- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1936. Elektroteknik /
112

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. Juli 1936 - Beräkning av passiva linjära impedansnät medelst frekvenstransformationer, av Torbern Laurent

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift



-tO-



J»C,

/ffZ.

Fig. 6. Frekvenstransformation
av en filterkedja med
direktfunktioner.

trycken æmb, comd, wmm och comn, kunna vi med
respektive kurvor (se fig. 3) rent grafiskt överföra
dämpningen ß till direkta funktioner av co såsom fig.
4 C—F visar. Enligt tabellen fig. 2 kommer
upplösningen av reaktanserna jWL och 1 /jWC att medföra
de under resp. dämpningskurvor schematiskt visade
dämpningskorrigerande näten.

Exempel 2. Fasvridande nät.

Fig. 5 A visar schematiskt ett korsnät, bestående
av reaktanser jWL och 1/jWC. Även här innebär
den gemensamma frekvensfunktionen W i
reaktanserna ingen inskränkning, enär detta är ett villkor för
reell och frekvensoberoende karakteristik. Beräknar
nian nätets fasvridning såsom funktion av W, erhålles
den i fig. 5 B visade kurvan. Enligt
svmmetriteore-met blir även denna symmetrisk med avseende på
W — 0, men med ombytt tecken för negativa W. På
samma sätt som i exempel 1 överföra vi
fasvridningen till direkta funktioner av
co och erhålla då kurvorna fig. 5 C—F.
Efter upplösningen av reaktanserna jWL
och 1 IjWC erhållas de under resp. kurvor
schematiskt visade näten.

skaperna och
konstruktionen hos vissa
komplicerade nät med hjälp av ett
enklare impedansnät och
dess egenskaper, där æ
utbytts mot W. Denna
omvandlingsmetod har fått
benämningen
frekvens-transformation.

Exempel 4. Varför
bygger man bandpassfilter?
Detta exempel skall visa
läsaren, hur man med
hjälp av
frekvenstransfor-mationerna även kan lösa
problem av principiell
natur. Vi uppställa då
frågan: "Varför bygger man
bandpassfilter i stället för
£ F att kaskadkoppla ett låg-

pass- och ett
högpassfil-ter?" Några besvärande fenomen vid hopkopplingen
av de båda sistnämnda filtren kan ej uppstå, emedan
det ena filtret alltid verkar ohmskt belastande på det
andra filtret inom dess spärrfrekvensoniråde. För att
besvara frågan skola vi jämföra dämpningarna, som
erhållas i de båda fallen.

Vi utgå från ett filter, fig. 7 A, som för den
generaliserade vinkelfrekvensen W har n1 formella spolar
och w, formella kondensatorer. Dess
dämpningskurva får vara den schematiskt ritade å fig. 7 B.
b-, d- och Mi-transformationerna lämna ett
lågpassfilter med n1 spolar och n2 kondensatorer, ett
hög-passfilter med ra2 spolar och nt kondensatorer resp.
ett bandpassfilter med <nx +w2 spolar och n1 -J- n„
kondensatorer (se tabellen fig. 2). Kaskadkoppla vi
lågpass- och lågpassfiltret erhålles sålunda ett
sammansatt filter med lika många spolar och
kondensatorer som i bandpassfiltret, och dess dämpning blir

p—»w—

""V»

J



Spel

K on *

Exempel 3. Filterkedja.

Fig. 6 A visar schematiskt en filter
kedja, bestående av reaktanserna l/jWKv /i

t/jWK2 —, 1 /jWC,, 1/jWC 2......,

jWLi; jWL„––osv. Filterkedjan antages hava

dämpningen ß, fasvridningen a och en karakteristik
Z, vilka såsom funktioner av W åskådliggöras med
kurvorna i fig. 6 B. Överföra vi dessa egenskaper till
direkta funktioner av a>, se vi, att direktfunktionerna
tomb, æmd, u>mm och mmn komma att representera
ett lågpass-, ett högpass-, ett bandpass- resp. ett
bandspärrfilter. Att samma frekvensfunktion W
ingår i samtliga reaktanser, betyder visserligen en
inskränkning av möjligheterna för bandpass- och band
spärrfiltren, men de filtertyper vi kommit till, lia
emellertid stor praktisk betydelse. Senare skall
visas, hur man kommer åt andra filtermöjligheter.

Av exemplen 1, 2 och 3 förstå vi, att man med
hjälp av direktfunktionerna lätt kan bestämma egen

<~f



’"V

’"V, "1


«f spol
n Kanel.

n. Iflel.
n. Kond

r V»’

n. * Mj ifond.

C D

Fig. 7. Jämförelse mellan en kaskadkoppling av högpass- och
lågpassfilter och ett bandpassfilter.

112

4 juli 1936

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:18:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1936e/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free