Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1936 - Variationsformer hos radiostörningar från elektriska apparater, av H. Norinder och R. Nordell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
bruk ha en viss läkande förmåga. Apparater av
detta slag äro därför på sina håll föremål för en
trägen användning. Det har av denna anledning ett
visst intresse att medtaga en gnistinduktor i detta
sammanhang.
Att en sådan skall verka svårt störande beror dels
på den höga spänningen, i det undersökta fallet ca
15 kV, dels på den hastiga brytfrekvensen, här ca
50 brytningar per sekund. Oscillogram ha upptagits
för högspänningssidan dels med en tid sträckande sig
v v
+ 02
-qz
från en undersökt apparat uppvisade variationer med
en resonans våglängd på 2 000 m. På
uppgångsfronterna för störningsimpulserna uppträder högfrekvent
överlagring med våglängder på 30 meter. Detta ger
ytterligare förklaiing till ultraviolettapparaternas
relativt svåra störningsverkningar.
Sammanfattning.
De i det föregående behandlade fallen kunna med
avseende på karaktären hos störningen sammanföras
till likartade grupper. En första sådan utgöres av
kollektormaskiner, fallen 1, 2 och 3. Dessa avstöras
lämpligen med kondensatorer över borstarna,
varigenom högfrekvensen kortslutes. Fig. 11 och 12 visa
exempelvis oscillogram
av störningsspänningen
hos den förut
behandlade likströmsmaskinen,
då den försetts med
störningsskydd,
inkopplat enligt fig. 13.
Betrakta vi först fig. 5,
som upptagits utan
störningsskydd, och
därefter fig. 11, där den inkopplade kapaciteten
C varit 1 ^F, se vi, hur högfrekvensen
fullständigt försvunnit. Endast den relativt ofarliga
lamelltonen återstår efter kapacitetens inkoppling,
och dennas amplitud kan ytterligare nedbringas
genom att öka C, vilket framgår av fig. 12, där C utgör
4 /uF.
En annan grupp av störningar omfattar
brytningsfenomenen, här representerade av fallen 4 och 5,
samt högfrekventa störningar, fallen G, 7 och 8. Vid
anordningar hörande till denna grupp gäller det att
med kondensatorer överbrygga det ställe, där
högfrekvensen uppkommer. Härigenom bildas en väg
med lågt motstånd för högfrekvensen. Det är dock
att märka, att man i dylika fall måste beakta om
störningen fortplantas symmetriskt mellan de båda
ledningarna eller osymmetriskt mellan ledning och jord.
Som av det föregående torde framgå, bidrager en
oscillografisk registrering av de vid elektriska
apparater uppträdande störningsfenomenen att ge en
konkret uppfattning av störningsproblemet.
I den här föreliggande undersökningen lia vi icke
drivit analysen ifråga av störningsimpulserna till
gränsen för katodstråloscillografernas
prestationsför-många när det gäller hastig registrering. Man kan
utan svårighet driva upplösningen av impulserna
betydligt längre. I komplicerade störningsfall visar sig
detta av flera skäl erforderligt.
Katodstråloscillogra-fens stora användbarhet på det här behandlade
området är alltså påtaglig. Den lämnar en bekväm, enkel
och pålitlig metod för analys av även de mest
komplicerade störningsimpulser. Detta gäller för övrigt
särskilt sådana fall, när störningarna på grund av sin
utpräglat aperiodiska karaktär äro svårangripbara
med andra hjälpmedel.
J "/O^S
Fig. 11. Störningsoscillogram
från likströmsgenerator, försedd
med störningsskydd 2 X 1 /< F.
J_L
Fig. 12. Störningsoscillogram från
likströmsgenerator, försedd med
störningsskydd 2X4.» F.
över flera brytningar för att erhålla en översikt, dels
med sådan tid, att detaljerna under en brytning
framträda. I det förra fallet erhållas utslag för varje
individuell gnista, varför oscillogrammet visar en
serie vertikala streck med tidsintervall på ca 0,02
sek. Detaljerna av en brytning framgå ur fig. 10.
Urladdningen består av en typisk svängning, vars
grundfrekvens är ca 16 000. En närmare granskning
av uppgångstiden för fronten visar, att spänningen
når sitt maximivärde inom bråkdelen av en
mikrosekund. Den hastiga uppgångstiden måste alltså giva
upphov till typiska störningar inom
rundradioområdet.
7. Elektrisk ringklocka.
När elektriska ringklockor äro i funktion, uppstå
två slags störningar, hörbara i närbelägna
radiomottagare, dels ett lågfrekvent surr och dels ett
högfrekvent knaster, det senare typiskt för
gnisturladd-ningar. En ringklocka, inkopplad till ett 6 volts
batteri, visade sig exempelvis ge upphov till spänningar
över magnetspolen på flera hundra voit. För varje
brytning uppstod över spolen en unipolär impulsartad
spänning, vars varaktighet enligt oscillogrammen
endast utgjorde 1,5 ^as., dvs. motsvarande ordinära
rundradiosändares frekvens.
8. Ultraviolettapparat.
Apparater av detta slag lia åtminstone tidigare
utgjort en av de svårare störningskällorna. Detta
beror dels på den inbyggda resonanskretsen och dels
på de höga amplituderna hos störningsspänningarna,
vilka enligt mätningarna från oscillogrammen
uppgingo till omkring 10 000 voit. Störningsspänningen
Fig. 13. Anordning för avstörning
av likströmsgeneratorn.
40
4 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
