Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1936 - Principiella synpunkter rörande kostnadsfördelning vid elektrisk kraftdistribution, av N. Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ELEKTROTEKNIK
Redaktör. JULIUS KÖRNER
OTSIVCN AV »VENSKA TE.KNOLOGFÖBCNtrtQC.rs .
INNEHÅLL: Principiella synpunkter rörande kostnadsfördelning vid elektrisk kraftdistribution, av N. Helleberg.
— Operatorräkning efter olika metoder, av E. T. Glas. — Notiser. — Föreningsmeddelanden.
Principiella synpunkter rörande
kostnadsfördel ning vid elektrisk kraftdistribution.
Av N. HELLEBERG.
Inledning.
Uppgiften att på konsumenterna fördela ett
elektriskt kraftsystems kostnader har ännu icke fått
någon slutgiltig lösning. Det är tvärtom så, att nästan
varje teoretisk framställning i ämnet kommer med
helt nya fördelningsprinciper, så att man för
närvarande har en tämligen omfattande samling av
lösningsförslag att välja på.
Förekomsten av en mångfald lösningar till ett
problem behöver icke i och för sig medföra
förvirring, om man blott håller reda på de för varje
särskild lösning gällande förutsättningarna. De olika
resultaten kunna bero på olika grader av
approximation eller uppkomma genom att problemet behandlas
från olika synpunkter. Men om orsaken i realiteten
är, att skilda syftemål föreligga, allt under det att
saken framställes så, som om alla lösningar avsåge
ett och samma mål, uppstår ofrånkomligen förvirring.
Omöjligheten att ernå enighet om
kostnadsfördelningen vid elektrisk kraftdistribution torde till
största delen bero på dylik oklarhet om syftemål och
utgångspunkter.
Med hänsyn till gängse språkbruk och de
associationer, som ordet giver, hänger kostnadsfördelning
på det närmaste samman med begreppet
självkostnad. Om prissättningen av elektrisk kraft och andra
nyttigheter på numera vanligt sätt betraktas som en
avvägning mellan å ena sidan självkostnaderna, å
andra sidan marknadsförhållandena, så råder det ingen
tvekan om att kostnadsfördelningen från början hör
samman med självkostnadssidan. Flertalet
undersökningar av frågan torde också igångsättas i den
avsikten, att konsumenterna skola påföras just de
kostnader, som deras respektive belastningar
förorsaka eller dylikt. Men detta självkostnadssyfte
fullföljes aldrig konsekvent. Vid de fortsatta
fördelningsberäkningarna framträda alltid synpunkter och
överväganden av annat slag, och dessa få i stor
utsträckning fälla utslaget ifråga om kostnadernas
ut-placering på konsumenterna, antingen därför att de
framstå som riktigare än de stränga
självkostnads-resonemangen eller därför att de leda till resultat på
bekvämare sätt eller överhuvudtaget därför att de i
ena eller andra avseendet ge en mer tilltalande och
lämplig lösning.
Av en självkostnadsmässig fördelning bör man
rimligtvis fordra, att den skall vara baserad på reella
orsakssammanhang mellan belastningar och
kostnader. En sådan precisering av självkostnadssyftet
göres emellertid aldrig och ännu mindre förekommer
någon kontroll på det konsekventa fullföljandet.
Undersöker man de olika fördelningsteorierna med
avseende på beaktandet av verkliga samband, är det
lätt att visa, hurusom de i stor utsträckning äro
influerade av andra syftemål. De viktigaste av dessa
kunna schematiskt angivas på följande sätt.
A. Rättvisesyftet. Generellt sett framstår den
självkostnadsmässiga fördelningen som objektivt
rättvis. Men vid detaljutformningen av
fördelningsmetoderna framträda ofta vissa direkt ur
rättsmedvetandet hämtade synpunkter rörande vad som är
rättvist och skäligt, och fördelningen rättas i stället
efter dem. Rättvisan blir ett självständigt
fördelningssyfte.
B. Praktisk lämplighet. De teoretiska
fördelningsresonemangen anpassas i stor utsträckning efter de
praktiska förutsättningar ifråga om
belastningsuppmätning, taxesystem etc., som föreligga vid verkliga
eller tänkta tillämpningsfall. Detta innebär, att
avvägningen med marknadsförhållandena delvis
inbe-gripes i kostnadsfördelningen.
C. Ben matematiska synpunkten. Lösningens
matematiska exakthet och form bli ofta självändamål,
vilka påverka valet av fördelningsprinciper. Det
förekommer exempelvis, att en eller annan
fördel-ningsgrund tillgripes uteslutande därför, att den
möjliggör en exakt beräkning.
Ovanstående syftemål och flera till bliva, blandade
i olika proportioner, medbestämmande vid
kostnadsfördelningen, och de äro dessutom i sig själva
mångtydiga och subjektiva. Av rättvisesynpunkter finns
det exempelvis ett stort antal lika "behjärtansvärda",
vilka delvis strida mot varandra och icke kunna
tillgodoses samtidigt. Det är under sådana förhållanden
knappast ägnat att förvåna, att de resulterande
fördelningsmetoderna bli olika.
4 juli 1936. häfte 7
89
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
