Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1936 - Kraftöverföring mellan elektriska motorer och arbetsmaskiner, av H. T. Calonius - Insänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
Samköming av motorer.
Till slut några ord om samköming, dvs.
flermotor-eller sektionsdrift.
I de fall — exempelvis vid verktygs- och
träbearbetningsmaskiner, där en fordran på synkronism eller ett
konstant förhållande mellan hastigheterna på de olika
motorerna ej förekommer, innebär samkörningen
såsom sådan ej något motorproblem. Absolut
synkronism vid flermotordrift, vilken fordras exempelvis vid
en rotationstryckpress, där registret, dvs. den till tid
och läge absolut bestämda kontakten mellan ett antal
tryckvalsar och papperet — framför allt vid
färgtryck — måste vara exakt, uppfylles, om en mekanisk
axel kopplas mellan samtliga enheter. Detta
utförande har använts och användes alltjämt för drift av
tryckpressar och kan kompletteras med anordningar
för belastningsutjämning. Då synkrongång mellan
motorerna erfordras, kan det synas ligga nära till
hands att använda synkronmaskiner för driften. Mot
detta talar dock förutom synkronmotorns
startegenskaper — som möjligen utan allt för stora svårigheter
skulle kunna lämpas för ändamålet — att en
vidsträckt hastighetsreglering är nödvändig. Denna
fordran för till likströmsmaskiner eller — för
undvikande av omformning, då distributionen i regel
sker som trefasström för de effektbehov, som här
komma ifråga — till kommutatormotorer. För att
ersätta den mekaniska axeln kommer det s. k.
selsyn-systemet till användning. Selsynsystemet —
benämningen kommer från Amerika: selsyn förkortning av
self synchronous — består av två eller flera
släpringade asynkronmotorer, primärt kopplade till nätet,
sekundärt direkt hopkopplade utan yttre nollpunkt.
Ett sådant selsynsystem har ej något eget
vridmoment, däremot sträva rotorerna att inställa sig i och
behålla ett sådant läge, att de i desamma inducerade
spänningarna motverka varandra och följaktligen ej
giva upphov till strömmar i sekundärlindningen.
Vrides en rotor, följa de övriga med. Selsyn-systemets
första användning var också för signaländamål. Det
moment, som kan överföras, är givetvis beroende på
selsvnmaskinernas storlek och konstruktion.
Maximalmomentet motsvarar en normal asynkronmotors
av samma storlek och poltal. Momentet växer med
rotorvridningen från noll till maximivärdet efter en
sinuskurva. För små vinklar kan momentet sålunda
anses proportionellt mot vinkeln. Selsynmaskinerna
direktkopplas till de reglerbara drivmotorerna och ge
en stel förbindning mellan dessa — en elektrisk axel
helt motsvarande den mekaniska förbindning, den har
att ersätta. Med reläanordningar kan den vid ojämn
belastning mellan selsynmaskinerna gående effekten
utregleras och överföras till resp. drivmotor.
Samköming mellan ett flertal motorer förekommer
vidare, där ej synkronism men väl ett bestämt och
inställbart hastighetsförhållande mellan de olika
motorerna fordras. Det mest typiska och hittills oftast
förekommande driftfallet med sådan reglering
uppvisar pappersmaskinen, men gälla samma
förhållanden även för kontinuerliga tråd- och bandvalsverk.
För sektionsdrifter för pappersmaskiner har
differentialregleringssystemet helt slagit igenom. Vid detta
system placeras mellan den ledande motorn och de
övriga differential-anordningar, exempelvis
differentialväxlar, vilkas ena sida drives från ledarmotorn och den
andra över koniska remskivor från sektionsmotorn.
Den koniska remväxeln erfordras för inställningen
av den relativa hastigheten mellan sektionerna
motsvarande sträckningen i pappersbanan. Till
differentialväxelns tredje element, differentialhuset, kopplas
regleringsorganet för sektionsmotorn — vid likström
ett shuntmotstånd, vid kommutatormotorer deras
borstbrygga. För differentialväxeln gäller sambandet
att differentialhusets hastighet är lika med halva
skillnaden mellan de ingående axlarnas hastighet. Äro
dessa hastigheter ej exakt lika, roterar huset, och
regleringsorganet träder därmed i funktion, vilket
inträffar för även den minsta hastighetsskillnad.
Reg-lerorganet är kopplat så, att den rätta hastigheten
återställes. Differentialväxeln kan utbytas mot andra
organ med liknande funktion, t. e. en dubbelmatad
induktionsmotor eller en reaktions-motor med vridbar
stator. Ledarmotorn ersattes då av en styrfrekvens
matande statorn — rotorn drives från
sektionsmotorn med en hastighet lika med statorfältets
rotationshastighet. Avviker sektionsmotorns och därmed
rotorns hastighet från den som motsvarar
ledar-frekvensen, uppstår ett vridmoment, som vrider
statorn, vilken i sin tur är mekaniskt kopplad till
sektionsmotorns reglerorgan — shuntmotstånd,
borstbrygga e. d.
För kontinuerliga valsverk har även sektionsdrift
med differentialreglering kommit till utförande. På
grund av den relativt korta arbetsperioden är
användandet av en snabbregulator för varje motor att
föredraga för dessa drifter.
Genom den elektriska motorns flexibilitet ifråga
om start och driftegenskaper underlättas och
förenklas kraftöverföringen till arbetsmaskinen.
Start-egenskaperna kunna avpassas så, att hopkopplingen
med arbetsmaskinen förenklas, driftegenskaperna
kunna läggas så att motorn ifråga om hastighet och
moment direkt eller genom påverkan av
handmanöv-rerade eller automatiska reglerapparater, eventuellt
snabbregulatorer, anpassar sig till arbetsmaskinens
under arbetsproceduren varierade behov. Genom
uppdelning av drivkraften och anbringande av densamma
direkt till den del av arbetsmaskinen där den
erfordras, kan arbetsmaskinen förenklas och förbilligas.
Genom tryckknappsmanövrering och liknande
kon-trollanordningar eller automatisering av
manöverorganen erhålles ett driftsäkert och lättskött
manöversystem, knappast möjligt att nå på andra vägar.
Genom kombination av motorer med reglerbar hastighet
med mekaniska omläggbara utväxlingsanordningar
kan maskineriet ekonomiskt utnyttjas inom stora
regleringsområden även vid varierande moment.
Hastighetsreglering vid trefasdistribution kan erhållas
utan omformning inom de största regleringsområden
som ifrågakomma.
INSÄNT
Vertikalsvängningar på kontaktledningar
ännu en gång.
Herr Redaktör.
I anledning av civilingenjör Th. Thelanders
bemötande av undertecknads påpekanden angående
betydelsen av den longitudinella vindkomposanten vid för-
62
4 april 1936
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
