- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
43

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1936 - Frekvensanalys vid undersökning av radiostörningar, av E. T. Glas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Elektroteknik

.Ju mindre ru, dvs. ju
snabbare tillslag, desto större
amplitud för alla frekvenser.
Detta förhållande är helt
naturligt, om man gör en
jämförelse med
induktionsfeno-menen. Intressantare är, att
ju högre frekvens, desto
mera inverkar också då den
väsentligen fallande faktorn

mV
3000

2000

1000

sin x

dvs. sluttillståndets

Effekfivvärde 4,TV

50

Fig. 3.

gradvisa uppbyggande genom
frontens lutning i fig.
inverkar gynnsamt i synnerhet för
de högre frekvensernas
undertryckande. Ju mera abrupt
en impuls sätter in, desto
mera utpräglade bli särskilt
de för radiolyssningen farliga
störningarna. Alla ryckvisa
förändringar i arbetssättet
bidraga därför till att öka det
störande inflytandet.

Mätmetoder.

Det gäller att direkt eller
efter frekvenstransponering
uppmäta energien inom en
viss definierad frekvenskanal
— vanlig resonanskurva,
bandfilter med rektangulär
avskärning eller
kristallfilter. Själva mätförfarandet
erbjuder inga särskilda
svårigheter beträffande utförandet
och mätvärdenas definition.
Försöksanordningen som
sådan lämnar i stället så
mycket mera plats för
diskussion. Skall t. e.
störningen från en kvicksilverlikriktare uppmätas, så
frågas, vid vilken belastning (till amplitud och fas)
mätvärdet gäller. Belastning med omformare eller
vattenmotstånd kan sålunda inte utan vidare göras
vid sidan av normal nätbelastning. Man får
nämligen då ej längre entydiga värden och i själva
verket lägre pulsations- och störspänningar än de
normala. Det är tyvärr så, att angivandet av en viss
apparats störande förmåga måste bli ganska
svävande, om inkopplingssättet ej samtidigt definieras.
Mätning eller belastning bör helst ske via någon
definierad "normalledning". Det är i praktiken icke
alltid möjligt att inskränka sig till att tala om
"normala driftförhållanden". Frågan har ännu icke
tagits upp till behandling i allmännare
sammanhang.

Kommersiellt utformad mätapparatur finnes att
tillgå för studium av såväl det låg- som högfrekventa
frekvensområdet. Jfr härför "Rundradio och
radio-störningar". Skrifter utgivna av Svenska
teknologföreningen. nr 12, sid. 39—41. Med liknande
apparatur ha de här publicerade mätkurvorna upptagits
utan nämnvärd belastning av störningskällan (hög
ingångsimpedans).

m

200 300 400 500

2000 3000 W» 5000

p/s

Glättningsanordningen innehåller avstämda shuntar för 300, 600, 900 p/s. Katoddrosseln enpolig.
ca 0,3 mH och försedd med avstämda shuntar för 300 och 600 p/s.

Fig. 4.

Glättningsanordningen innehåller avstämda shuntar för 300, 600, 900 och 1200 p/s.
Katoddrosseln är symmetrerad och har ca 2 mH induktans.

Frekvensanalys Inom det lågfrekventa området.

I fig. 3 och 4 visas resultat vid 6-fas
kvicksilverlikriktare för belysning 2 X 220 V, vilka i båda
fallen reglerats till ett läge, där de störa så mycket
som möjligt (mätplats: likriktarstationen). Fig. 3,
som gäller ren traneformatorreglering, hänför sig
sålunda till 9/10 belastning, fig. 4, som gäller
gallerstyrning, till blott 1/5 belastning med transformatorn
kopplad för största möjliga sekundära högspänning
(största gallerutstyrning).1
Glättningsanordningar-nas utförande visas i resp. figurer, där de
frekvenser, som speciellt utfiltreras av
glättningsanordning-ens avstämda kretsar, markerats med fyllda
halvcirklar längs abskissaxeln. Analysen kan utföras
dels med mätapparat, som tillåter snabb successiv
övergång från en viss frekvenskanal till en annan,
då det emellertid blir svårt att ta upp spektrum i
detalj, dels med noggrannare, skarpt särskiljande
apparat, vars manövrering då tar jämförelsevis lång
tid i anspråk. Den här använda mätapparaten
tillhör den senare typen. När störningskällans emk

i Jfr E. T. Glas: Rundradiostörning-ar från 6-fas
kvicksilverlikriktare för belysningsnät samt störningsskyddens
utförande. Elektroteknik 1934, sid. 55—59.

1 febr. 1936

43

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free