Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1936 - Trådbussen og dens betydning i konkurranse med sporvei og kraftbusser, av Fr. Jacobsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör: JULIUS KÖRNER
UTSIVC.N av SVENSKA TC.ftNOLOGFgRENIMOe.rs.
INNEHÅLL: Trådbussen og dens betydning i konkurranse med sporvei og kraftbusser, av Fr. Jacobsen.
Katodstråleoscillografen, av Carl v. Sivers. — Den svenska elektroindustrien under 1935, av H. Nyström.
Insänt. Notiser. — Föreningsmeddelanden.
Trådbussen og dens betydning i konkurranse
med sporvei og kraftbusser.
Av FR. JACOBSEN.
Vid Svenska elektroingenjörsföreningens
sammanträde den 21 febr. 1936 höll prof.
Fr. Jacobsen från Norges tekniska
högskola nedan återgivna föredrag. Ämnet har
sedan flera år tillbaka tilldragit sig växande
intresse inom vårt lands
kommunikationstekniska kretsar och bl. a. diskuterats inom
Svenska spårvägsföreningen. Det torde
därför kunna betraktas endast som en
tidsfråga, när dylika anläggningar komma att
vinna insteg även hos oss.
Innledning.
Prinsippet å benytte elektrisk energi, som tas
fra 2 kontaktledninger, til fremdrift av et
kjöre-töi, som ikke går på skinner, er gammelkjent, og
det er over 50 år siden det förste kjöretöi, bygget
efter dette prinsipp, blev satt i drift.
Det var såvidt jeg vet, en vogn, som blev bygget
av Siemens og Halske i 1882 og som blev kjört i noen
måneder på en strekning i Charlottenburg (Berlin—
Halensee), fig. 1.
Noe mere fullkomne var de "skinnelöse elektriske
baner", som den tyske ingeniör Max Schiemann i
Dresden bygget i årene 1901—1911. (Utenom
Stor-britannia var det ialt ca. 33 linjer, hvorav 1 i Norge,
den "skinnelöse" i Drammen).
Men de allerfleste av disse blev nedlagt eller
om-bygget efter noen års forlöp. Anlegget i Drammen
tör være et av de få, som har vært i drift hele tiden.
I England gikk Bradford i 1911 til anvendelsen av
skinnelöse baner, og systemet blev her utviklet videre.
Også i Italia og i Österrike var der för krigen endel
skinnelöse elektriske baneanlegg.
Når disse anlegg ikke viste sig å opfylle
forvent-ningene eller ikke kunde konkurrere med
skinnekjöre-töier, så var det vesentlig fordi gater og veier
den-gang var i en dårlig forfatning, og dernest fordi man
ikke kjente bruken av luftgummiringer for tyngre
kjöretöier.
Rystelsene, som var en uundgåelig fölge av dårlige
veier og av anvendelsen av massive ringer, blev for
store både for passasjerer og vognmaterial.
Men for omkring 7—8 år siden dukket trådbussen
op pånytt i en helt möderne skikkelse, og siden har
den hatt en rivende utvikling, særlig i England, U. S.
A. og i de britiske dominions og kolonier.
Spesiellt interessant er det å legge merke til at
London Passenger Transport Board, som driver alle
undergrunnsbaner og alle sporveis- og busslinjer i
London og forsteder og som har erfaring med
möderne trådbussdrift fra 1931, i 1934 besluttet å bygge
om vel av sitt elektriske sporveisnett — eller ca.
265 km — til trådbussdrift.
Til de 63 trådbusser, som har vært i drift fra 1931,
bestilte E. P. T. B. våren 1935 120 stk., som kom i
drift i oktober samme år, og i august 1935 bestiltes
300 trådbusser på et brett og endelig i desember 1935
igjen 270 trådbusser. Når disse i löpet av 1936 er
levert, vil der i London alene være 753 trådbusser i
drift,
L. P. T. B. planlegger dessuten trådbussdrift også
på flere linjer og har sökt om konsesjon herpå,
Også i Italia, Belgia og Frankrike er der bygget en
rekke möderne trådöussanlegg.
I Kappstaden blev nylig 50 trådbusser satt i drift,
og også i andre byer i Afrika og i Asia og Australia er
der i de siste år innfört trådbussdrift i ganske stor
ut-strekning.
Tyskland — som oprinnelig var foregangslandet på
Fig. 1. Trådbuss ved Kurfürstendamm 1882.
2 maj 1936. häfte 5
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
