenska teknologföreningens
medlemmar samt konstaterade att det var första gången, som
Avdelningen för mekanik och Svenska
elektroingenjörsföreningen samtidigt besökte Västerås.
För Tekniska föreningen i Västerås talade dess
ordförande tekn. dr Ivar Herlitz, som uttryckte sin
tillfredsställelse över den början till direkt samarbete
mellan Svenska teknologföreningens avdelningar och
landsortsföreningarna, som anordnandet av detta
sammanträde innebar.
Direktör Hemming Johansson frambar därefter de
närvarande gästernas tack för såväl den andliga som
lekamliga spis, som kommit dem till del alltifrån
ankomsten till Västerås.
Efter en i allo angenäm samvaro avreste därefter
Stockholmsdeltagarna från Västerås kl. 23,08 medelst
ett av SVB anordnat extratåg. Ln.
36
1 febr. 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
