- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
38

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1936 - Variationsformer hos radiostörningar från elektriska apparater, av H. Norinder och R. Nordell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

värde genom den påtryckta spänningen, uppfångas
elektronstrålen av en spärrelektrod och träffar alltså
icke fluorescensskärmen eller den fotografiskt
känsliga filmen i oscillografen. Skulle man vid denna
koppling söka avgränsa störspänningen för ett visst
tidsintervall skulle detta kräva en särskild anordning.
För den händelse det begränsade intervallet rör sig
om milliondels sekunder, måste härvid mer eller
mindre komplicerade elektronrörsreläer komma till
användning.

På grund av konstruktionen hos de vid institutet
utexperimenterade katodoscillograferna kan
emellertid en betydligt enklare lösning erhållas. Man låter

Utslagsriktn.
för tidsimpuls

Maskinen var fullbelastad under proven.
Likspänningen spärrades medelst tvenne kondensatorer på
2 ^{F, en i varje ledning, varefter den passerande
störningen förstärktes. Oscillogrammet i fig. 5 visar,
hur störspänningen varierar med tiden. Som bekant
erhållas vid likströmsmaskiner två slags störningar,
dels den relativt lågfrekventa lamelltonen, dels den
högfrekventa variationen beroende på gnistan, vilken
går över mellan lamell och borste. Det är denna
senare variation, som synes på oscillogrammet.
Tidsskalan är i oscillogrammet för hastig för att
lamelltonen skall kunna framträda. En analys av kurvan
ger ett periodtal av 25 000, motsvarande 12 000 me-

Likrikt.

Avskärmad zon

Fig. 2. Principiell inkoppling för stationärt
spänningsförlopp.

‡ 0sc- Nät App.

1_L

Fig. 3. Alstring av tidsimpulsen.

Fig. 4. Principiellt kopplingsschema för
bort-silning av den 50-periodiga driftspänningen.

därvid helt enkelt störspänningen intaga
tidsspänningens plats, och störspänningen kan därför i
enlighet med vad som ovan sagts vara konstant inkopplad.
Se fig. 2! På spänningsplattorna påtryckes däremot
en impuls, som orsakar tidsavlänkningen.
Varaktigheten av denna impuls ger längden av det önskade
tidsavsnittet.

En bekvämt reglerbar tidsavlänkningsimpuls
erhålles exempelvis genom en kondensatorurladdning över
ett motstånd, se fig. 3! Vid urladdning medelst
omkastaren erhålla oscillografplattorna inom en tid
< 10—7 sek. hela kondensatorspänningen. På grund
av denna hastiga uppgång hos impulsen synes
registreringen i tidsriktningen röra sig åt endast ett håll.
Hade en impuls använts med ej försumbar
uppgångstid skulle man tydligen få en överlagring för de båda
riktningarna. Tidsskalan blir med den omnämnda
anordningen logaritmisk och endast den första delen
av skalan blir approximativt rätlinig. Den förut
omtalade avskärmningen av elektronstrålen kommer
härvid väl till pass, emedan den skärmar bort den
sista, sammanträngda delen av tidsimpulsen.

I några fall har störspänningen så hög amplitud att
den direkt kan påtryckas oscillografen. Den härför
erforderliga spänningen uppgick vid den gällande
känslighetsinställningen för de vid försöken använda
oscillograferna till 100 voit. Vid lägre störspänning
måste denna förstärkas med en aperiodisk
förstärkare. Om störningen dessutom förekommer som
överlagring hos t. e. den 50-periodiga driftspän
ningen, är det nödvändigt att medelst filter bortsila
den senare, varefter störspänningen kan
förstärkas efter behov. Fig. 4 återger ett principschema för
denna anordning. Om en överlagrad störning utgör
en blandning av flera frekvenser och den registreras
enligt fig. 4, kan filtret naturligtvis medföra en viss
distortion i kurvformen, vilken dock är lätt
beräk-ningsbar.

Olika slag av störningskällor.

1. Likströmsmaskin.

Den undersökta maskinen utgjordes av en liten
likströmsgenerator på 0,15 kW, 110 voit, lamelltal 34.

ters våglängd, under förutsättning, att variationen
vore sinusformad. Eftersom detta ej är fallet,
innehållas högre frekvenser, vilka komma upp i
rundradioområdet.

Lamelltonen har en beräknad frekvens av 760
p/s. Denna siffra erhålles också enligt
oscillogram-men i fig. 11 och 12 i det följande. Lamelltonen
framträder där tydligt beroende på avstörningen.
Högfrekvensens amplitud beräknas till 3 voit vid
maskinens poler, motsvarande effektivvärde blir dock
betydligt mindre än 2,1 voit på grund av kurvformen.
Härvid är också att märka, att generatorn ej var
kopplad till ett nät med låg impedans utan till en
koncentrerad belastning.



Fig. 5. Störniugsoscillogram
från likströmsgenerator.

Fig. C. Störniugsoscillogram från
motor för torkfläkt.

För större maskiner och följaktligen liögre
lamell-tal blir ovanstående amplitudvärde betydligt mindre.
Samtidigt ökas lamellfrekvensens och
högfrekvensens periodtal, den senare emedan brytningen sker
hastigare.

2. Motor för torkfläkt.

En liten torkfläkt med universalmotor inkopplades
till växelströmsnätet mellan fas ocli jord. Härvid
uppkommo störningar från kollektorn av i huvudsak
samma natur som i föregående fall. Den 50-periodiga

Förs t.

Os c.

38

7 mars 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free