Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1936 - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
varje överdragsstation flera förstärkare installeras, då
ett stort antal ledningar av olika slag behövas för
förbindelserna. I en koaxialkabel kan en enda förstärkare
ta hand om hela frekvensbandet upp till 1 000 kp/s, och
därför kan förstärkaren vara av en enkel konstruktion
som lämpar sig för montage på stolpar, i manhål etc.
För detta ändamål lämpar sig en nyligen framställd
återkopplad förstärkare som är mycket enkel och ger en
mycket stabil och hög förstärkning: förstärkningen
varierar med endast 0,oi dB vid en ändring av 20 V i
anodspänningen, jämfört med motsvarande ändring av
0,7 dB i en förstärkare av normal typ. Dessutom har
denna nya förstärkare mindre distortion och bättre
driftegenskaper.
Koaxialkabeln lämpar sig naturligtvis även för
bär-frekvenstelefoniförbindelser; de filter, som för
närvarande användas för att skilja de olika förbindelserna
äro emellertid lämpade endast för nu använda
frekvensband, dvs. upp till 50 kp/s. För att erhålla 200
förbindelser inom ett band på 1000 kp/s måste filtrerna ha
mycket skarpa gränsfrekvenser hela bandet igenom.
Inom varje kanal kommer talet att använda 2 500 p/s
av de 5 000 p/s som äro tillgängliga, vilket ger endast
mycket liten marginal mellan kanalerna. Det är därför
troligt, att man för dessa höga frekvenser måste
använda nya filter, där piezo-elektriska kristaller ingå som
element. Dessa kristaller kunna som bekant slipas så
att de ha en mycket skarpt bestämd resonansfrekvens,
och kunna därför ge åt filtren en hittills ouppnådd
selektivitet. san.
Talhytt med absorberande väggar. En ny typ av
talhytt, byggd så, att den skall absorbera yttre buller i
stället för att avstänga det, har konstruerats av en
amerikansk firma. Tillämpningen av den akustiska
absorptionsprincipen på en talhytt är visserligen ny,
men den har tidigare använts i flygplan, förarhytten på
lastbilar, konsertsalar osv.
I den nya talhytten äro de inre väggarna försedda
med perforerade metallplattor, som på baksidan äro
betäckta med balsamylle. Den perforerade metallplåten
kan lätt tvättas, och dess konstruktion hindrar att man
kluddar ned den med blyertsanteckningar. Märkligt är
att talhytten inte har någon dörr. Tillverkaren anser
detta möjligt därför att den ljudabsorberande
beläggningen dödar yttre buller mera effektivt än en stängd
dörr, och den talandes röst hörs inte heller utanför
hytten. Talhytten är mycket lämplig som telefonhytt
i bullersamma lokaler, såsom stålverk, stansnings- och
pressningsavdelningar i verkstäder etc. säll.
Radiorör med metalliskt vakuumhölje är icke någon
direkt nyhet; redan våren 1933 lancerade
Marconi-bola-get de s. k. Catkin-rören, i vilka en kopparcylinder
samtidigt utgör anod och vägg mot atmosfären. Endast den
lilla del av glasballongen, i vilken tilledningarna äro
insmälta, har bibehållits.
Under föregående år hava emellertid flera av
Förenta staternas rörfabrikanter med RCA i spetsen börjat
serietillverkning av metallrör efter delvis nya riktlinjer.
Rören hava synnerligen blygsamma dimensioner — se
bilden — men uppvisa trots litenheten goda elektriska
egenskaper, även ur effektsynpunkt. Tack vare den
ringa storleken, det svartfärgade höljet och den höga
yttemperatur, som kan tillåtas, blir nämligen den
relativa värmestrålningen från metallrör avsevärt högre
än från rör med glasballong. Den ofrånkomliga
glas-isolationen är nedbringad till det minsta möjliga: små
"rörnitar" av glas kring tilledningarna.
Man har nedlagt mycket arbete för att få fram en
legering, lämplig för sammansvetsning med detta glas.
Vid General Electrics laboratorier har detta arbete
resulterat i en legering av järn, nickel och kobolt,
benämnd Fernico, som visat sig motsvara mycket högt
Fig. 1. Två metallrör, det stående en slutpentod och det liggande en heptod.
ställda krav. Längdutvidgningskoefficienterna för
Fernico och ett visst specialglas sammanfalla mycket nära
från rumstemperatur och upp till -f 550 °C, och
legeringen låter sig hermetiskt tätt sammansvetsas med
såväl detta glas som med metallrörens stålballong.
Det vill trots allt synas som om föret i portgången
vore rätt dåligt för metallrörstillverkningen. Den
nödvändigtvis minutiösa uppbyggnaden av elektroderna
samt evakueringen lära bjuda allvarliga svårigheter. En
visuell kontroll av rörens inre är möjlig endast med
hjälp av röntgenstrålar, en metod som beräknas draga
en kostnad av 9 cent per rör. Rykten om 50-procentig
kassation vid serieframställning av metallrör tala ju
också starkt för, att konstruktionen ej helt lämnat
experimentstadiet. g.
The San Francisco-Oakland Bay Bridge Construction
Radiotelephonè System är den välklingande benämningen
på ett radiotelefonnät, som kommit till användning vid
det pågående arbetet med en 13 km läng gatubro, som
skall sammanbinda de namngivna städerna.
Nätet består av 34 stationer med såväl sändare som
mottagare. Flertalet av apparaterna äro installerade på
de under uppbyggnad varande bropelarna ute i viken
samt på de tolv, med egna blandningsverk försedda
pråmar, som förse arbetsplatserna med betong.
Anläggningen arbetar med våglängder mellan 5 och
7 m, alltså ultrakorta vågor med utbredning av optisk
karaktär. De relativt små avstånden och den öppna
"terrängen" innebära emellertid goda
fortplantningsmöjligheter för dessa vågor.
Apparaterna äro icke konstruerade för samtidig
sändning och mottagning, vilket skulle medfört bl. a. dubbla
antenner och därmed förknippade utrymmes- och
reflexionsproblem. De av stationerna, som äro uppställda
i det fria, anslutas i viloläge till högtalare, vilka
utsända de inkommande anropen.
Anläggningen har fungerat över förväntan väl, och
samtalsfrekvensen är högst intensiv: inom en av de
fyra trafikgrupper, vari nätet är indelat, hava över 1 000
samtal per dygn registrerats.
På tal om denna broanläggning kan nämnas, att de i
två plan anordnade körbanorna nattetid skola upplysas
av natriumlampor om sammanlagt 8 mill. lumen. Den
övre, för hastigare trafik avsedda körbanans lampor
producera vardera 10 000 lumen, medan den undre
körbanan får nöja sig med 6 000 lumen per ljuspunkt, g.
Antalet rundradiomottagare i olika länder ligger inom
följande gränser (1935):
över 25 mill.: Förenta staterna.
1—10 mill.: England, Frankrike, Japan,
Sovjetryssland, Tyskland.
0,5—1 mill.: Argentina, Australien, Belgien, Danmark,
Holland, Rumänien, Spanien, Sverige, Tjeckoslovakien.
100 000—500 000: Brasilien, Bulgarien, Finland,
Italien, Kina, Mexico, Norge, Polen, Schweiz, Ungern.
7 maks 1936
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
