- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
86

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. Maj 1936 - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

En dylik
kaskadtransformator av General Electrics
tillverkning visas i fig. 3. De
olika deltransformatorerna äro
inbyggda i porslinscylindrar,
vilka i övrigt kunna fyllas med
olja eller pyranol.
Material-och utrymmesbesparingen vid
denna konstruktion belyses av
uppgiften, att en 220 kV
transformator av äldre typ väger
komplett 11 ton mot 3,5 ton
för kaskadtypen, vars
golvutrymme utgör endast omkring
25 % och höjd 80 % av den
förras. (General Electric
Re-view, febr. 1936.)

Expansionsbrytarens
utveckling. I ETZ för den 5 mars
redogör L. Heinemeyer i en
uppsats "Spitzenleistungen im
Bau von Expansionsschaltern"
för de senaste årens
utveckling på detta område,
företrädesvis med hänsyn till framstegen inom SSW.

Frän början ställde man närmast som mål att skapa
en brytare, som skulle ersätta mindre och medelstora
högeffekt-oljebrytare upp till 400 MVA bryteffekt vid
spänningar under 20 kV. År 1931 upptogs försöksarbete
på brytare upp till 30 kV med vatten som släckmedel,
varvid vissa svårigheter uppträdde, som dock genom
nya konstruktiva uppslag bemästrades. I själva verket
har det visat sig, att vatten som släckmedel är idealiskt
då det gäller hanterande av stora strömstyrkor, enär
den specifika gasutvecklingen utgör endast Vt à V10
av motsvarande för olja. Vidst. figur klarlägger
synnerligen tydligt omfattningen av de gjorda framstegen:
till vänster en 400 MVA oljebrytare av årgång 1928, till
höger en 600 MVA expansionsbrytare 1935.

Försöken med brytare för 30 kV, so msynes bereda
de största svårigheterna, enär för höga bryteffekter
strömstyrkan blir relativt stor, samtidigt som spänningen

Fig. 1.

ligger vid en gräns, som nödvändiggör särskilt beaktande
av högspänningsfenomen, ledde till en helt ny
konstruktionsprincip. Man fann nämligen förmånligt att
anordna in- och urkoppling genom skilda organ. Medan
brytning självfallet sker i expansionskammaren,
verkställes inkopplingen genom en särskild strömställare,
varigenom brytkammaren och dess isolation skonas från
påkänningar av ljusbågen vid inkoppling, för vilken
den är konstruktivt mindre väl lämpad.

Bärfrekvenslelefoni på selektortelefonledning. En
intressant anläggning har nyligen utförts av
Telefonaktiebolaget L. M. Ericsson för järnvägsbolaget Caminos de

Hierro del Norte de Espana, vilket är det största i
Spanien. Stamlinjen i bolagets järnvägsnät utgöres av
en Y-formad bansträcka Madrid—Leon—Miranda med
knutpunkt i Venta de Banos. Längs dessa sträckor
funnos elektortelefonanläggningar av Western Electrics
system, vilka emellertid med tiden blivit mycket starkt
utnyttjade. Det blev dessutom nödvändigt att ha
direkta förbindelser mellan huvudstationerna Léon,
Miranda och Madrid, och det visade sig då, att det
enklaste sättet att åstadkomma dessa förbindelser var att
införa en bärfrekvensförbindelse över
selektortelefon-ledningarna.

Järnvägsbolaget beslöt då att anskaffa en
bärfre-kvenstelefonianläggning av Ericssons enkanalsystem,
omfattande tre ändstationsstativ i Madrid, Leon och
Miranda, ett mellanförstärkarestativ i Venta de Banos
samt ett sjuttiotal selektorfilter, vilka äro avsedda att.
placeras vid alla selektorgrenledningar längs linjerna
för att åtskilja den högfrekventa
bärfrekvensförbindelsen och den lågfrekventa selektortelefonförbindelsen.
En dylik anläggning finnes f. ö. installerad i Sverige på
Statens järnvägars linje Ånge—Vännäs.
Bärfrekvens-systemet är av Ericssons standardtyp och använder
olika bärfrekvens i de båda transmissionsriktningarna.
Sålunda utsändes 10 000 p/s från Léon och Miranda,
medan dessa platser motta 5 000 p/s från Madrid.
Trafikintensiteten är icke så stor att Léon och Miranda
samtidigt behöva utväxla samtal med Madrid, och det
har därför ej varit nödvändigt att ha separata
förbindelser Madrid—Leön och Madrid—Miranda, utan
anläggningen utfördes så att Madrid samtidigt kommer i
förbindelse med både Leön och Miranda. Emellertid har
man för att få selektivt anrop infört den anordningen,
att Madrid ringer Leön med en signal och Miranda med
två signaler. Genom en lämplig anordning av
filterutrustningen har man ernått att Leön och Miranda
hopkopplats endast genom högfrekvens, så att ingen
lågfrekvent överhörning uppstår mellan
selektortelefon-systemen.

De mätningar som utförts på de färdiga
förbindelserna ha visat, att filtrens tillsatsdämpning ligger väl
inom garantierna, vilka tilläto en dämpningsökning av
maximalt 0,03 neper per selektorfilter för tonfrekvens.
Vid 1 000 p/s är restdämpningen, inklusive samtliga
filter, 2,7 neper för Madrid—Leön och 3 neper för
Madrid—Miranda. Tillsatsdämpningen för 5 000 p/s
bärfrekvensen är ca 0,015 neper och för bärfrekvensen
10 000 p/s mindre än 0,oi neper per selektorfilter.
Änd-stativen ha automatisk nivåreglering, varigenom
dämpningsökningen på linjen kan vara 1 neper utan att,
rest-dämpniugsökningen för bärfrekvensförbindelsen
överstiger 0,O5 neper.

Förbindelserna togos i bruk i mitten av november
1935 och ha på ett synnerligen tillfredsställande sätt
fyllt de uppställda önskemålen beträffande
driftsäkerhet, god talkvalitet och låg störningsnivå; denna senare
är mycket lägre än för den lågfrekventa
selektorled-ningen. En kalkyl har visat att om de nya
förbindelserna skulle ha erhållits genom uppläggning av nya
kopparledningar på de befintliga stolparna, detta skulle
ha dragit en kostnad av 3 à 4 gånger kostnaden för
bärfrekvensanläggningen. sah.

Cheftelefon av ny typ. I sina cheftelefoner använder
Siemens ett talstyrt relä för att förhindra akustisk
återkoppling. Till sitt arbetssätt liknar reläet ett
polariserat relä och inkopplar mikrofonen när det talas i den,
men urkopplar den när svaret inkommer, för att i stället
inkoppla högtalaren. Omkopplingen sker
utomordentligt snabbt och tar endast 0,008—0,2 s.

I cheftelefonens äldre utförande användes en normal
radiohögtalare, som uppställdes på bordet eller
monterades på väggen. Det visade sig emellertid att en

80

2 maj 1030

Fig. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free