Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1936 - Principiella synpunkter rörande kostnadsfördelning vid elektrisk kraftdistribution, av N. Helleberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
lik. Men dessa faktorers inverkan är skäligen
svårbestämd och i varje fall obetydlig relativt den
principiella osäkerhet, som förefinnes redan beträffande in
flytandet av utnyttningstiden.
Om delbelastningarna varierade fullkomligt
regellöst relativt varandra, skulle
sammanlagringsfakto-rerna tillnärmelsevis bestämmas av linjen OQ i fig. 4.
Normalt är emellertid kraftuttagningen koncentrerad
till dagtid, vintertid etc., vilket försämrar utjäni-
Fig. 4.
ningen. Man får ’ därför i stället en kurva som f.
Denna är bestämd av punkterna O och Q samt
kostnadstäckningsvillkoret, vilket i detta fall innebär
detsamma som att kurvan skall ge den rätta
medelsam-manlagringen. I övrigt är kurvan godtycklig,
bortsett från rent allmänna krav på formen. Med hänsyn
till kostnadstäckningen måste den ligga ovanför den
av medelutnyttningstid och medelsammanlagring
bestämda punkten P. Genom att ersätta den med räta
linjer och multiplicera alla ordinator med
anläggningens kostnad pr kW kommer man till
maximaltaxor av tidigare angivet slag. En enda ersättande
linje måste gå genom P, och lägger man den
dessutom genom Q, kan motsvarande taxa, K kr/kW + k
öre/kWh, beräknas medelst två ekvationer.1
Den praktiska prissättningen vid stordistribution
uppvisar påtaglig korrespondens med de ovan
angivna synpunkterna. Vid debitering enligt enhetlig
maximaltaxa göres sålunda i regel icke någon
skillnad för maximieffekten infallande under vinter eller
sommar o. d. Genom minimieffektbestämmelser
m. m. beaktas de fasta kostnadernas principiella
beroende av dimensioneringsåtgärderna.
Energiavgifter ingå ofta i taxorna i långt större proportion än
vad som motsvarar utnyttningstidens inverkan på
produktionskostnaderna, vilket måste tolkas som ett
beaktande av sammanlagringens variation med
utnyttningstiden enligt den i fig. 4 antydda lösningen.
Även i de fördelningsberäkningar, som utfördes av
taxekommittén, tillämpades
sammanlagringsbedöm-ning med ledning av utnyttningstiden ehuru i
kombination med gruppberäkningar av olika slag.
Majoriteten räknade — delvis på basis av utförda mätningar
— med en primär sammanlagring mellan
"landsbygdsbelastningarna’’ inbördes och därefter mellan
dem och övrig belastning-. Minoriteten åter använde
i Använt som exakt fördelningrsmetod av W. J. Greene,
Electrical World, 1925, sid. 947.
98
en metod, som innebär gruppindelning efter
anslutningen till olika nätsystem. Sammanlagringen i ett
av systemen, t. e. sekundärstationerna, anses därvid
ske mellan de direkt från detta uttagna
konsument-belastningarna och de redan sammanlagrade
belastningarna från de efterföljande anläggningarna, dvs.
sekundärlinjerna. Bakom ligger tydligen en
rättvisesynpunkt: när uteslutande de konsumenter, som
utnyttja sekundärlinjerna, skola betala kostnaderna
för dessa och för kraftförluster däri. förefaller det
skäligt, att de även ensamma få tillgodoräkna sig
den effektutjämning, som sker i samma system.
Följden blir emellertid, att eljest likartade belastningar
påföras väsentligt olika andelar av exempelvis
produktionskostnaderna, om de äro anslutna till olika
system, och detta har knappast något reellt
underlag. Ur självkostnadssynpunkt är det otvivelaktigt
riktigast, att sammanlagringen alltid anses ske
direkt mellan konsumentbelastningarna, omräknade
enbart med hänsyn till kraftförluster.
Kostnadsfördelningens praktiska användning.
Självkostnaderna äro avgörande för prissättningen
av elektrisk kraft i så måtto, som total
kostnadstäckning i första hand måste eftersträvas. Dessutom
påverka självkostnaderna i viss utsträckning
krafttaxornas form. Men ifråga om den praktiskt
till-lämpade kostnadsfördelningen är otvivelaktigt det
affärsmässiga beaktandet av marknadsförhållandena
i sista hand avgörande, låt vara att avvikelserna från
en självkostnadsmässig prissättning icke böra och
icke behöva bli alltför stora. Det kan under sådana
omständigheter vara tveksamt, vilket mål som bör
uppställas för en fördelningsteori. Representera icke
de befintliga fördelningsmetoderna en allsidigare
behandling av problemet än en snävt
självkostnads-mässigt inriktad teori?
Det förhåller sig knappast så. I den mån de
förefintliga fördelningsmetoderna verkligen äro avsedda
eller utnyttjade för praktiska ändamål, böra de ses i
samband med den omständigheten, att slagordet
"självkostnadspris" fortfarande spelar en stor roll vid
elektrisk kraftdistribution liksom inom annan
ekonomisk verksamhet. En självkostnadsdebitering
framstår för många som idealet ur moralisk och ibland
även ur juridisk synpunkt. På grund härav kan det
befinnas önskvärt, att den verkliga prissättningen
skall kunna visas vara självkostnadsmässig eller
åtminstone rättvis, trote att den i realiteten är betingad
av andra hänsyn. Härför duga icke de strängt
själv-kostnadsteoretiska resonemangen men väl de på
subjektiva rättviseprinciper och kautschukförfaranden
uppbyggda teorierna, som givas sken av att vara
konsekvent baserade på självkostnadssyftet. Härav
torde väl delvis dessa teoriers blomstring kunna
förklaras.
Principiellt sett borde saken naturligtvis angripas
från andra hållet: man borde göra en ärlig
självkostnadsberäkning men söka bortarbeta en olämplig
överskattning av självkostnadsdebiteringen och få
affärsmässigheten erkänd som fullt "legitim" grund för
prissättningen. Detta betraktelsesätt torde även
vara på väg att vinna insteg. På grund av dels de
stora fasta kostnaderna, dels de specifika
kostnadernas starka sjunkande med anläggningsstorleken är
4 juli 1936
/ J 4 s 6 7*/ooo f/m.
//c/
[-Sosnrrjorj/ojr/ngsfoÆ/or-/.0-]
{+Sosnrrjorj/ojr/ngsfoÆ/or-
/.0+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
